Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den här texten handlar inte om någon som visar röven i en solnedgång, uttrycker sig rasistiskt, sexistiskt eller är extremt otrevlig. Det handlar om att till synes vanliga killar, inte ska behöva hitta sig själva förlöjligade på Twitter, Instagram eller Facebook, när de inte har begått något fel eller snedsteg. Bara där det kanske inte klickat eller han har haft svårt att formulera sig eller hålla igång en konversation, skriver debattören. Bild: Privat, Kallestad, Gorm

Ruttet att förlöjliga och hänga ut vilsna Tindermän

Jag tidigare tyckt att ”tinderhistorier” i sociala medier varit ganska underhållande där taffliga bilder eller plumpa formuleringar bidragit till skratt. Men efter ett år med nätdejtande börjar jag faktiskt ledsna ordentligt på att män blir brutalt uthängda och hånade bara för att de inte vet riktigt hur de ska bete sig för att väcka intresse hos kvinnor, skriver Magnus Grönberg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Visst det finns många där ute som är regelrätta svin. Men merparten av uthängningarna handlar inte om en kukbild eller förolämpningar. De flesta som förnedras på det här sättet är vanliga snälla killar.

Att aktivt söka efter brister att anmärka på? Kom igen.

Jag känner mycket för killarna som till synes är helt vanliga men kanske inte behärskar skrivandet så väl av olika anledningar. Själv har jag alltid lagt ner tid på skriva en bra presentation, rolig och kanske finurlig. Försökt hitta bilder som är bra, inga döda djur, fiskar eller bar bringa.

Helt vanlig öppningsfras

Blir det någon gång en matchning (vilket inte händer så ofta då kvinnor verkar ha en miljon män att gå igenom, och inte tjugo stycken där hälften är i Finland) så stannar det ofta vid att man inte ens kan få svar på ett ”Hej, hur är det?”

LÄS MER: Tindermännen blev 10-talets stora förlorare

Vad är kravet för att man ska intressera sig för en annan människa som man aktivt valt att svepa ja men inte ens är beredd att ge ett svar på en helt vanlig öppningsfras?

Vill de ha en novell? Nähä, det va fel.

En komplimang? Nä det föll inte rätt ut.

”Haha! Kolla killen här, han frågade hur det var!! Kom igen visa lite intresse!!”

Kul, du fick lite Twittercontent på bekostnad av någon som kanske är otroligt osäker, ny på hur det funkar eller bara inte är som du, som säkert är vältalig men sjukt osympatisk.

Ett fiktivt exempel som ger en bra bild av hur konversationen kan gå:

– Jag har precis läst en bok som var jättebra. Den heter ”xxxxx”

– Okej, kul. Vad handlar den om?

– Alltså, har du aldrig hört talas om google? Ska jag behöva göra allting åt dig?! Åh herregud!!!

Printscreen upp på sociala medier med texten ”Orkar inte med tinderkillar!!!”

Ingen ska behöva aktivt välja bort sökandet efter en partner av rädsla för att bli hånad eller utskrattad.

Jag har själv läst om någon jag misstänker var jag, på sociala medier efter en dejtsituation. Det är inte smickrande och gör inte gott för självförtroendet. Jakten att framstå som rolig lämnar en fadd eftersmak hos den som blir bespottad offentligt, trots att man inte begått något fel, utan det bara inte funkat.

När jag twittrade om detta fick jag en enorm respons från män som kände igen sig. De som har kontaktat mig, har förklarat hur de aktivt valt bort nätdejting med risk för att bli uthängda när de inte känner att de behärskar skrivandet. För oavsett om en bild, ålder eller namn maskeras så finns det en människa bakom.

Tilltagande psykisk ohälsa

Ingen ska behöva aktivt välja bort sökandet efter en partner av rädsla för att bli hånad eller utskrattad. Jakten på snabba reaktioner och skratt bidrar till den tilltagande psykiska ohälsan hos en utsatt grupp. De snälla men vilsna och osäkra männen som skulle kunna vara någons allt, drar sig tillbaka i hopp om att slippa bli måltavla och en rolig bild i utbyte mot några skratt och fniss.

Den här texten handlar inte om någon som visar röven i en solnedgång, uttrycker sig rasistiskt, sexistiskt eller är extremt otrevlig. Det handlar om att till synes vanliga killar, inte ska behöva hitta sig själva förlöjligade på Twitter, Instagram eller Facebook, när de inte har begått något fel eller snedsteg. Bara där det kanske inte klickat eller han har haft svårt att formulera sig eller hålla igång en konversation.

Svinen kommer finnas kvar

Svinen, rasisterna och sexisterna kommer finnas kvar att svajpa bland, de försvinner inte. Frågorna om du vill ligga direkt eller om ni ska presentera er först kommer fortsätta komma. De som försvinner är personerna som går in helhjärtat, med goda intentioner men kanske inte med den självsäkerhet som ofta verkar behövas för att locka intresse vid första anblick.

Jag hoppas att vi kan få en förändring. Att vi börjar säga ifrån, markerar och slutar förlöjliga dessa män. För oavsett om reaktionerna på min text blir ”Oj, jag är ju en av dem som skrattar. Jag ska börja tänka efter!” eller ”Jag har funderat mycket på det här, det gör mig ledsen att jag aldrig sagt ifrån.” så har jag inte skrivit det här i onödan.

Magnus Grönberg, frilansare