Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg

Så bryter vi segregationen i skolan

Bostadssegregationen måste motverkas, men det räcker inte. Det tar för lång tid. Vi måste se till att alla skolor i utsatta miljöer får högsta kvaliteten, fler lärare, fler socionomer och starka elevhälsoteam. Då blir det lättare för välutbildade föräldrar att välja en skola som nu väljs bort, vilket skapar stora skillnader mellan skolorna. Det är så vi bryter vi skolsegregationen, skriver Karin Pleijel (MP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I den svenska skolan träffas barn med olika bakgrund alltmer sällan naturligt i skolmiljön. Förutom att det kan vara en orsak till att skillnaderna i skolresultat ökar, så vet vi att studieresultaten generellt ökar där det finns en blandad sammansättning av elever i klassen. När skolan arbetar mer med språkmedveten pedagogik gynnas alla elever, även barn med svenska som modersmål.

Skolsegregationen har oönskade och mer långsiktiga konsekvenser för demokratin och för en positiv samhällsutveckling. Barn med annat modersmål än svenska som inte får en naturlig arena att prata svenska med sina kompisar har svårare att få den språkutveckling som krävs för att klara skolan. Språket är grunden för att kunna förstå och ta till sig innehållet i alla skolämnen. Vi ser tydligt att språkutvecklingen går oerhört fort för de elever med utländsk bakgrund som valt en skola i en helt svenskspråkig miljö.

Lyckades vända trenden

Den belgiska staden Mechelen har lyckats vända spiralen med skolor som väljs bort. Jag åkte dit i februari för att ta reda på hur de lyckades vända skolsegregationen. Vad jag såg var mjukare och enklare åtgärder än jag väntat mig.

 

1) ”Tjat” om inkludering. Ett långsiktigt, målmedvetet och väl underbyggt ”tjat”, med borgmästare Somers i spetsen, om att alla, verkligen alla blir förlorare på segregationen. Och motsatsen, att alla blir vinnare på ett inkluderande samhälle. Detta ”tjat” har i dag växt till en allmänt förändrad och positiv attityd till invandrare och inkludering hos befolkningen.

 

2) Individens ansvar. Med attitydförändringen har en individuell ansvarskänsla följt, där man ser att de egna valen påverkar framtiden. Mina val i dag avgör om vi långsiktigt går mot ökad eller minskad segregation. Ett icke-segregerande skolval påverkar därför mitt barn positivt, både genom de erfarenheter hen får i skolan och genom att det leder till ett bättre samhälle för mitt barn att leva i.

 

3) Prioritering av det mellanmänskliga mötet. En kommunal omorganisation som alltid gynnar mötet mellan brukare och personal. Till exempel arrangeras personliga möten mellan flera skolors personal och föräldrar som står i en valsituation.

 

4) Välja skola tillsammans. Föräldrar uppmuntras göra skolval tillsammans. Steget för en ”medelklassförälder” att välja en skola där till exempel många barn med annan bakgrund går, underlättades när fler samtidigt gjorde samma val för sina barn.

Okej, det tog 15 år. Men det gick. Kan vi göra som Mechelen? Kanske inte exakt, men ja, jag tror det är möjligt att vända utvecklingen så att vissa skolor inte längre ”väljs bort” och i stället öka inkluderingen.

 

  • Skolorna ska kunna garantera hög kvalitet. Om föräldrarna känner sig trygga med att skolan håller hög kvalitet även om den ligger i ett utsatt område, blir den ett mer attraktivt val. Det är viktigt att kunna lita på att skolan ärligt ser de problem som uppstår och har verktygen att åtgärda snabbt och också skapa hållbara lösningar.

 

  • Starka elevhälsoteam, som både kan jobba förebyggande och rycka ut direkt om något hänt, så att läraren kan fokusera på undervisningen. Skolstressen och den psykiska ohälsan har drabbat alldeles för många elever. Den som är rädd, trött och otrygg har svårt att klara skolan. Därför måste elevhälsan få möjlighet att ta ett större grepp.

 

  • Fler lärare. Utsatta skolor ska attrahera erfarna och utvecklingsbenägna lärare som blir experter på sin miljö, och på dessa skolor är det extra viktigt att tidigt möta elever med behov av språkligt eller annat stöd inom och utanför klassrummet.

 

  • Fler yrkesgrupper. Socionomer, socialpedagoger och trygghetsvärdar kan göra storverk för att förbättra situationen kring varje elev, de kan bidra till ett helhetstänk som varje individ behöver.

 

  • Barn behöver rätt stöd tidigt. Läsförståelse är grunden för att klara alla ämnen och för att inte halka efter.

 

  • Bättre modersmålsundervisning, som gör det lättare att klara andra ämnen.

 

  • Attraktiva profilskolor i utsatta miljöer. Det kan locka fler. Det var faktiskt orsaken till att vår egen dotter valde en så kallad utsatt skola, för att musikinriktningen lockade.

 

Visst kan vi bryta skolsegregationen!

Karin Pleijel (MP)

skolkommunalråd i Göteborg