Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vi måste visa att vi kan förena värderingar om social rättvisa och personlig frihet med fungerande lösningar som skapar trygghet, ordning och reda. Visa varför det är bättre att se möjligheterna med ett samarbete i Europa än att vända ryggen åt varandra, skriver Fredrick Federley (C) (bilden) och Michael Arthursson (C).

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så kan en liberal politik besegra nationalismen

Det är inte ödesbestämt att populismen ska fortsätta skörda framgångar i Europa. Det visar om inte annat söndagens presidentval i Österrike. I kampen mot den nya nationalismen spelar de liberala partierna en mycket viktig roll, skriver Fredrick Federley (C) och Michael Arthursson (C).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Söndagens presidentval i Österrike lämnade Europa med andan i halsen. Den främlingsfientlige Norbert Hofer från FPÖ vann inte, men nådde ändå över 46 procent. Ingen av kandidaterna från regeringens socialdemokratiska och konservativa partier nådde slutomgången.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Under 2016 har vi sett flera dramatiska val. I juni skakades Europa av Brexit och i november valdes Donald Trump till USA:s president. Nästa år väntar presidentval i Frankrike och parlamentsval i Nederländerna och Tyskland. Många fruktar framgångar för högerpopulister som Marine Le Pen, Geert Wilders och tyska Alternativ für Deutschland. Detta skulle innebära nya motgångar för öppenhet, tolerans och ett konstruktivt samarbete i Europa.

Växande liberala partier

Det är dock inte ödesbestämt att misstron ska fortsätta skörda framgångar. Samma helg som valet i Österrike var vi på den liberala partigruppen ALDE:s kongress i Warszawa. Det var ingen tillfällighet att Europas liberaler samlades i Polens huvudstad. Sedan Jarosław Kaczyńskis parti Lag och rättvisa tog makten 2015 hotas fri- och rättigheter i Polen på flera områden.

Vilken roll kan då liberala partier spela i kampen mot den nya nationalismen? En mycket viktig roll – som växande liberala partier redan gör. I Spanien överraskade mittenpartiet Ciudadanos med att gå mycket starkt i sina första parlamentsval. I Österrike har, i skymundan av Hofers framfart, det liberala partiet Neos vuxit fram som ett alternativ till de gamla trötta partierna och ultranationalisterna. I Polen har ett nybildat liberalt parti, Nowoczesna, på kort tid blivit ett av landets största.

Och i Storbritannien såg vi förra veckan hoppets ljus lysa upp det politiska landskapet. Liberal Democrats har sensationellt vunnit ett fyllnadsval i ett tidigare helt säkert konservativt valdistrikt. Medborgarna i Londonförorten Richmond Park är trötta på EU-motstånd och bakåtsträvande. Liberalernas Sara Olney gick fram med över 30 procentenheter jämfört med valet 2015.

Vilsen socialdemokrati

Faktum är att liberala premiärministrar i dag styr sju av EU:s medlemsländer och det finns stor chans att den siffran ökar i kommande val. Detta är nödvändigt för att fylla det vakuum som en idélös och krympande socialdemokrati lämnar efter sig. Stefan Löfven är i dag ensam socialdemokratisk regeringschef i Norden. Frankrikes socialistiske regeringschef Hollande har så lågt förtroende att han inte ens ställer upp i nästa val. Socialdemokratiska partier i Storbritannien, Tyskland, Spanien, Nederländerna och Grekland är svårt sargade. I all denna vilsenhet gror missnöjet och högerpopulismen.

Det kommer dock inte bli några enkla framgångar för liberal öppenhet och samhällsbygge som motpol till nationalismen. Vi behöver bli bättre på att lyssna och inte sopa de problem och rädslor som människor upplever under mattan. Vi måste visa att vi kan förena värderingar om social rättvisa och personlig frihet med fungerande lösningar som skapar trygghet, ordning och reda. Visa varför det är bättre att se möjligheterna med ett samarbete i Europa än att vända ryggen åt varandra.

Kan vända utvecklingen

Vi behöver beslutsamt tala om hur alla väljare, även de som i dag röstar på ett frihetsfientligt parti, gynnas av den liberala politiken. Det gör vi genom att visa hur möjligheterna kan flyttas närmare människor, genom att ge småföretagen chans att växa på fler ställen och infrastrukturen en chans att nå alla. Vi måste hålla högre klass på utbildning, vidareutbildning och omskolning och inse att precis alla jobb, även de utan utbildningskrav, behövs om vi ska överbrygga tudelningen av våra samhällen.

Klarar vi av denna stora politiska och pedagogiska uppgift, då har vi alla möjligheter att vända utvecklingen. Att gå från rädsla och misstro till hopp och framtidstro. Att gemensamt bygga ett framtidsprojekt som återskapar tilliten till vad vi kan klara av tillsammans.

Fredrick Federley (C)

EU-parlamentariker och andre vice ordförande

Michael Arthursson (C)

partisekreterare