Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jasenko Selimovic (L), Europaparlamentariker.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

S vurm för EU:s sociala pelare är ett skott i foten

Om EU:s sociala pelare verkligen bygger på frivillighet, som Socialdemokraterna påstår, hur kan det då komma sig att det kommer förslag på lagstiftning inom detta område från EU på löpande band? skriver Jasenko Selimovic (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Efter snart 25 år i unionen agerar de svenska Socialdemokraterna fortfarande som om det är EU som ska anpassa sig efter dem. Det gick bra med det uteblivna medlemskapet i euron – trots att Sverige saknar ett uttalat undantag. Dessvärre blir det etter svårare med all kommande lagstiftning kring den sociala pelaren som partiet med Stefan Löfven i spetsen öppnat för och som de nu av allt att döma får ägna hela nästa mandatperiod i Europaparlamentet att stoppa, lagstiftning för lagstiftning. För det finns många viljor inom EU och vad som är lögn och förbannad dikt på Sveavägen 68 i Stockholm blir påfallande ofta sanning i Strasbourg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När socialdemokraterna nu gör ett vaktombyte i Europaparlamentet går de nya kandidaterna till val på att märkligt not framhålla det förträffliga i EU:s sociala pelare. De tycks inte vara medvetna om att de får ägna en stor del av sin mandatperiod åt att stoppa lagförslag som hotar den svenska modellen på arbetsmarknaden. Precis vad sagt inte skulle hända, men som nu är en realitet.

Ett arbetsvillkorsdirektiv är på väg som hotar att ställa den svenska modellen med avtal mellan parterna på arbetsmarknaden åt sidan.

I november 2017 kallade statsminister Stefan Lövfen till extra EU-toppmöte i Göteborg om den så kallade sociala pelaren. Nu skulle svensk social trygghet gå på export till den övriga unionen. En deklaration med 20 principer för ökade sociala rättigheter undertecknades.

Vi var många som hade invändningar och befarade att den boll som Löfven satte i rullning skulle bli början till slutet för den välfungerande svenska arbetsmarknadsmodellen. Våra invändningar avfärdades dock av statsministern som ”en skröna som passar dem som egentligen inte vill prata om sociala villkor” (SVT 16/11 2017). Tvärtom ansåg Löfven att det ”stod väldigt tydligt” att den sociala pelaren inte innebar att mer makt över arbetsmarknadspolitiken överfördes till Bryssel.

Sedan började lagförslagen komma ett efter ett. En europeisk arbetsmarknadsmyndighet har skapats och först efter lång och intensiv lobbying lyckades svenska Europaparlamentariker tillsammans med fackministrar från Sverige få till en kompromiss som gör den frivillig – tills vidare. Ett arbetsvillkorsdirektiv är på väg som hotar att ställa den svenska modellen med avtal mellan parterna på arbetsmarknaden åt sidan. I värsta fall kan tolkningsrätten i konflikter mellan parter i Sverige hamna i Bryssel i stället för, som nu, i arbetsmarknadsdomstolen, AD. Flera förslag har lagts eller är på väg att läggas som handlar om att koordinera nivåer på socialförsäkringar, definition av arbetsgivare och arbetstagare, reglerad föräldraledighet. Allt sådant som, i likhet med arbetsmarknadsfrågor, medlemsländerna sköter bättre själva.

Det som många med mig varnat för kommer alltså nu med full kraft. Ändå envisas de nya socialdemokratiska toppkandidaterna att kampanja för den sociala pelaren inför Europavalet den 26 maj.

Det som många med mig varnat för kommer alltså nu med full kraft. Ändå envisas de nya socialdemokratiska toppkandidaterna att kampanja för den sociala pelaren inför Europavalet den 26 maj.

”Den sociala pelaren är inte bindande, men kan förhoppningsvis leda till en mer socialt hållbar politik i EU”, konstaterar listtvåan Johan Danielsson (S) i en debattartikel i GP (20/4). En vecka senare upprepar listettan Heléne Fritzon (GP den 28/4) samma lugnande mantra: den sociala pelaren är frivillig. På Europaforum i Hässleholm den 8 maj underströk hon budskapet.

Det hela är ytterst märkligt och visar vilket dilemma socialdemokraterna – helt på egen hand – lyckats försätta sig i.

Det hela är ytterst märkligt och visar vilket dilemma socialdemokraterna – helt på egen hand – lyckats försätta sig i. För om den sociala pelaren verkligen är frivillig, hur kan den då förändra något på arbetsmarknaden och i sociala frågor när det verkligen gäller? Frivilligheten utgör ju en garanti för att alla medlemsländer kan bortse från lagstiftning de ogillar. Och om den verkligen byggde på frivillighet, hur kan det då komma sig att det kommer förslag på lagstiftning från EU på löpande band? Hur kan det då komma sig att LO och Svenskt Näringsliv bildar en gemensam arbetsgrupp för att skydda Sverige från förslag som hotar den svenska modellen?

Efter ett kvartssekel som medlemsland agerar Socialdemokraterna fortfarande som om det är fråga om att EU ska anpassa sig till Sverige.

Efter ett kvartssekel som medlemsland agerar Socialdemokraterna fortfarande som om det är fråga om att EU ska anpassa sig till Sverige. Partiet spelade en avgörande roll för att öppna för lagstiftning inom arbetsmarknad och sociala frågor i och med det olycksaliga toppmötet i Göteborg. Att det kunde innebära något annat än att EU skulle införa den svenska modellen tycks inte ha föresvävat socialdemokratin.

Med den inställningen får partiets nya Europaparlamentariker mycket att stå i under den kommande mandatperioden. Det är i slutändan mest deras eget problem. Sveriges problem är däremot att det är svensk arbetsmarknad som drabbas av socialdemokraternas sociala EU-ambitioner. Men till skillnad mot den gemensamma valutan går det inte för Sverige att låtsas som ingenting när direktiv och förordningar börjar komma från EU:s lagstiftande institutioner.

Dessvärre ser det ut som om Stefan Löfven och hans parti backat in Sverige i en omöjlig situation som bara kan lösas om vi ber om ett undantag från tvingande lagstiftning kring den sociala pelaren.

Ett nationellt undantag från bindande regler i den sociala pelaren vore kanske en utväg ur socialdemokratins självförvållade dilemma. Det skulle också ligga helt i linje med partiets syn på EU att först öppna för lagstiftning inom arbetsmarknad och sociala frågor för att sedan för egen del be om ett undantag. Dessvärre ser det ut som om Stefan Löfven och hans parti backat in Sverige i en omöjlig situation som bara kan lösas om vi ber om ett undantag från tvingande lagstiftning kring den sociala pelaren.

För att i dessa valtider parafrasera en klassisk socialdemokratisk valslogan: Gärna EU - men först ett rejält nationellt undantag!

Jasenko Selimovic (L)

Europaparlamentariker