Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
En internationell tribunal har stort symbolvärde. Erkännandet av offrens lidande får en annan dignitet, en annan tyngd, skriver debattörerna. Bild: Felipe Dana

Så kan IS-terrorns offer få upprättelse

Vi vet att det har stor betydelse att de skyldiga för IS terrorvälde ställs inför rätta och döms. En rättsprocess i en internationell brottmålsdomstol skulle visa att världen erkänner och bekräftar offrens lidande. Men klockan tickar; bevismaterial försvinner, vittnen försvinner och förövare byter identitet, skriver Gunnar Aronsson, Devin Rexvid och Astrid Schlytter.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det är snart fem år sedan IS-terroristerna på sommaren 2014 utropade kalifatet och den islamiska staten. De sista resterna har nu fallit i Syrien. Under dessa år har ett omätbart lidande drabbat miljoner människor i territoriet.

IS-terroristerna har inte haft några psykologiska spärrar i sitt makt- och våldsutövande. Otrogna har mördats, kvinnor och flickor våldtagits, köpts och sålts som slavar, människor har avrättats framför sina familjer, barn har fått se sina syskon och föräldrar mördas, barn har hjärntvättats, homosexuella har jagats och dödats. Hur skall människor som levt i skräckväldet kunna upprättas och få tillbaka ljuset i sina liv?

Hur skall människor som levt i skräckväldet kunna upprättas och få tillbaka ljuset i sina liv?

Vi vet också att, hur paradoxalt det än låter, människor som varit utsatta för grova övergrepp kan känna skuld och skam. Och skuld och skam kan också skapas av att man själv klarade sig men andra dog. Någon fullständig återupprättelse finns inte men Sverige och Europa kan spela en viktig roll i en process mot upprättelse.

Viktigt att skyldiga ställs inför rätta

Vi vet att det har stor betydelse att de skyldiga ställs inför rätta och döms. En rättsprocess visar att världen erkänner och bekräftar offrens lidande. En rättsprocess kan lyfta skammen och skulden från offren till de skyldiga. Den visar att någon bryr sig – att rättvisan inte gått under. Därför måste IS-terroristerna åtalas och dömas i en internationell tribunal synlig för offren och för världen. En internationell tribunal har stort symbolvärde. Erkännandet av offrens lidande får en annan dignitet, en annan tyngd. Enskilda länders processer mot IS-terrorister riskerar att inte dra till sig världens uppmärksamhet. En internationell tribunal gör det och den kan ses som Europas rättsliga och humanistiska kraftsamling.

En internationell tribunal har stort symbolvärde. Erkännandet av offrens lidande får en annan dignitet, en annan tyngd.

För en internationell tribunal talar också att den svenska terrorlagen, enligt Säpo-chefen, är tandlös. Med en svag terrorlag är risken stor att förövarna kommer undan och att offren inte får upprättelse. Sverige har inte någon större erfarenhet av att hantera den här typen av brott. Det har däremot en internationell brottmålstribunal.

Folkmord enligt FN

Det systematiska dödande av folkgruppen yazidier bedömdes redan 2015 som folkmord av FN:s utredningskommission för Syrien. Också Europarlamentet har med bred majoritet funnit att IS begår folkmord. Övergreppen klassades som krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i enlighet med ICC, Internationella brottmålsdomstolens stadgar. Det finns vittnesbörd om vilken betydelse FN-beslutet fick för de utsatta. Nu måste det arbetet fortsätta i en internationell brottmålsdomstol.

Den akuta frågan nu gäller terrorister från Europa som anslutit sig till IS och som kurdiska styrkor tillfångatagit. Kurderna signalerar att de saknar resurser för att hålla fångarna när USA drar hem sina trupper. Många är från Europa och Europa bör ta tillbaka sina terrorister och ställa dem inför rätta. Europeiska länder och Sverige har all anledning att hörsamma denna vädjan. Allt annat är otänkbart.

När inrikesminister Mikael Damberg (S) intervjuas i Studio 1 den 18 februari talar han om komplexiteten i frågan och att Sverige inte kommer att erbjuda något konsulär hjälp eftersom man sen länge varnat för resor till Syrien. Men de som kommer tillbaka skall lagföras. Men det är komplicerat.

Det är samma ton när tjänstemän och experter uttalar sig. Det gäller också när jurister uttalar sig om lagförande. Och de har säker rätt. Inte så svårt att föreställa sig att en tingsrätt kommer att ha svårigheter i en rättegång mot IS-terrorister.

Lämna komplexitetsboxen

Men Damberg säger också att Sverige sedan länge har arbetat för att få till stånd en internationell mekanism för både ansvarsutkrävande och lagföring. Det är bra – mycket bra. Men tyst diplomati duger inte nu - snarare högljudd. Den svenska regeringen måste lämna komplexitetsboxen. Uppdraget är att gå i spetsen för att få terroristerna till en internationell brottmålsdomstol. Förutom en sådan domstols betydelse för offren har den också mycket större möjligheter att få fram bevismaterial och vittnen än en tingsrätt i Sverige. Rättssäkerheten blir högre.

Överlevarna måste få dessa rättegångar för sin återupprättelse och vi alla måste få dem för att behålla tron på att det fortfarande finns en politikerskara i världen som inte är likgiltiga inför folkrättsbrott.

Överlevarna måste få dessa rättegångar för sin återupprättelse och vi alla måste få dem för att behålla tron på att det fortfarande finns en politikerskara i världen som inte är likgiltiga inför folkrättsbrott. Och att det fortfarande finns institutioner för rättvisa. Terrorister med ansikten inför rätta i en internationell domstol kommer att visa andra terrorister att de inte går säkra.

Folkrättsbrott kan inte värderas i pengar. Om internationella resurser inte kan komma fram snabbt har Sverige råd att förskottera för att få igång processen. Krasst ekonomiskt blir kostnaderna för en internationell tribunal sannolikt lägre för Sverige än kostnaderna för ett antal rättegångar i Sverige, vilka kommer att innebära mycket höga kostnader för säkerhet. Europa har råd. Klockan tickar: bevismaterial försvinner, vittnen försvinner, förövare byter identitet.

Gunnar Aronsson

professor i psykologi

Devin Rexvid

fil dr i socialt arbete, socionom

Astrid Schlytter

docent i rättssociologi