Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Vi som skriver under denna artikel representerar personer som väntar på organ eller som är organtransplanterade. Vi tillhör en förhållandevis liten grupp i samhället, men där ett insjuknande i det nya coronaviruset skulle innebära livsfara. Bild: Erik Nylander/TT
Vi som skriver under denna artikel representerar personer som väntar på organ eller som är organtransplanterade. Vi tillhör en förhållandevis liten grupp i samhället, men där ett insjuknande i det nya coronaviruset skulle innebära livsfara. Bild: Erik Nylander/TT

Riskgrupperna har inte råd att vänta på smittskyddspengen

Personer som tillhör riskgrupper och inte kan arbeta kommer inte få pengar förrän tidigast i september. En förhalning från Försäkringskassans sida som riskerar liv anser representanter för flera riskgrupper, bland dem Peter Carstedt, grundare av organisationen Mer organdonation (MOD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I kampen för att minska smittspridningen och lindra konsekvenserna av det nya coronaviruset har regeringen vid flera tillfällen hävdat att monetära medel inte ska stå i vägen för att rädda människoliv. De beslut som tagits gällande smittskyddspeng för personer som löper extra stor risk att drabbas hårt av viruset – den så kallade riskgruppen – går rakt emot regeringens intention och visar att det tydligen finns ekonomi begränsningar för vissa grupper.

Som extra utsatta räknas bland annat personer som behandlas för cancersjukdomar, har svår hjärtsvikt, en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen eller personer som genomgått en organtransplantation. Efter en transplantation sätts patientens immunförsvar ned med hjälp av mediciner så att kroppen inte ska stöta bort det nya organet. Det innebär att personen är extra mottagliga för infektioner av olika slag.

Många av oss har därför redan sedan pandemins början arbetat för att transplanterade patienter både ska räknas som riskgrupp och kunna söka smittskyddspeng. Någon som slutligen beviljades. Efter flera påstötningar har vi även väntat tålmodigt på att regeringen ska besluta om och verkställa utformningen av denna smittskyddspeng.

Vi som skriver under denna artikel representerar personer som väntar på organ eller som är organtransplanterade. Vi tillhör en förhållandevis liten grupp i samhället, men där ett insjuknande i det nya coronaviruset skulle innebära livsfara.

Sju månaders väntan

I slutet av juni röstade riksdagen ja till regeringens förslag om den nionde ändringsbudgeten med utrymme för ersättning till riskgrupper. Enligt Försäkringskassan skall patienter som tillhör en riskgrupp få möjlighet att söka smittskyddspeng från och med den 24 augusti för perioden 1 juli till 30 september. Det innebär att det kommer ha passerat nästan sju månader innan det blir möjligt att full ut skydda riskgrupper. Hur kan det få vara så att en myndighet i Sverige tillåter att det drar ut på tiden med en viktig ersättning till de mest utsatta?

Detta kommer leda till att riskgrupper tvingas att återvända till sina arbetsplatser med sina liv som insats.

Det finns två problem med den nuvarande utformningen av smittskyddspengen. Det första problemet är tidsaspekten. Personer som tillhör riskgrupper har försökt leva upp till de rekommendationer och råd som Folkhälsomyndigheten har givit. De har skyddat sig själva eller en närstående genom att utöva social distansering. De som inte kunnat arbeta på distans har behövt ta ut semester, tjänstledigt, tagit lån eller levt på sparade pengar sedan början av pandemin. Att de nu, efter flera månader av ovisshet inte har rätt att söka stöd för hela perioden, utan endast från och med första juli, känns som ett svek. Detta kommer leda till att riskgrupper tvingas att återvända till sina arbetsplatser med sina liv som insats.

Närstående får inte söka

Det andra problemet gäller att den grupp närstående som i dag har möjlighet att söka ersättning kraftigt inskränkts jämfört med vad som framgick av Socialstyrelsens första rapport i april. I den ursprungliga rapporten från Socialstyrelsen fanns inga begränsningar utöver att man behöver leva med en person som tillhör en riskgrupp och inte kunna arbeta hemifrån. I det förslag som nu presenterats är det enbart den som är närstående och som deltidsarbetar som personlig assistent till en person i en riskgrupp eller den som är närstående och till viss del får närståendepenning som kan söka ersättningen. Denna inskränkning anser vi vara omotiverad, med tanke på att en närstående riskerar att bära med sig smitta även om man inte uppfyller dessa kriterier.

Att avstå från adekvat skydd för personer i dessa riskgrupper är något som bara kommer bygga på den vårdskuld vi redan i dag vet kommer kosta både resurser och människoliv. Hela den svenska strategin bygger på att vi ska skydda våra riskgrupper, det gör man inte genom det beslut som tagits gällande smittskyddspengen.

Peter Carstedt, Grundare Mer Organdonation (MOD)

Håkan Hedman, Ordförande Njurförbundet.

Inger Ros, Ordförande Riksförbundet HjärtLung.

Penilla Gunter, Ordförande Viking Riksföreningen för Hjärt- och Lungtransplanterade.

Peter Nordqvist, Generalsekreterare Hjärtebarnsfonden.

Thomas Magnusson, Ordförande Diabetesorganisationen i Sverige.

Åsa Silfverplatz, Kanslichef Riksförbundet Cystisk Fibros.

Anders Billström, Ordförande Transplant Sweden

Läs repliken: ”Ingen medveten förhalning av ersättning till riskgrupper” av Ola Kristiansson, verksamhetsområdeschef Försäkringskassan