Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Utvecklingen i andra delar av världen ökar risken för – och har till och med resulterat i – terrorattacker i Sverige, skriver Lena Nitz.  Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT, Peter Joensson
Utvecklingen i andra delar av världen ökar risken för – och har till och med resulterat i – terrorattacker i Sverige, skriver Lena Nitz. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT, Peter Joensson

Så ska vi möta hoten mot Sveriges säkerhet

I dag har gränserna mellan yttre och inre hot flutit samman alltmer i Sverige. Utvecklingen innebär ett ökat behov av att förstärka den brottsbekämpande förmågan, skriver Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nu pågår Folk och Försvars årliga rikskonferensen i Sälen, vars syfte är att arbeta för att utveckla det demokratiska samhället och att främja samhällets säkerhet samt arbetet för fred, frihet och demokrati.

Det är viktiga frågor som diskuteras av olika aktörer på området. Jag saknar dock en djupare diskussion om frågor kopplade till Sveriges inre säkerhet – däribland brottsbekämpningen. Detta med tanke på hur viktig den är för en fungerande demokrati och hur samhällshotande delar av den grova kriminaliteten kan vara.

Gränserna suddas ut

I dag är även Sveriges inre och yttre säkerhet allt mer sammanlänkade. Internationalisering och teknikutveckling har gjort att gränserna mellan yttre och inre hot, mellan yttre och inre säkerhet, alltmer flutit samman. Det kan exempelvis handla om grov organiserad brottslighet med internationella förgreningar, om hybridkrigföring med informationsoperationer som syftar till att polarisera och skapa osäkerhet.

Det kan också handla om att utvecklingen i andra delar av världen ökar risken för – och till och med resulterat i – terrorattacker i Sverige

Det kan också handla om att utvecklingen i andra delar av världen ökar risken för – och till och med resulterat i – terrorattacker i Sverige. Utvecklingen har inneburit ett ökat behov av att förstärka den brottsbekämpande förmågan i Sverige.

En långsiktig satsning nödvändig

Frågor om vår yttre säkerhet hanteras politiskt genom försvarsberedningen i en tradition av långsiktiga och blocköverskridande överenskommelser byggda på gedigna analyser. De inre säkerhetsfrågorna – däribland de polisiära frågorna – har i stället hittills präglats av politisk kortsiktighet och oenighet.

Därför är det ett steg i rätt riktning att regeringen inom kort tillsätter en trygghetsberedning. En sådan beredning kan bli det verktyg för en rationell, långsiktig och spårbar beslutsprocess som vi anser krävs för att stärka samhällets brottsbekämpande förmåga. Vår förhoppning är att den liksom försvarsberedningen ska bli varaktig.

Inför att trygghetsberedningen påbörjar sitt arbete vill jag ge några medskick:

• Vår omvärld påverkar vår inre värld. Vi lever i en omvärld som präglas av stora och långvariga konflikter som gett upphov till ökad global rörlighet, migrationsströmmar, etniska svåra konflikter och i vissa fall terrorrörelser som skaffat sig internationell förmåga. Den utvecklingen har ökat våra utmaningar och påverkar vår brottsbekämpande förmåga.

Vi lever i en omvärld som präglas av stora och långvariga konflikter som gett upphov till ökad global rörlighet, migrationsströmmar, etniska svåra konflikter och i vissa fall terrorrörelse

• Konsekvenserna av politiska beslut måste bättre analyseras. Det kan handla om hur resurstillskott till en myndighet påverkar andra myndigheter men också om hur exempelvis förändrade lagar, eller straffskärpningar, kan innebära behov av ökad kapacitet. Behovet av fler platser inom kriminalvården har exempelvis ökat då fler brottslingar grips och längre fängelsestraff utdöms.

• Det tar tid att bygga brottsbekämpande förmåga. Att till exempel utbilda poliser och åklagare eller bygga nya kriminalvårdsanstalter tar tid. Många har tidigare varnat för den utveckling vi ser i dag. Hade frågorna debatterats tidigare, utvecklingen- och omvärlden analyserats och kunskapen tagits tillvara på, hade vi kanske inte befunnit oss i dagens besvärliga situation där otryggheten breder ut sig.

• Den polisiära metodforskningen måste stärkas. Det saknas kunskap om vilka polisiära metoder som fungerar bäst i vår svenska kontext. Forskning om polisiära metoder är eftersatt, både i förhållande till behoven och i jämförelse med andra jämförbara länder, något som även Brottsförebyggande rådet bekräftat i sin genomgång 2018.

• Digitalisering och teknik utvecklas allt snabbare och brottsligheten tar alla möjligheter att utnyttja den teknik som är gynnsam för dem. Därför är Forskning och Utveckling (FoU) i relation till ny teknik viktigt för de brottsbekämpande myndigheterna, både för att ligga i framkant men också för effektivisering av verksamhet. Inom Försvarsmakten har detta alltid varit en naturlig del, inte minst på grund av en pådrivande försvarsindustrin. Men så är inte fallet inom den brottsbekämpande verksamheten.

Vi hoppas att dessa frågor, i takt med att trygghetsberedningens arbete påbörjas, får större utrymme vid Folk och Försvars rikskonferens nästa år och kommer att debatteras flitigt under året. Det handlar om vår inre säkerhet som kan stärka allas vår trygghet.

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande