Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att använda sig av kvinnliga mentorer med egna erfarenheter av att ha emigrerat har visat sig vara ett effektivt sätt att arbeta på, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT
Att använda sig av kvinnliga mentorer med egna erfarenheter av att ha emigrerat har visat sig vara ett effektivt sätt att arbeta på, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT

Så knäcker vi långtidsarbetslösheten bland invandrare

64 procent av de långtidsarbetslösa är utrikesfödda. Generellt sett har invandrare större svårigheter att få jobb än inrikes födda. Den mest framgångsrika vägen att minska långtidsarbetslösheten är att se till att utbilda personer inom de sektorer där det råder brist på arbetstagare, skriver företrädare för Nordregio och Nordens Välfärdcenter.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Mer än 156 000 personer i Sverige tillhör gruppen långtidsarbetslösa, en siffra som motsvarar en medelstor stad som Örebro. Den här gruppen riskerar psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet, samtidigt som de ekonomiska och sociala kostnaderna för samhället är höga.

Nyligen lanserade vi en forskningsrapport som är den första i sitt slag som jämför initiativ från de nordiska länderna som visat sig hjälpa långtidsarbetslösa, det vill säga personer som har varit utan jobb i minst tolv månader, att finna ett arbete under och efter pandemin.

64 procent av de långtidsarbetslösa är utrikesfödda. Generellt sett har invandrare större svårigheter att få jobb än inrikes födda på grund av begränsade språkkunskaper, kortare arbetslivserfarenhet i Sverige och sämre tillgång till professionella nätverk.

Bräcklig utveckling

Sedan sommaren 2021 har långtidsarbetslösheten minskat, en positiv men bräcklig utveckling. Kriget i Ukraina, hög inflation och skenande elpriser skapar oro för hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas framöver. Politiker måste agera proaktivt. Genom att studera vad som fungerar i de övriga nordiska länderna ger vår rapport en god överblick över vad arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson bör fokusera på under den kommande mandatperioden.

Utifrån studien av vad som visat sig fungera i praktiken vill vi lyfta följande rekommendationer.

– Låt arbetsgivarens behov styra innehållet i arbetsmarknadsutbildningen

Den största utmaningen på arbetsmarknaden i de nordiska länderna är den dåliga matchningen mellan tillgängliga jobb och kompetensnivån hos de arbetssökande. Den mest framgångsrika vägen att minska långtidsarbetslösheten är därför att se till att utbilda personer inom de sektorer där det råder brist på arbetstagare.

Framgångsrika utbildningsprogram börjar med en noggrann kartläggning av den sökandes resurser, livssituation och hälsa

– Erbjud anställningsgaranti och studiestöd

Vår undersökning visar att deltagarnas motivation och uthållighet ökar om fullföljd utbildning resulterar i ett branschcertifikat eller en jobbgaranti. Tydlig information om utbildningsmål, arbetsgivarnas förväntningar och flexibla arbetstider för de med familjeförpliktelser är viktigt.

– Matcha arbetsgivare och arbetssökande

Flera företag har utvecklat egna traineeprogram för invandrare. Lokala myndigheter bör stödja initiativen genom att screena och matcha lämpliga arbetssökande med rätt arbetsgivare.

– Arbeta holistiskt och bygg vidare på existerande kompetenser

Framgångsrika utbildningsprogram börjar med en noggrann kartläggning av den sökandes resurser, livssituation och hälsa. Ett en-till-en-förhållningssätt, där varje arbetssökande har en löpande kontakt med en programanställd bidrar i hög grad till att förhindra avhopp.

Stötta kvinnorna

– Ta fasta på könsskillnader

En del invandrarkvinnor arbetar inte utanför hemmet på grund av traditionella könsroller. Myndigheter bör samarbeta med civilsamhället för att fånga upp och stötta de här kvinnorna så att de kan ta steget till utbildning och arbete. Att använda sig av kvinnliga mentorer med egna erfarenheter av att ha emigrerat har visat sig vara ett effektivt sätt att arbeta på.

– Språkutbildning av hög kvalitet är avgörande för att öka möjligheterna för invandrare att komma i jobb.

Undervisning i nära samarbete med arbetsplatser har visat sig vara effektivt. Allt fler kommuner i Norden använder språk-appar med goda resultat, inte minst för lågutbildade elever. Virtual reality-teknik där elever får öva språk och arbetsmoment i fiktiva men realistiska arbetssituationer är ett annat effektivt utbildningsverktyg.

Diskutera fördomar

– Bekämpa diskriminering och fördomar - både bland utbildningsanordnare och arbetsgivare

Diskriminering utgör en utmaning för icke-europeiska sökande. Arbetsförmedlingen och utbildningssamordnare måste diskutera egna och omvärldens outtalade förväntningar och fördomar. Fokus bör ligga på sökandes resurser och motivation, inte kön eller etniska bakgrund.

– Skapa långsiktiga lösningar och säkerställ effektivt nationellt och lokalt samarbete

Ett nära samarbete mellan aktörer på nationell och lokal nivå är avgörande för att uppnå goda resultat. Den senaste tidens neddragningar av Arbetsförmedlingen har lett till svårigheter för kommuner där myndigheten har stängt lokalkontor. Nationella beslutsfattare måste anslå tillräckliga medel så att program som riktar sig till långtidsarbetslösa kan pågå så länge det finns behov.

Att rusta långtidsarbetslösa är kostsamt men det är en investering som lönar sig, inte minst i ljuset av Sveriges åldrande befolkning. Efterfrågan på arbetskraft inom vård, transport och service växer. Invandrare som i dag är långtidsarbetslösa är att betrakta som en resurs som - med rätt arbetsmarknadspolitik kan bidra till att stärka Sverige.

Nora Sánchez Gassen, forskare, Nordregio

Åsa Ström Hildestrand, projektledare, Nordregio

Johanna C. Jokinen, forskare, Nordregio

Ágúst Bogason, forskare, Nordregio

Rolf Elmér, direktör, Nordregio