Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I syfte att föra EU-politiken närmare Sverige bör en årlig debatt mellan svenska parlamentariker införas på hemmaplan, skriver debattörerna. Bild: Henrik Montgomery/TT

Så vill vi föra EU-politiken närmare Sverige

Det råder ingen tvekan om att EU i dag påverkar Sverige. Mer än 60 procent av besluten i de svenska kommunerna kommer direkt från Europasamarbetet. Trots detta upplevs det som händer i Bryssel väldigt långt bort. På 25-årsdagen för Sveriges medlemskap i unionen lägger vi fram förslag på hur vi kan råda bot på detta, skriver 15 svenska Europaparlamentariker från sex olika partier.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under valrörelsen i våras såg vi hur mediernas EU-bevakning skulle kunna vara när den är som allra bäst. Europapolitiken rapporterades om, diskuterades och bevakades på alla nivåer. Lokalt såväl som regionalt, nationellt och på den övergripande Europanivån.

Inte tillräckligt

Resultatet var omedelbart positivt. Människor engagerade sig, ställde frågor och bildade sig en uppfattning om vilken väg de ville gå. Men tyvärr räcker det inte med ett tillfälligt uppsving i bevakningen vart femte år, när EU går till val. Med ett valdeltagande på bara 55 procent är det uppenbart att det är långt kvar innan alla medborgare känner att EU angår dem. Bristen på EU-perspektiv i samhällsdebatten gör det svårare för medborgare att förstå hur saker fungerar i EU.

Med ett valdeltagande på bara 55 procent är det uppenbart att det är långt kvar innan alla medborgare känner att EU angår dem

Många menar att människor inte är intresserade av EU-politiken. Att det som händer i Bryssel är för tekniskt och att besluten inte alltid påverkar svenskar direkt. Problemet med de ställningstagandena är som med hönan eller ägget; ointresset kan likaväl bero på att man misslyckas med att bygga upp intressanta berättelser, eller att dessa inte får tillräckligt med utrymme. För att råda bot på detta måste EU-politiken få en starkare ställning på hemmaplan. Det är extra viktigt under en tid då Brexit, Turkiets offensiv i Syrien och handelskrig – frågor som knyter an till EU – ökat i fokus.

Ett politiskt nav

Samtliga vi som skriver under den här artikeln menar att den europeiska unionen är en vinst för svenskar, svenska jobb och svenska företag. Det är ett fredsprojekt likt inget annat. Det är en ovärderlig möjlighet för svenska företag att sälja sina varor på en enorm marknad. Det är vår främsta möjlighet att ta hand om gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det är här vi kan kraftfullt minska utsläppen av koldioxid och ska vi hitta hållbara lösningar för ökande migrationsströmmarna så ska det också ske på europeisk nivå.

Kort sagt är EU den politiska nivå som på det mest demokratiska sättet kan möta de globala utmaningar världen står inför

Kort sagt är EU den politiska nivå som på det mest demokratiska sättet kan möta de globala utmaningar världen står inför, som dessutom berör frågor som är viktiga för svenska väljare.

Samtidigt är vi inte överens om vad EU ska göra och hur EU ska lyckas lösa de utmaningar som står för dörren. Så som i alla demokratier röstar vi utefter de mandat som väljarna hemma i Sverige har gett oss. Vi röstar och prioriterar olika.

För låg kunskap

Enligt SKL så kommer mer än 60 procent av besluten i de svenska kommunerna direkt från EU. Trots att EU spelar en stor roll i våra liv så är kunskapen bland befolkningen om vad som händer i Bryssel alldeles för låg. Inför EU-valet 2019 gjorde Novus en undersökning som visade att 59 procent av väljarna ansåg att de inte hade tillräcklig information.

Att kunna följa processerna i EU, hur vi Europaparlamentariker och andra inom EU agerar är avgörande för en levande demokrati

Att kunna följa processerna i EU, hur vi Europaparlamentariker och andra inom EU agerar är avgörande för en levande demokrati. Att vi politiker granskas är nödvändigt och önskvärt. Detta kräver att EU-politiken får det utrymme som det demokratiskt förtjänar.

Jämfört med våra grannländer så upplevs EU klart längre bort i Sverige. I Danmark anordnas med jämna mellanrum formella debatter runt om i landet, som också tv-sänds, med de ledande danska EU-politikerna. Samma sak sker i Finland, där EU-politiken är en naturlig del av samhällsdebatten. Även antalet svenska Brysselkorrespondenter skiljer sig gentemot våra grannländer.

Inför årlig EU-debatt

I syfte att föra EU-politiken närmare Sverige bör en årlig debatt mellan svenska parlamentariker införas på hemmaplan. I dag, för att uppmärksamma årsdagen av EU-folkomröstningen, sker en EU-debatt i riksdagen. Det är välkommet, men något som i princip aldrig händer annars. Detta skapar en känsla av likgiltighet och ger intrycket av att det saknas olika politiska alternativ i EU-politiken.

Därför borde en årlig debatt mellan de svenska Europaparlamentarikerna om EU-politiken hållas på hemmaplan, gärna i Sveriges riksdag om det är möjligt. Det hade bokstavligen talat placerat EU närmare svensk politik.

EU-politiken och det som händer i Bryssel är för viktigt för att förpassas till ett fåtal notiser och inte vara del av en levande debatt

EU-politiken och det som händer i Bryssel är för viktigt för att förpassas till ett fåtal notiser och inte vara del av en levande debatt. Ska vi respektera det beslut som svenskarna fattade för 25 år sedan så behöver det som händer i EU få en större plats. Genom att sätta det som händer i Bryssel högre upp på agendan i Sverige kan det demokratiska underskottet minskas. Det skulle den svenska samhällsdebatten gynnas av.

Abir Al-Sahlani (C)

Alice Bah Kuhnke (MP)

Erik Bergkvist (S)

Johan Danielsson (S)

Fredrick Federley (C)

Heléne Fritzon (S)

Jytte Guteland (S)

Evin Incir (S)

Pär Holmgren (MP)

Karin Karlsbro (L)

Arba Kokalari (M)

David Lega (KD)

Jessica Polfjärd (M)

Jörgen Warborn (M)

Tomas Tobé (M)