Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Genom kampanjen #metoo har strålkastarljuset ännu en gång avslöjat strukturerna bakom sexuella trakasserier och övergrepp. Den här gången måste förändringen vara på riktigt, skriver Rossana Dinamarca (V) och Daniel Riazat (V).

Så kan skolan motverka sextrakasserier

Det är inte kvinnor som ska ändra sitt beteende, det är männen. För att få slut på sexuella trakasserier och övergrepp har skolan, men även förskolan, en viktig roll i att bryta destruktiva könsnormer, skriver Rossana Dinamarca (V) och Daniel Riazat (V).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I nära två veckor har det gått kraftiga skalv genom patriarkatet med hashtaggen Me Too. Miljontals kvinnor – unga som gamla – har vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp. Förövarna har en sak gemensam: de är män. Folkkära män, journalister, artister, fotbollsspelare, pappor, brorsor, kompisar. Det är inte alla män, men det är alla sorters män.

Vi är inte överraskade. Nu är det dags att agera och visa på att vi tar vittnesmålen på allvar och inte stannar vid att förfasas. Vi behöver lägga ansvaret där det hör hemma. När män är skyldiga till nästan allt våld och alla sexuella övergrepp kan det inte ligga på kvinnor att ändra på sitt beteende.

Många historier kommer från skolan eller till och med förskolan. Det handlar om hur flickor får lära sig att när en pojke jagar eller slår en så betyder det att pojken tycker om en. Ni vet: kärlek börjar alltid med bråk. Ett sexuellt ofredande där en kille tar en tjej mellan benen eller på brösten förklaras bort med att killen är barnslig, omogen eller inte förstått sin handling. När övergrepp når rättssalen vet vi alldeles för många fall där män behandlats på samma sätt – som om dom inte förstod, som om dom var dumma i huvudet.

Feministiskt självförsvar

En fråga som Vänsterpartiet drivit länge har varit feministiskt självförsvar och det har stärkt många tjejer som fått möjlighet att genomgå dessa utbildningar, inte minst i systerskapet, men det är inte genom att springa snabbt, sätta ett välriktat slag eller att högt skrika nej, som kvinnor ska behöva återerövra sina kroppar. Det är männen som måste sluta slå och förgripa sig på kvinnor.

Ett annat krav vi drivit länge är kravet på samtyckesreglering och oaktsamhetsrekvisit i sexualbrottslagen. Regeringen har lovat att ett sådant lagförslag ska komma innan jul och det är angeläget, men det behöver göras mer.

Skolan kan förebygga

Alla måste gå i skolan, därför är det viktigt skolorna tar tag i det förebyggande och åtgärdande arbetet mot sexuella trakasserier och sexuellt våld. Skolan är dessutom en av de vanligaste platserna för unga tjejer att utsättas för sexuella trakasserier. Därför bör Skolverket och Skolinspektionen jobba mer riktat med arbetet mot sexuella trakasserier.

I dag har Skolverket stödmaterial kring arbetet med värdegrund och där är sexuella trakasserier inkluderat. Frågan är hur effektivt det är när många olika verksamma inom skolområdet vittnar om att sexuella trakasserier är så normaliserat. Vi ser ett behov av att prioritera det arbetet och inte inkludera det enbart i värdegrundsarbetet som en kränkning bland många.

I Friendsrapporten från 2017 beskriver organisationen att de mött flera elever och lärare som är så vana vid sexuella trakasserier att de ser det som en del av vardagen och att det är så tjejer och killar beter sig mot varandra. Vi vill att Skolverket ges i uppdrag att ta fram ett stödmaterial till skolorna specifikt för att motverka förekomsten av sexuella trakasserier och att Skolinspektionen får i uppdrag att kartlägga och utreda skolornas arbete mot sexuella trakasserier.

Bryta destruktiva mönster

Skolan, men även förskolan har en viktig roll i att bryta dessa destruktiva könsnormer, något som också ligger i deras uppdrag. Dessvärre visar det sig snarare att förskolan och skolan konserverar gamla könsrollsmönster. Därför anser vi att all personal i skola och förskola ska ha genuskompetens och genomgå utbildning om sexuella trakasserier.

Sex- och samlevnadsundervisning har i åratal visats sig vara undermålig och lärare saknar kompetens. För att undervisningen inte bara ska bli teknisk så bör ämnet vara integrerat i ämnen som naturkunskap, samhällskunskap, svenska, idrott och därför bör lärarutbildningen i dessa ämnen också innehålla sex- och samlevnadskunskap.

Genom kampanjen #metoo har strålkastarljuset ännu en gång avslöjat strukturerna bakom sexuella trakasserier och övergrepp. Den här gången måste förändringen vara på riktigt.

Rossana Dinamarca (V)

feministisk talesperson

Daniel Riazat (V)

skolpolitisk talesperson