Replik
19/9 Ebba Busch sprider rena felaktigheter om vindkraften
Det finns två definitioner av kapacitetsfaktor som används i olika sammanhang. Maria Röske hänvisar till den definition som avser den faktiska produktionen under en tidsperiod i förhållande till den teoretiskt maximala produktionen under samma tidsperiod. Enligt Energimyndigheten var kapacitetsfaktorn för all svensk vindkraft i elprisområde fyra (södra Sverige) 27 procent under 2023.
Det finns även en lagstadgad definition av kapacitetsfaktor, baserad på elmarknadsförordningens artikel 23(6) och i Sverige implementerad av Energimarknadsinspektionen (Ei R2021:05). Den lagstadgade kapacitetsfaktorn beskriver hur stort effektuttag som kan medges givet en viss mängd tillkommande produktion. Utifrån denna definition anger Svenska Kraftnät i sin rapport Stärka försörjningstryggheten – deluppdrag 3 precis det som Ebba Busch säger, nämligen att kapacitetsfaktorn för landbaserad vindkraft i Sverige är 11 procent och för havsbaserad vindkraft 18 procent. Eller 20 procent om man som Energi- och näringsminister Ebba Busch ”räknar snällt” i en intervju och avrundar uppåt. I andra länder är kapacitetsfaktorn lägre. Det är alltså knappast fel att kalla de svenska siffrorna för snälla mot vindkraften.
Sveriges vice statsminister och energi- och näringsminister använde den lagstadgade definitionen och bör inte misstolkas bara för att förnybartlobbyn inte har koll på sin terminologi
Vad gäller det falska påståendet om att kärnkraften inte är lönsam är det inte förvånande att det kommer från just Maria Röske, som är vd i ett bolag som har ekonomiska intressen i andra kraftslag. Dessutom är hon ordförande för en organisation som motarbetar kärnkraft. Vi är däremot teknikneutrala.
Det bör påpekas att det skett stora investeringar på omkring 200 miljarder kronor i ny och befintlig kärnkraft i Sverige och Finland. Detta har skett på marknadsmässiga villkor, samtidigt som kärnkraften också betalat in omkring 60 miljarder kronor till statskassan genom effektskatten – en skattesanktion som enbart belastat kärnkraften.
Går med förlust
Däremot är risken med investeringar i ny kärnkraft i Sverige unikt hög till följd av politiker som direkt motarbetat kärnkraften. Samtidigt gick omkring 60 miljarder i stöd till förnybara kraftslag genom elcertifikaten, varav cirka 20 miljarder till enbart vindkraften. Trots dessa stöd går flera vindkraftsbolag med förlust och nya havsbaserade vindprojekt behöver mångmiljardstöd – på skattebetalarnas bekostnad.
Kort och gott finns det två definitioner av kapacitetsfaktor. Sveriges vice statsminister och energi- och näringsminister använde den lagstadgade definitionen och bör inte misstolkas bara för att förnybartlobbyn inte har koll på sin terminologi. I stället för att skriva vilseledande debattartiklar behöver förnybartlobbyn ta ansvar och bidra med förmågor och stabilitet till elsystemet. Nu lägger Sveriges regering om energipolitiken, för lägre elpriser och ett kraftsystem som faktiskt fungerar för svenska hushåll och företag.
Camilla Brodin (KD), energipolitisk talesperson och gruppledare