Framtiden. Att växa upp i ett utanförskapsområde får livslånga och stora konsekvenser. En gedigen satsning på barnen är därför en viktig ingrediens för att bryta utanförskap och skapa integration. Erfarenhet från omvärlden visar att det går, skriver Stefan Fölster.
Framtiden. Att växa upp i ett utanförskapsområde får livslånga och stora konsekvenser. En gedigen satsning på barnen är därför en viktig ingrediens för att bryta utanförskap och skapa integration. Erfarenhet från omvärlden visar att det går, skriver Stefan Fölster.

Så kan utsatta stadsdelar integreras – utan dyra och tillfälliga projekt

Områden som Angered, Bergsjön och Biskopsgården i Göteborg ses oftast som misslyckanden och ekonomiska belastningar. Man missar lätt att de också utgör oerhört lönsamma investeringstillfällen. En hel del städer i världen lyckas åstadkomma stora förbättringar – och tjänar stort på det, skriver Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Kalkylen i min bok ”Den inkluderande staden” bygger på ny och mycket robust internationell forskning. Miljoner barn har följts under 25 år. Slutsatsen är att växa upp i ett utanförskapsgrannskap vållar mycket social stress för yngre barn. Som vuxna har dessa barn arbetsinkomster som är i snitt en tredjedel lägre jämfört med unga som fick möjlighet att flytta till ett mer normalt grannskap. Studierna belägger ett tydligt orsakssamband. Efter 13 års ålder avtar dock grannskapets påverkan väsentligt.

Baserat på denna forskning är det möjligt att beräkna konsekvenserna av åtgärder som lyfter ett grannskap från utsatt till att bli mer normalt. Nuvärdet av ett sådant lyft för de offentliga finanserna överstiger tre miljoner kronor för en familj med två små barn. Vinsten består av ökade skatteintäkter på barnens framtida högre inkomster, men också lägre kommunala och statliga kostnader för polis, socialtjänst och andra insatser.

ANNONS

Städer som har lyckats i världen har ingalunda öst pengar på integration. I några fall tycks framgången skapas av ovanligt energiska och pragmatiska eldsjälar. Granne med det ökända belgiska Molenbeek, med bristande integration och radikaliserade islamistgrupper, ligger till exempel Mechelen med en liknande befolkningssammansättning. Från Mechelen hävdas att ingen åkte till Syrien för att gå med i IS, och brottsligheten är låg.

Blandar dyra och billiga bostäder

Staden har satsat hårt på integration som blandar dyra och billiga bostäder samt arbetsplatser och möjligheter för mikroföretagare i en tät stadsbebyggelse med livliga stråk. Men den mittenvänster-orienterade borgmästaren Bart Somers har också satsat på fler poliser och övervakningskameror än andra belgiska städer.

Göteborg bör kanske mest snegla på lite mindre flärdfulla framgångsexempel som illustrerar de systematiska insatser som också betonas i forskningen.

Westend var en stadsdel i München på glid, men har nu lyckats med en god utveckling för sina befintliga invånare, inte bara genom gentrifiering. München anses ha Tysklands bästa integration, och Tyskland lyckas enligt en färsk jämförelse bättre än Sverige.

I Westend genomfördes en målinriktad renovering, i syfte att blanda dyrare och billigare bostäder. Stor vikt lades vid god tillgång till arbetslokaler, särskilt för de minsta företagen. Det skall vara lätt att starta småföretag i grannskapet, och dessa skall också tjäna som kontaktyta med arbetslivet för ungdomar.

ANNONS

Sprid ut resurssvaga småbarnsfamiljer

München har under sitt fastighetsbolag ett särskilt och mer handlingskraftigt utvecklingsbolag som driver förnyelseprojekt. Bolaget gör överenskommelser med fastighetsägare och byggföretag, men bygger och förvaltar även bostäder och arbetsplatser själva på ett sätt som skapar en blandstad. En viktig insikt är att det inte bör bo alltför många resurssvaga småbarnsfamiljer i samma grannskap. Det är dåligt för barnen, och riskerar att leda till desillusionerade ungdomsgäng senare.

Att sprida ut barnfamiljer sker bland annat med vad som i Sverige kallas för sociala kontrakt, där socialförvaltningen hyr eller äger utspridda lägenheter. Det underlättas av en bostadspolitik där kommunen anvisar tillräckligt med mark till rimliga priser. Därför finns egentligen ingen bostadsbrist.

Westend har draghjälp av att Tyskland lyckats lyfta sina Pisa-resultat från en låg placering till närmare toppen. En tysk pojke med invandrarbakgrund har på senare år fått bättre Pisa-resultat i matematik än en genomsnittlig svensk pojke. Tyska skolor har satsat på mycket extrahjälp till de yngsta barnen, lugn i klassrummen, och följt forskningsrönen om vilken pedagogik som verkligen fungerar.

Löser 100 procent av alla mord

Brottsligheten i München är på den lägsta nivån sedan 1988 och lägre än i någon annan tysk storstad. München har ändå bland den högsta andelen invandrare, 28 procent, jämfört med andra europeiska städer, och många av dem är flyktingar. Samtidigt är staden nu en av de säkraste i Europa. Polisen löste förra året 66 procent av alla brott och 100 procent av alla mord. Även här är utgångspunkten en bra organisation baserad på evidens. Faktum är att många städer i världen har lyckats minska brottsligheten med liknande metoder. Det blir också ett självspelande piano. Ju färre brott, desto mer resurser har polisen för att beivra varje brott.

ANNONS

I slutet på 1990-talet kom Göteborg en bit på vägen med satsningen på Gårdsten. Där skapades också ett eget förvaltningsbolag med engagemang från de boende. Nu är det dags för nya krafttag i de utsatta områdena. Fastighetskontoret och kommunens bolag Framtiden i alla ära, men det behövs mer snabbfotade utvecklingsbolag med mandat att skapa en blandad stad med attraktiva, tätbebyggda stråk som samtidigt innehåller gott om lokaler för arbetsplatser, butiker och olika attraktioner som skapar liv och rörelse. Inte minst måste det bli tillräckligt med bostäder, i synnerhet sådana där dyrt och billigt blandas i samma hus.

Göd inte fluffiga projekt

Skattepengar skall inte göda fluffiga projekt som kamelcenter. Därför bör sådana utvecklingsbolag arbeta enligt en ”pay for success” modell. Det innebär att de tecknar avtal med fastighetsägare och andra aktörer som ger betalt enbart för tydliga framgångar, till exempel minskning av antal brott, ökad sysselsättningsgrad bland utomeuropeiskt födda, eller ökad andel elever med goda språkkunskaper eller gymnasieavslut.

Sverige och Göteborg har under några decennier försökt mota ett växande utanförskap med en konfettikanon av politiskt opportuna tillfälliga projekt. Det har inte räckt. Hur man kan lyckas med integration är ingen hemlighet längre, men kräver att några heliga kor slaktas. Det ger i slutändan väldigt stora vinster för offentliga finanser och ett bättre liv för många barn.

ANNONS

Stefan Fölster

chef för Reform-institutet

tidigare adj professor i nationalekonomi vid KTH och chefekonom på Svenskt Näringsliv

författare till bland annat boken ”Den inkluderande staden”

ANNONS