Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
I år är det 75 år sedan Auschwitz befriades. Otaliga minnesstunder anordnas både i Europa och på annat håll. Men det räcker inte att bara minnas, skriver Margaritis Schinas, EU-kommissionens vice ordförande. Bild: Markus Schreiber, Pressbild
I år är det 75 år sedan Auschwitz befriades. Otaliga minnesstunder anordnas både i Europa och på annat håll. Men det räcker inte att bara minnas, skriver Margaritis Schinas, EU-kommissionens vice ordförande. Bild: Markus Schreiber, Pressbild

Så ska vi bekämpa antisemitismen i Europa

Antalet antisemitiska incidenter ökar. En färsk enkätundersökning visar att bland europeiska judar har var tredje person utsatts för trakasserier när de haft på sig något som gjort att de kunnat identifieras som judar, skriver Margaritis Schinas, EU-kommissionens vice ordförande.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det är inte ens en kilometer mellan den stora ingången och det internationella minnesmärket på platsen för nazisternas koncentrationsläger Auschwitz-Birkenau. En besökare kan klara av sträckan på bara tio minuter. Samtidigt är avståndet hisnande.

Vid varje steg man tar längs den räls som förde över en miljon män, kvinnor och barn mot en fasansfull död förföljs man av tanken på mänsklighetens förödande oförmåga att förhindra denna massutrotning av oskyldiga människor. Och man påminns om allas vårt enorma ansvar att se till att detta aldrig händer igen. Vid minnesmärket finns en inskrift med en skarp påminnelse på engelska med innebörden ”Låt denna plats för alltid vara ett rop av förtvivlan och en varning till mänskligheten”.

I år är det 75 år sedan Auschwitz befriades. Otaliga minnesstunder anordnas både i Europa och på annat håll. Det är ett viktigt tillfälle att hedra de sex miljoner judar och de många andra som mördades av nazisterna för vilka de var eller vad de trodde på. Det är ett tillfälle att reflektera över Förintelsen och hur den påverkar våra samhällen än i dag.

Antisemitismen ökar

Men det räcker inte att bara minnas. Den 23 januari anordnades World Holocaust Forum för femte gången i Jerusalem. EU-kommissionens, Europeiska rådets och Europaparlamentets ordförande sände ett tydligt budskap: ”Alla Europeiska unionens medlemsstater står enade i sin fasta övertygelse om att inga former av rasism, antisemitism eller hat hör hemma i Europa och kommer att göra allt som krävs för att bekämpa sådana yttringar.”

Europa har redan gjort mycket. Hittills har 16 EU-länder ställt sig bakom den arbetsdefinition av antisemitism som tagits fram av International Holocaust Remembrance Alliance. Definitionen utgör en viktig gemensam grund för att identifiera och bekämpa alla former av antisemitism.

Men vi kan inte luta oss tillbaka. Antalet antijudiska incidenter ökar.

Men vi kan inte luta oss tillbaka. Antalet antijudiska incidenter ökar. En färsk enkätundersökning visar att bland europeiska judar har var tredje person utsatts för trakasserier när de haft på sig något som gjort att de kunnat identifieras som judar.

Angrepp på hela Europa

Skjutningarna i Halle och Bryssel är en bitter påminnelse om att fortfarande, 75 år efter förintelsen, skördar antisemitismen liv och hotar själva samhällsväven. När någon öppnar eld i en synagoga på Jom Kippur, eller avlossar skott i ett museum i hjärtat av Europas huvudstad, är det nämligen inte bara en attack mot alla judar utan också mot alla oss andra. Ett angrepp mot våra grundläggande värderingar och principer. Ett angrepp mot samhällsgemenskapen, mångfalden och sammanhållningen. Ett angrepp mot hela vårt europeiska sätt att leva.

När någon öppnar eld i en synagoga på Jom Kippur, eller avlossar skott i ett museum i hjärtat av Europas huvudstad, är det nämligen inte bara en attack mot alla judar utan också mot alla oss andra

Med mitt ursprung i Thessaloniki är jag djupt medveten om den judiska kulturens enorma bidrag till vårt europeiska kulturarv. Förintelsens konsekvenser var förödande i en stad som en gång var ett blomstrande centrum för sefardiskt judiskt liv och känd som ”Madre de Israel” tack vare sina ladinotalande invånare.

Under mitt ansvar har EU-kommissionen inrättat en särskild grupp som arbetar med att bekämpa antisemitism, bistå EU-länderna och samordna allt deras arbete med att utveckla heltäckande nationella strategier, som ska omfatta allt från kampen mot hatbrott och hatpropaganda till insatser för att skydda och integrera den judiska befolkningen samt utbildning och informationskampanjer.

Säkerhet a och o

Säkerheten är den viktigaste frågan för Europas judar. Vi arbetar nu med att genomföra EU:s säkerhetsunion, där alla i Europa ska kunna känna sig säkra och skyddade – oavsett tro, ursprung eller hemvist. Vi kommer också fortsatt att stödja EU-ländernas arbete med att förhindra radikalisering, bekämpa hatpropaganda på nätet och garantera den fysiska tryggheten för de judiska samfunden. Synagogor, kulturhus, skolor och universitet ska vara platser där den judiska kulturen respekteras, studeras och hedras – inte angrips.

Vi kommer också fortsatt att stödja EU-ländernas arbete med att förhindra radikalisering, bekämpa hatpropaganda på nätet och garantera den fysiska tryggheten för de judiska samfunden

Vi måste dessutom intensifiera våra ansträngningar på utbildningsområdet, eftersom det är vårt skarpaste verktyg mot antisemitiska incidenter på längre sikt. Vi måste undervisa våra barn, informera medborgarna och utbilda personal inom brottsbekämpning och rättsväsende om Förintelsen och om de moderna formerna av antisemitism. Skolans roll, och en ambitiös, inkluderande utbildningsplan, kan vara avgörande för att uppfattningar och attityder ska ändras. Här kan också EU:s utbytesprogram för studenter och forskare fungera som ett värdefullt stöd för EU-ländernas strategier.

Ett globalt problem

Slutligen måste vi erkänna att antisemitism inte bara är ett europeiskt problem utan någonting som kräver globala ansträngningar. Därför måste EU samarbeta med alla de länder och internationella organisationer som försvararar mänskliga rättigheter och våra värderingar – jämlikhet, mångfald och religions- och yttrandefrihet.

I dag kommer jag, som representant för EU, att tillsammans med förintelseöverlevare och politiska ledare från hela världen vandra från Dödens port till minnesmärket i Birkenau. Vi vill på så sätt hedra alla de människor som mötte döden på denna plats och alla de miljoner som lidit och som fortsätter att hotas av antisemitismens gissel. Detta är vår plikt. Inte bara för att minnas, utan också för att höja våra röster och agera.

Margaritis Schinas, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för främjande av vår europeiska livsstil. Uppdraget innefattar bland annat samordningen av insatserna för att bekämpa antisemitism.