Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Magnettågssystem är ett teknikalternativ som har mycket god potential att ena olika politiska viljor, skriver professor Rune Wigblad. Bild: Eugene Hoshiko/TT, Privat

Så kan vi bygga moderna tåg dubbelt så snabbt

Regeringen vill bygga nya stambanor för tåg med höga hastigheter. Detta skulle effektivt avlasta det nuvarande tågsystemet. Men det finns i dag moderna magnettåg som avlastar bättre och kan byggas dubbelt så snabbt som höghastighetståg, skriver Rune Wigblad, professor i industriell ekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Liberalerna är oroade för att kostnaderna ökar för höghastighetståget. Denna oro bekräftas nu av Trafikverkets rapport (21/1-20) som visar en kostnadsökning på cirka tio miljarder men bara en miljards möjlig besparing avseende Ostlänken, Järna – Tallboda (nära Linköping). En fullständig kostnadsuppräkning av projektet Ostlänken saknas och genomförs inte, trots Riksrevisionens kritik. Moderaterna och Kristdemokraterna meddelade i december att de hoppar av samtalen och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) hävdar att det räcker med ett riksdagsbeslut där 73-punktspartierna är överens.

Satsningen på höghastighetståg handlar om en ny infrastruktur som ska fungera i 100 år och som byggs över flera mandatperioder i riksdagen, även om man bygger snabbt. Detta kräver en bred politisk överenskommelse över blockgränserna vilket också är ett krav som Liberalerna fört fram.

Alternativ finns

Regeringen måste därför skapa ett nytt faktaunderlag och med det söka ett brett stöd för satsningen på snabba tåg även hos Moderaterna och Kristdemokraterna.

Magnettågssystem är ett teknikalternativ som har mycket god potential att ena olika politiska viljor. Nedan listas flera sådana skäl och vart och ett av dem är i sig ett tillräckligt skäl för att vi bör utreda magnettåg. Våra data kommer bland annat från den tyska testbanan. Dessa tyder på att:

• Magnettåg är det överlägset mest miljösmarta alternativet med cirka 65 till 70 procent lägre ekologiskt fotavtryck jämfört med höghastighetståg. Eftersom magnettåget går på högbana och inte på marken finns också där flera miljömässiga fördelar.

Magnettåg är det överlägset mest miljösmarta alternativet med cirka 65 till 70 procent lägre ekologiskt fotavtryck jämfört med höghastighetståg

• Magnettåg har märkligt nog underhållskostnader som är 60 till 70 procent lägre än höghastighetstågen. Ju högre hastighet för höghastighetståget desto högre underhållskostnader, vilket inte är önskvärt eftersom biljettpriserna ökar då. Detta gäller inte magnettåget som har konstant låga underhållskostnader oavsett hastighet.

• Magnettåget är ett lättviktsalternativ. Magnettågets ultralätta bandelar kan ge cirka 65 procent lägre vikt jämfört med höghastighetstågets och vid prefabricering bidrar detta starkt till lägre kostnader. Möjligheten att prefabricera magnettågets bansegment, som är den dyraste komponenten, bäddar för en billig investeringskostnad.

• Magnettåget har kapacitet för flygliknande hastigheter (medelstora flygplan) mellan 400 och 600 km/h. Därmed konkurrerar magnettåg reellt med kortdistansflyget. Detta tillsammans med magnettågens fyrdubbla accelerationshastighet och exakta tidhållning, gör att de har överlägset bäst prestanda för persontransporter på långa sträckor.

Vinner med hästlängder

Magnettåget tycks vinna med flera hästlängder i alla grenar vilket gör att magnettågssystem kan tänkas ena olika politiska viljor. Kina och Japan bygger i dag snabba magnettåg.

Moderaterna hävdar att höghastighetståget ger för lite nytta, är för dyrt och har bedömts vara mycket samhällsekonomiskt olönsamt. Det är ju anmärkningsvärt att Norrbotniabanan är samhällsekonomiskt olönsam men att höghastighetståget i södra Sverige är ungefär dubbelt så olönsamt, enligt likadana kalkyler. Här utgör magnettåg en möjlighet med starka indikationer på bättre lönsamhet och bättre nytta för pengarna.

Här utgör magnettåg en möjlighet med starka indikationer på bättre lönsamhet och bättre nytta för pengarna.

Vänsterpartiet, Centern och Miljöpartiet har framhållit att höghastighetståg ger ökad regionförstoring, minskar flygresandet och ökar bostadsbyggandet längs med sträckan. Allt detta uppnås dock mycket bättre med magnettåg, främst på grund av de högre hastigheterna och den bättre accelerationsförmågan. Dessutom är det ekologiska fotavtrycket mycket mindre. Med ett nytt underlag kan nya möjligheter öppna sig.

Öppna ögonen

Det största problemet är att politiker i dag är blinda för alternativ eftersom det inte har genomförts någon seriös utredning av magnettåg i Sverige. Eftersom de politiska partierna inte kan komma överens om satsningen är den också på väg att bli en valfråga. Därmed finns det tidsmässigt utrymme att utreda magnettågsalternativ fram till strax innan valet. Med en sådan utredning skulle det bli en faktabaserad debatt.

Problemet i dag är att vår ”expertmyndighet” Trafikverket vet mycket om konventionella tåg, men inte förstår sig på en främmande teknologi som inte finns i Sverige

Problemet i dag är att vår ”expertmyndighet” Trafikverket vet mycket om konventionella tåg, men inte förstår sig på en främmande teknologi som inte finns i Sverige. Politiker har hänvisat till att teknikvalet är Trafikverkets sak. Trafikverket hade på sin hemsida under minst tre år en information om magnettåg, där de påstod att Kina och Tyskland inte går vidare med magnettåg, vilket var felaktigt. I november 2019 strök Trafikverket detta, men påstod då i stället att magnettåget har ”avsevärt mycket högre” kostnader. Efter kritiska påtryckningar visade det sig att de inte kunde presentera något underlag för detta påstående. Därför ändrade de formuleringen igen till att ”kostnaderna för maglev i höghastighet är mycket osäkra”.

Om nu Trafikverket är så osäkra på kostnader för magnettåg och inte känner till ovanstående fördelar med magnettåg, varför har de då inte gjort en seriös utredning?

Jag föreslår en seriös snabbutredning av magnettågsalternativ så att helheten kan visualiseras för svenska folket.

Rune Wigblad, professor företagsekonomi, inriktning industriell ekonomi, Strömstad akademi och lärare vid Högskolan i Skövde.