I dag träffar vi elever och lärare på just Sandeklevsskolan. Skolan är en av sex grundskolor i Göteborg där stat och kommun har slutit en överenskommelse om skolutveckling. Det är en del av Samverkan för bästa skola, som i sig är den största förändringen i statens relation till skolans huvudmän sedan kommunaliseringen och inrättandet av Skolinspektionen. Statens ansvar ska inte stanna vid inspektion och kritik, vi ska hjälpas åt för att alla skolor ska få de bästa förutsättningarna att ge eleverna rätt kunskaper.
Baseras på forskningen
På Sandeklevsskolan arbetar man bland annat med forskningsbaserade modeller för läs- och skrivinlärning och för att stärka samarbetet inom klassen. Sedan 2015 har andelen elever som har godkända betyg i alla ämnen ökat från en dryg tredjedel till över hälften. Fortfarande finns mycket kvar att göra tillsammans, men utvecklingstakten är hög.
Vi har ett gemensamt uppdrag att bryta ojämlikhet. Var du bor eller vilken skola du går på ska aldrig begränsa din framtid.
I det arbetet ska vi säkra att skolorna som behöver det mest får mest resurser. Resurser är ingen mirakelkur, men de insatser som kan göra skillnad är insatser som kräver investeringar. Fler lärare, bättre möjligheter att utvecklas i sin lärargärning, stärkt elevhälsa, bemannade skolbibliotek – det är insatser som måste kunna finansieras på de skolor där det gör allra mest skillnad.
Sex miljarder mer till skolan
I budgeten för nästa år förverkligar vi Skolkommissionens förslag som innebär sex miljarder mer till skolan, med särskild viktning mot skolorna som har tuffast förutsättningar och med ett starkare gemensamt ansvar för skolans finansiering.
Resurserna måste användas för att öka andelen behöriga lärare. Insatser mot lärarbristen börjar ge resultat. Fler blir lärare, fler lärare stannar i yrket och fler återvänder efter att ha gjort annat. Nu måste vi säkra att arbetsmiljön är som allra mest attraktiv, att man får goda arbetsvillkor och de rätta verktygen för att kunna göra skillnad där jobbet är som svårast. Man ska ha starkast uppbackning i de svåraste jobben som lärare och rektor.
Vi ska bryta skolsegregationen. Barn ska inte sorteras utifrån bakgrund. Barn med olika erfarenheter ska mötas på samma skolor. Det handlar om var vi bygger skolor och hur vi planerar våra städer, men också hur skolvalet fungerar. Vi har skapat möjlighet för friskolor att vara med och ta emot nyanlända. Vi vill bland annat ändra så inga skolor ska kräva att man stått i kö sedan BB och ge kommuner rätt att garantera plats på samma högstadieskola för elever från F-6-skolor i olika områden.
Stöd ska ges i tid
Elever som behöver stöd ska få det i tid. Förskoleklassen blir nu obligatorisk och riksdagen behandlar just nu det lagförslag om en läsa-skriva-räkna-garanti i förskoleklass och lågstadiet som tagits fram av docent Ulf Fredriksson. Lagen stärker elevernas rätt till stöd och lärarnas mandat att sätta in stöd när man ser att eleverna behöver det. Små problem ska mötas där, innan de växt till hinder i många ämnen och brutit ner både självförtroende och självkänsla. Trots att Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet, många kommuner och den samlade funktionshinderrättsrörelsen ställt sig bakom lagen har de borgerliga och SD aviserat att man vill avslå lagen. Vi hoppas att de är beredda att lyssna på dem som allra mest berörs.
Att återbygga jämlikhet handlar också om att samla hela samhället bakom bildningsuppdraget. Svenska elever presterar starkt i både engelska och samhällskunskap. Det är ämnen där lärmiljön runt eleverna är stark, också hemma. Växer man upp i Sverige ser man lätt att engelska är viktigt. Ungas åsikter tas oftare här än i andra länder på allvar i diskussionen. Den lärmiljön ska vi bygga också runt kunskap i allmänhet, och läsning i synnerhet. Föräldrar som kan ska läsa mer med sina barn. Söner ska se sina pappor läsa. Alla barn, oavsett föräldrar, ska få fler tillfällen att upptäcka läsning.
Inget som går att lagstifta
Det handlar inte om att ta över skolans uppdrag, utan att ställa upp på skolan och värdet av lärande. Det här är inget som går att lagstifta fram, men det handlar om sådant som hur biblioteken jobbar, vad fotbollsklubben kan göra, föräldrar som kan få tips om böcker redan på BVC, hur vi involverar näringsliv, vad civilsamhället kan bidra med och hur får vi till en god föräldrasamverkan.
Ojämlikhet handlar inte om att några elever drar ifrån, när skolsystemet dras isär drabbas alla. De starkaste skolsystemen i världen ger alla elever en stark grund att stå på. De skolsystem som har många som inte klarar de grundläggande nivåerna i till exempel Pisa-provet, har färre som klarar de starkaste resultaten. Kunskapsresultaten i svensk skola ökar. Men ska vi ha fortsatt växande kunskaper måste vi bryta ojämlikheten. Det är vår uppgift och prioritet.
Gustav Fridolin (MP)
utbildningsminister
Karin Pleijel (MP)
ordförande i utbildningsnämnden, Göteborg