Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Hoppfullt. Dagens situation går att vända till en framgång för Sverige. Tillsammans med åtgärder för ökad trygghet och bekämpad brottslighet är åtgärder för fler i jobb och färre i utanförskap centralt för att klara integrationen, skriver debattörerna. På bilden unga flyktingar och gamla svenskar på huvudgatan i Överkalix.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så skyndar vi på resan från flykting till skattebetalare

Hög sysselsättning, kompetent arbetskraft och en välfungerande arbetsmarknad är hörnstenarna i Sveriges framtid. Då kan vi inte acceptera att det tar nio år innan hälften av de nyanlända har ett jobb. För att invandringen ska kunna bli en resurs och utanförskapet minska krävs nu snabba reformbeslut som både öppnar nya möjligheter och ställer krav på de nyanlända, skriver Niklas Wykman (M) och Alexander Abenius (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För att klara och ta tillvara den stora invandring som varit är det avgörande att integrationen fungerar. Det gör den inte i Sverige. Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån tar det nio år innan hälften av de nyanlända har ett jobb. För kvinnor är utfallet ännu sämre. Tillåts detta att fortsätta kommer Sverige att behöva välja mellan höjda skatter och neddragningar i välfärden eller att parallellsamhällen växer fram. Möter vi i stället invandringen med reformer på arbets- och bos

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Niklas Wykman (M)

tadsmarknaden kan den utvecklas till en resurs som bidrar till tillväxt och skatteintäkter. Men besluten behöver fattas snabbt.

På den moderata partiledningens uppdrag har en särskild reformgrupp med forskare och politiker arbetat med att analysera samhällsutvecklingen och föreslå reformer. Våra reformförslag bygger på de tre hörnstenar som OECD och andra internationella bedömare pekat ut som centrala för Sveriges varaktiga ekonomiska och sociala framgångar: hög sysselsättning, kompetent arbetskraft och en välfungerande arbetsmarknadsmodell. För att klara integrationen, och därmed övergången från flykting till skattebetalare, behöver samtliga områden reformeras och förstärkas.

Billigare och enklare att anställa

Enligt OECD kostar det cirka 40 procent mer att anställa en nyanländ med låg kompetens i Sverige än i jämförbara länder. Faktum är att anställa en nyanländ utan kvalifikationer kostar lika mycket i Sverige som det kostar att anställa en genomsnittligt utbildad person i andra länder. Det är kärnan i varför Sverige lyckas sämre med att etablera nyanlända. Därför behöver politiken sätta press på fackföreningarna att tillåta etableringslöner för nyanlända utan kvalifikationer, till exempel via en ny anställningsform.

Vidare behöver de statliga anställningsstöden förenklas betydligt: vi föreslår att anställningsstöden görs om till ett så att systemet blir tydligt för arbetsgivarna. Dessutom behöver nya typer av marknader för enklare jobb öppnas upp, till exempel kan reglerna för au pair-jobb gälla nyanlända, där man under en begränsad tid, och med garanterad rätt att utbilda sig, kan få jobba för skälig ersättning och samtidigt erbjudas mat och husrum hos en familj. Det bör prövas att lägga kostnaden för en sådan anställning utöver rut-avdraget så att efterfrågan på anställningsformen ökar.

Öka anställningsbarheten

I grunden är det bra att Sverige satsar på kvalificerade jobb. De allra flesta utrikes födda kan få sin kompetens tillvaratagen eller höjd, förutsatt att möjligheter ges och krav ställs från första dagen i Sverige. Vi föreslår därför att språkintroduktion ska vara obligatorisk för att få dagersättning.

Alexander Abenius (M)

Vidare ser vi att utrikes födda kvinnor behöver mer stöd för att komma in på arbetsmarknaden: etableringen kan i dag skjutas upp i flera år på grund av föräldraledighet. För den som inte har slutfört sin etablering, men är föräldraledig, bör viss språkundervisning eller grundskoleutbildning förväntas för föräldrapenning. Oavsett ursprung bör den som själv vill höja sin yrkeskompetens få skatterabatt motsvarande rut-avdraget. På så sätt kan man ta ett enklare jobb och själv, på sin fritid, kvalificera sig vidare på arbetsmarknaden. Den chansen är i dag oftast bara öppen för den som är arbetslös.

Lägre kostnader för det offentliga

Lagen kräver att nyanlända ska ha ett boende innan de påbörjar sin etablering. Riskerna för passivisering blir överhängande om etableringen skjuts upp på grund av att boende saknas. Samtidigt är det inte praktiskt möjligt, moraliskt försvarbart eller ekonomiskt motiverat att ge nyanlända förmåner på bostadsmarknaden.

Att ett etableringsboende tillhandahålls under etableringen, men att eget ansvar gäller därefter, bör därför bli nationell standard. De nyanlända betalar själva från sitt bidrag för boendet och bor kostnadseffektivt. Om man som nyanländ inte deltar i sin etablering får man lämna etableringsboendet.

Vidare föreslår vi att nyanlända i Sverige, likt i flera EU-länder, ska stå utanför delar av välfärds- och bidragssystemet under hela etableringsperioden. Samtidigt bör inkomstskatten på arbete växlas ner under etableringsperioden, så att det blir möjligt att försörja sig på fler jobb. Sjukvård som ej kan vänta och utbildning ska givetvis erbjudas.

Går att vända

Dagens situation går att vända till en framgång för Sverige. I likhet med den ekonomiska krisen på 90-talet och den då höga flyktinginvandringen kräver det dock reformer. Ställer vi oss i stället passiva riskerar vi ett helt nytt och sämre Sverige. Tillsammans med åtgärder för ökad trygghet och bekämpad brottslighet är åtgärder för fler i jobb och färre i utanförskap centralt för att klara integrationen.

Niklas Wykman (M)

ordförande reformgruppen och riksdagsledamot

Alexander Abenius (M)

ledamot reformgruppen och oppositionsråd Lerum