Så jobbar Göteborgs stad med Karlavagnsplatsen

Skyskrapan som föreslås på Karlavagnsplatsen är i princip i linje med stadsbyggnadskontorets inriktning att studera förtätningskluster med höga byggnader kring stadens strategiska knutpunkter – områden där det är fördelaktigt att förtäta genom närhet till kollektivtrafik och service, skriver bland andra stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Genmäle

Karlavagnstornet, 15/3

Stadsbyggnadskontoret svarar här på de frågor som Ingemar Mattsson och Ragnar Hjertén ställer i sin slutreplik kring Karlavagnsplatsen.

Arbetet med Karlavagnsplatsen följer plan- och bygglagens processer vad gäller planering och kommande bygglov. Stadsbyggnadskontoret är i början av processen där vi precis haft samråd och alla har kunnat yttra sig. Synpunkterna tas nu om hand och planförslaget arbetas om inför nästa steg som är granskning. Då finns ytterligare en chans för alla att göra sin röst hörd.

• Vilket utredningsarbete har föregått program och planering av arkitekttävlingen?

Lämpligheten i exploatörens förslag utreddes i samband med planförfrågan. Vi såg inte det föreslagna läget, längre norrut, som lämpligt, utan förordade ett läge i anslutning till Lindholmsallén, för att stärka detta stråk. Serneke ägde ingen mark vid allén, men valde i detta läge att skriva avtal med Älvstranden Utveckling AB om markförvärv för att kunna genomföra projektet.

ANNONS

• Vilka argument och analyser har SBK haft för att föreslå en skyskrapa på denna tomt?

Stadsbyggnadskontoret har inte själva föreslagit en skyskrapa utan tagit emot ett förslag från en exploatör att bebygga den aktuella ytan med ett kluster av höga hus. Denna lösning går som princip i linje med kontorets inriktning att studera förtätningskluster med höga byggnader kring de strategiska knutpunkterna, det vill säga områden där det är fördelaktigt att förtäta genom till exempel närhet till kollektivtrafik och service. Ett högt hus utreddes tidigare på andra sidan allén, med 40 våningar och området har bedömts som väl valt ur stadsbildssynpunkt. Ett högt hus på platsen blir väl exponerat från ett flertal punkter längs älven där siktlinjen från Stora Hamnkanalen är ett exempel. Bebyggelsens skala prövas i detaljplanen.

• Finns det alternativ med bebyggelse på tomten i lägre höjd (t ex max 20 våningar)?

Nej. Något sådant planförslag har inte kommit till vår kännedom. Exploatören hade en tydlig inriktning mot ett högre hus. Vårt inspel blev, efter att vi bedömt möjligheten att bygga högt, arkitekturen och upplevelsen av staden i olika perspektiv, inte minst i ögonhöjd. En kvartersstad med levande bottenvåningar är kravet från staden.

ANNONS

• Hur motiverar man behovet av Sveriges högsta exploatering "för att få underlag till en blandstad"?

Detta är exploatörens skrivning. Täthet, tillräckligt många människor och närhet till service, jobb och skola, är en viktig parameter när vi skall bygga en levande och attraktiv stad. En tillräcklig täthet går även att ordna utan höga hus, vilket vi planerar för på många andra platser i staden.

• Hur ser man på lämpligheten för familjelägenheter och förskolor i kvarteret?

Förskoleverksamheten, antal avdelningar, storlek på lekgårdar med mera, har samordnats med Lokalsekretariatet som är kommunansvariga för förskolebyggnationen. Föreslagna lösningar är ett nytänk i linje med visionen för Älvstaden, och med stadens uttalade mål att säkerställa barnperspektivet i planeringen. Stor vikt har lagts på att skapa utomhusytor av tillräcklig mängd och kvalitet. Stadsdelen kommer att ligga i direkt anslutning till en ny park, allmänt tillgänglig yta, förskolegårdar kommer även byggas på de lägre husens tak.

• Varför inväntar man inte stadsutvecklingsprogrammet innan kvarteret Karlavagnen planeras?

Stadsutvecklingsprogrammet som metod var inte helt utvecklat när förslaget från Serneke lämnades in. Den modell med parallella processer som nu utvecklas kring stadsutvecklingsprogram har till syfte just att skapa ett gemensamt arbete där konkreta idéer och förslag vägs samman och värderas som information in i de detaljplaner som pågår.

ANNONS

• Hur ser man på säkerheten med skyddsavstånd till farligt gods på Hamnbanan?

Föreslagen byggnation ligger cirka 110 meter från Hamnbanan vilket är ett tillräckligt avstånd för att bostadsbebyggelse ska vara tillåten. I riskutredningen föreslås åtgärder för att minimera riskerna från en eventuell olycka på Hamnbanan. Just nu pågår det en diskussion med Länsstyrelsen hur dessa åtgärdsförslag ska formaliseras som planbestämmelser.

• Hur ser man på säkerheten för boende i en skyskrapa på 86 våningar?

Säkerhetsproblematiken är densamma för 6-, 12-, och 20-våningshus som för 80 våningar. Konstruktörerna och arkitekterna för Karlatornet har unik erfarenhet av mycket höga hus. De har ett kontinuerligt samarbete med Räddningstjänsten för att få byggnaden optimerad ur säkerhetssynpunkt.

Agneta Hammer

stadsbyggnadsdirektör

Björn Siesjö

stadsarkitekt

Gunnar Persson

chef planavdelningen

ANNONS