Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Trots tillkomsten av det ”Nya Magnifika Sjukhuset” och andra storstilade miljardinvesteringar som gjorts i regionen var behoven i vårdsektorn synnerligen pressande, skriver Sture Forsén och Elisabet Holst i sin satiriska saga.

Så lyckades vi sänka vården – en satirisk saga att begrunda

Patienter liksom vårdpersonal reagerar på en vård som inte fungerar som den ska, trots att de svenska vårdkostnaderna ständigt ökar, tyvärr utan att vårdköerna minskar. Samtidigt tycks andra länder, med mindre resurser, klara uppgiften bättre än vi. Ingen kan ge en rimlig förklaring till varför. Med denna satiriska saga hoppas vi kunna öppna ögonen hos ansvariga för att få till en förändring, skriver Sture Forsén och Elisabet Holst.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Regeringar i ett litet avlångt land i norr hade under åren inrättat 250 statliga myndigheter och verk som reglerade eller granskade offentlig verksamhet. Bland dessa fanns några med imponerande anor – som till exempel ”Myndigheten för bevarande av traditionellt hantverk inom tegel- och keramikområdet” – i folkmun benämnt Blomkrukeverket på grund av dess centrala uppgift att bevaka utformningen av miljövänliga, könsneutrala och ergonomiskt anpassade blomkrukor.

Blomkrukeverket hade tillkommit efter Andra världskriget efter påtryckningar från berörda orter och intresseorganisationer. Myndigheten hade med åren gradvis expanderat och hade i mitten av 2000-talet en personalstab på 410 personer – konsulter inräknade. Den hade sedan ett antal år sina lokaler i en ståtlig tegelbyggnad i centrala delar av kungliga huvudstaden, med en årlig driftsbudget på två miljarder.

Emellertid hade nu en nytillträdd koalitionsregering velat demonstrera handlingskraft genom att analysera vilka av det digra antal myndigheter och verk som skulle kunna läggas ned för att skapa ekonomiskt utrymme för nya angelägna initiativ – inte minst inom vårdsektorn. Blomkrukeverket var ett av de påtänkta nedläggningsobjekten.

Folkstorm utbröt

När förslaget blev offentligt utbröt en folkstorm. Protestmöten och demonstrationer av blomsterälskande medborgare avlöste varandra och interpellationer i riksdagen ställde ansvarig minister till svars för detta opåkallade initiativ. Efter regeringsöverläggningar lät ministern meddela att en nedläggning inte alls varit aktuell. Det man avsett var att den aktuella myndigheten skulle omlokaliseras till annan ort där den skulle kunna vitalisera det lokala näringslivet.

Kommitténs ledamöter gick igenom konsultrapporten utan större invändningar tills en ledamot påpekade att det var något som saknades: vårdplatser!

Den aktuella orten var Övre Svartvattnet, en by nära Myrheden i Västerbotten, ett samhälle med såväl god tillgång till Norra stambanan som till lämpliga lersorter. De lokala politikerna och tjänstemännen hyllade initiativet som ett framsynt förslag att göra Sverige rundare och minska dominansen av Mälardalsområdet. Och så blev det.

Emellertid blev den ståtliga tegelbyggnad i centrala Stockholm som Blomkrukeverket lämnade nu tillgänglig för nya verksamheter. Den dedicerades till vårdsektorn där behoven ansågs synnerligen pressande trots tillkomsten av Nya Magnifika Sjukhuset och andra storstilade miljardinvesteringar som gjorts i regionen.

Den kommitté som fick ansvar för att genomföra transformationen av Blomkrukeverket till en effektiv vårdinrättning hade en allsidig sammansättning med olika kategorier av vårdpersonal och fackkunniga konsulter inom modern administration och ekonomistyrning – även kallat New Public Management eller kort och gott NPM. Ordföranden var en före detta statssekreterare från finansdepartementet.

Täta möten

Kommitténs första möten ägnades åt att diskutera NPM:s principer för effektivisering och styrning av stora verksamheter. På följande agendor återfanns krav som lagstiftaren ställer rörande jämställdhet, fysisk och psykisk arbetsmiljö, personalutbildning, intern och extern kommunikation, anställning av personal och andra HR-frågor.

Konsultföretaget påpekade att den administrativa verksamhetens behov ofrånkomligen påverkade utrymmet för vårdplatser, men att ett par förstklassiga platser, med elektronik för övervakning och läkemedelsdosering på distans, kunde inrättas i källarplanet.

Ombyggnaden av före detta Blomkrukeverkets lokaler till den nya verksamheten krävde täta kontakter med en rad myndigheter som Folkhälsomyndigheten (särskilt psykisk hälsa), E-hälsomyndigheten (bland annat datasystem inom hälso- och sjukvård), Myndigheten för jämställdhet samt Myndigheten för delaktighet. Dessutom rådfrågades jurister specialiserade på EU-lagstiftning som kunde påverka den planerade verksamheten. Återkommande hölls också informationsmöten i ämnen som gemensam värdegrund, ledarskap, transparens, mångfald, etik, kvalitetssäkring, risk- och konsekvens- analys, kompetensutveckling, validering och avvikelsehantering.

Kommittén tillkallade därefter experter på hur Artificiell Intelligens (AI) med användning av så kallad ”deep learning” kan effektivisera sjukvården. Kommitténs medlemmar imponerades stort av hur AI-system redan i dag har algoritmer som är lika bra eller bättre än mänskliga experter på att till exempel analysera och upptäcka tumörer på skiktröntgenbilder, så kallad CT (datortomografi), MRI (magnetisk resonanstomografi), PET (positronemissionstomografi), PET kombinerat med röntgenmetoder i så kallad PET/CT eller andra bild- eller informationsgenererande teknologier.

”Detta är framtiden” utropade man i kommittén. Ledamöterna – möjligen med undantag av läkarrepresentanterna – var övertygade om att AI-teknologi måste få en viktig roll inom den nya vårdanstalten.

Digert konsultuppdrag

När det var dags att omsätta de allmänna principerna i konkret verksamhet överläts ansvaret för detaljplanering av renovering, rumsdisposition och ombyggnad av Blomkrukeverkets lokaler till ett internationellt konsultföretag vilket inkom med ett detaljerat förslag. Konsultbolaget kunde helt uppenbart hantera alla de krav som ställs av byggnormer, myndigheter och sjukvårdsansvariga instanser vilket återspeglades i förslaget, vars detaljrikedom imponerade stort på kommittén. Låt oss kort sammanfatta förslaget till lokaldisposition:

• Väl tilltagna lokaler för högsta verksamhetschefen, mellanchefer på olika nivåer samt för chefshjälpspersonal till samtliga chefer.

• Möteslokaler på vartannat våningsplan utrustade för digitala presentationer och videokonferenser.

• Rum för kommunikatörer och för utformande av pressreleaser och hantering av mediekontakter.

• Rum för PR avdelning och grupp för ”branding” av verksamheten.

• Kontorslokaler för HR-managers och för intervjuer av arbetssökande.

• Lokaler för IT- och AI-verksamheter.

• Lokaler för statistik och verksamhetsuppföljning.

• Lokaler för avdelningen för upphandlingsfrågor.

• Kontor för inhyrda konsulter i ledarskaps-, ekonomistyrnings- och managementfrågor.

• Reception, väntrum för vårdsökande och rum för vårdpersonal.

• Utrymmen för säkerhetsvakter i anslutning till reception och väntrum.

• Kurslokaler för utbildning av nyanställd administrativ personal och som i mån av tid även kunde utnyttjas för utbildning av nyanställd vårdpersonal.

• Psykologmottagning för utbrända medarbetare och medarbetare med existentiell ångest.

• Lokaler för avdelningen för jämställdhetsfrågor och för hantering av miljöfrågor.

• Vilrum på varje våningsplan med toalett och duschrum med korrekt sluttande golv.

• Utrymmen med plats för modern batteridriven städutrustning samt för lager av pappersservetter, handdukar, toalettrullar och rengöringskemikalier.

• Lunchrestaurang med tillhörande kök och omklädningsrum med dusch för personalen.

• Rum för dietist samt utrustning för tillagning av specialkost för inneliggande patienter.

• Ett antal funktionsanpassade toaletter på alla våningsplan med numerär i proportion till antalet personer på respektive våningsplan.

Något saknades

Kommitténs ledamöter gick igenom konsultrapporten utan större invändningar tills en ledamot påpekade att det var något som saknades: vårdplatser! En lätt rodnad uppstod vid detta tillfälle hos övriga ledamöter och man beslöt att inkräva en komplettering av förslaget på denna punkt.

Kompletteringen inkom efter ett par veckor. Konsultföretaget påpekade att den administrativa verksamhetens behov ofrånkomligen påverkade utrymmet för vårdplatser, men att ett par förstklassiga platser, med elektronik för övervakning och läkemedelsdosering på distans, kunde inrättas i källarplanet. Dessa vårdplatser skulle dessutom vara förberedda för AI och kommande helautomatisering. Algoritmer för detta kunde konsultbolaget tillhandahålla utan kostnad. Något som kommittén tacksamt noterade.

Sture Forsén

prof em, Pufendorf- institutet, Lunds universitet

Elisabet Holst

docent klinisk mikrobiologi, Laboratoriemedicin Skåne

Medicinsk mikrobiologi, Institutet för laboratoriemedicin