Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sveriges unga mår sämst i Norden enligt Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor, skriver debattören. Bild: PONTUS LUNDAHL / TT, Privat

Rusta unga för ett hållbart liv redan i skolan

Den skenande psykiska ohälsan och utanförskapet går hand i hand med det ökande våldet och brottsligheten. Därför är det hög tid att skolorna i god tid ger barn och ungdomar de förutsättningar som behövs för att de ska kunna skapa sig ett hållbart liv, skriver Lotta Ekdahl, föreläsare inom livshantering och psykisk hälsa.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Klimatet i samhället har hårdnat. Att unga människor hamnar i kriminalitet där våld och droger förekommer blir allt vanligare. Den senaste tidens skjutningar visar på en oroväckande utveckling.

Redan för tjugo år sedan skrev professor Marie Torstensson Levander en rapport till justitiedepartementet där hon varnade för att samhället skulle kunna utvecklas på ett farligt sätt. Levander tryckte särskilt på risken för de socioekonomiskt svaga områdena där hon menade att det krävdes satsningar på förebyggande insatser redan tidigt i åldrarna. Hon kallade skolan för ”samhällets mest outnyttjade brottsförebyggande resurs”.

Den skenande psykiska ohälsan och utanförskapet går hand i hand med det ökande våldet och brottsligheten

Den skenande psykiska ohälsan och utanförskapet går hand i hand med det ökande våldet och brottsligheten. Sveriges unga mår sämst i Norden enligt Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälso vanor. Rapporten visar också att mobbningen och otryggheten ökar stort hos eleverna. Enligt Bris senaste statistik ökade antalet kontakter relaterade till mobbning med 48 procent mellan 2016 och 2018.

Allt börjar i skolan

Ahmed Abdirahman, grundare till organisationen The Global Village och Järvaveckan, menar att skolan och utbildning är det område som är absolut viktigast att prioritera för att komma tillrätta med problemen i de segregerade och socioekonomiskt utsatta områdena. SCB har tagit fram en rapport kring de boende i Sveriges 61 mest resurssvaga områden. Rapporten visar att var tredje pojke boende i dessa områden saknar behörighet till gymnasiet.

Unga under 24 år är den enda åldersgrupp där antalet självmord inte minskar. Tvärtom ser man en liten men tydlig ökning från år till år. Det är svårt att veta hur många självmord som sker till följd av mobbning. Den som varit utsatt lever med en ökad sårbarhet under lång tid, ofta för resten av livet. Mobbning och utanförskap skapar rädsla, aggression och låg självkänsla.

Ska vi rusta barnen för livet behöver vi ge dem kunskaper om hur man lever ett hållbart liv

Vi behöver integrera livshantering i undervisningen. Ska vi rusta barnen för livet behöver vi ge dem kunskaper om hur man lever ett hållbart liv. De behöver lära sig att vara rädda om varandra, inte vara rädda för varandra. Alla är unika. Alla behövs och ska få samma chans till ett bra liv.

Det är förvånande att vi inte använder den kunskap vi har om förebyggande och hälsofrämjande insatser. Vi skulle inte bara minska mobbningen och rekryteringen till kriminella miljöer utan vi skulle få ungdomar med en bättre hälsa, framtidstro och bättre studieresultat.

Danmark har under flera år placerat sig bland topp tre i FN:s World Happiness Report. I den danska skolan har man haft empati på schemat sedan 1993. Det hjälper barnen att bygga relationer, minskar mobbning och hjälper dem att lyckas bättre i skolan. Vi skulle kunna utforma den svenska skolan på liknande sätt. Det vi med säkerhet kan säga är det sätt vi bedriver skola på i dag inte fungerar för att förhindra och förebygga ohälsa.

Världen är mer komplex än någonsin och med det följer behovet av att få verktyg för att hantera det man upplever

Att vara ung i dag är svårt. Världen är mer komplex än någonsin och med det följer behovet av att få verktyg för att hantera det man upplever. Det saknar många elever. Det syns tydligt i alla rapporter, studier och undersökningar som görs. Den psykiska ohälsan ökar snabbt bland unga.

Känslohantering centralt

Vi har kommit relativt långt när det handlar om kunskaper inom stress- och livshantering. Det finns metoder som visar på goda resultat. Vid flera studier har man tittat på effekten hos ungdomar. Ett bra sådant exempel är ACT (Acceptance and Commitment Therapy/Training). I ACT arbetar man för att normalisera alla känslor. Genom att acceptera även de svåra tankarna och känslorna förlorar de makten över dig. Man jobbar också för att få en realistisk syn på livet och vad som är rimligt att förvänta sig. På sociala medier jämför vi oss med andra men det vi egentligen gör är att vi jämför vår egen insida med andras utsida. Även mindfulness ingår i ACT. Genom att träna mindfulness kommer vi i kontakt med oss själva och det kan också bidra till en ökad medkänsla både gentemot sig själv och gentemot andra.

De studier som är gjorda på ACT och ungdomar visar minskade symptom på depression och ångest, färre problem med vänner och en förbättrad psykosocial funktion. ACT erbjuder en rad enkla och lättillgängliga verktyg som skulle kunna göra stor skillnad för de flesta ungdomar. Att undanhålla dem kunskap som skulle kunna förbättra deras hälsa är inte bara grymt. Det är direkt oansvarigt.

Vi behöver en skola som speglar dagens samhälle och de behov som unga i dag har

Det finns ett flertal ideella organisationer som är specialiserade på psykisk ohälsa, mobbning, suicidprevention och/eller unga. De behöver få komma in i skolans värld. Skolpersonal och organisationer behöver tillsammans ta fram nya sätt att bedriva skola på. Det förebyggande arbetet behöver integreras i skolarbetet. Det behöver genomsyra hela skoldagen. Vi behöver en skola som speglar dagens samhälle och de behov som unga i dag har.

Vi är många som står beredda att bygga upp en skola som baseras på de faktiska behoven. En skola som ger dem de förutsättningar som behövs för att skapa ett hållbart liv. Nu är det dags att de unga får ta del av den kunskap och forskning som finns.

När får vi se förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan – på riktigt?

Lotta Ekdahl, föreläsare inom livshantering och psykisk hälsa