Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
En befintlig byggnad har alltid ett lägre klimatavtryck jämfört med att bygga nytt och vi är stolta över att vårda, förvalta och utveckla ett stort antal kulturhistoriska byggnader i Göteborg. Vid de sällsynta tillfällen vi ändå fattar beslut om en rivning föregås det av noggranna hållbarhetsmässiga, byggnadstekniska och ekonomiska utredningar, skriver debattören. Bild: Filip Laurits

Rivningar av hus är aldrig ett självändamål

Föreningen Fasad anklagar Akademiska Hus för att lättvindigt och utan hållbarhetstänk riva värdefulla kulturbyggnader i Göteborg. Detta är påståenden vi inte alls håller med om, skriver Åsa Henninge, marknadsområdesdirektör Akademiska hus.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Rivningar 5/2

Först och främst vill vi klargöra att tegelhusen på Sahlgrenska sjukhusområdet inte ägs av Akademiska Hus. Undantaget den före detta “Vanföreanstalten”, på andra sidan Per Dubbsgatan, som i en eventuell framtida utveckling av området dessutom kommer att bevaras.

Göteborgs universitet, en av våra större hyresgäster, står inför en unik expansionsfas för att fortsätta vara ett starkt cityuniversitet. Många av de befintliga lokalerna planerades och byggdes på 1980-talet eller ännu tidigare, före digitaliseringens och internationaliseringens tid. Nu behövs lokaler som är bättre anpassade för framtidens behov av fler studie- och mötesplatser, bättre forsknings- och laboratoriemiljöer samt utbildningslokaler för ny pedagogik. Ambitionen är långsiktigt hållbara, effektiva lokaler i centrala lägen med närhet till stora kollektivtrafiknoder.

Komplex bild

Akademiska Hus är ett bolag med ambitiösa hållbarhetsmål om att nå klimatneutralitet och rivning är aldrig ett självändamål eller förstahandsval. En befintlig byggnad har alltid ett lägre klimatavtryck jämfört med att bygga nytt och vi är stolta över att vårda, förvalta och utveckla ett stort antal kulturhistoriska byggnader i Göteborg och över hela landet. Vid de sällsynta tillfällen vi ändå fattar beslut om en rivning föregås det av noggranna hållbarhetsmässiga, byggnadstekniska och ekonomiska utredningar. Till skillnad från vad Föreningen Fasad skriver i sin debattartikel vill vi understryka att det inte handlar om att riva fullt fungerande byggnader. Bilden är förstås mycket mer komplex än så när vi tar hänsyn till funktionen för verksamheten som ska bedrivas i lokalerna.

Till skillnad från vad Föreningen Fasad skriver i sin debattartikel vill vi understryka att det inte handlar om att riva fullt fungerande byggnader.

De andra tre byggnaderna som nämns i debattartikeln ägs av Akademiska Hus. Rivningen av en mindre del av Handelshögskolan är en del i projektet Västlänken, men är också en nödvändighet för Handelshögskolans långsiktiga expansion. Rivningen ingår även i Återbruk Väst, ett innovationsprojekt som sätter fokus på ett ökat återbruk för en mer hållbar bygg- och fastighetsbransch.

Gränsöverskridande mötesplats

De nya byggnaderna för Konstnärliga fakulteten och Humanistiska biblioteket befinner sig i ett tidigt planeringsskede. Målet är att göra universitetsområdet Näckrosen till en gränsöverskridande mötesplats för humaniora, konst och kultur. För Konstnärliga fakultetens byggnad planeras även här för en uppgång från Västlänken. För att förverkliga projekten kan vissa delar av befintliga byggnader vid Näckrosenområdet behöva ersättas. Om så sker kommer vi att ta lika stor hållbarhetshänsyn som vid arbetet med Handelshögskolan.

Med nya byggnader för forskning och utbildning bidrar vi till att Göteborg fortsätter att vara en levande universitetsstad i ständig utveckling.

Åsa Henninge, marknadsområdesdirektör Akademiska Hus