Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Studenter som tar på sig att studera i dubbel takt, såsom som Moderata studenter föreslår, sätter istället sig själva i riskzonen för att täcka upp för ett systemfel som successivt urholkar högskolan. Risken är att studenten, om kursinnehållet faktiskt håller den nivå som efterfrågas, får en för hög belastning med undermålig arbetsmiljö och misslyckas med sina studier, skriver debattörerna. Bild: Veronica Johansson/TT, Privat

Riskfyllt för studenter att studera i dubbel takt

Studenter som tar på sig att studera i dubbel takt, såsom som Moderata studenter föreslår, sätter istället sig själva i riskzonen för att täcka upp för ett systemfel som successivt urholkar högskolan, skriver Karl Kilbo Edlund, ordförande Göteborgs universitets studentkårer (GUS) och Julia Nyberg, vice ordförande GUS.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

19/8 Stoppa inte ambitiösa studenter från att plugga mer

Vi på Göteborgs universitets studentkårer ser mycket positivt på att ambitiösa studenter får utnyttja sin fulla kapacitet. Men lösningen på den problematik Moderata studenter lägger fram är inte att läsa fler kurser samtidigt, utan att kurserna faktiskt håller den höga nivå och omfattning som förväntas.

Problemet i dag är att resurserna till högre utbildning urholkats, bland annat med följden att studenterna fått allt färre lärarledda timmar. Universitetskanslerämbetets (UKÄ) rapport ”Lärarledd tid” från 2018 visar att studenterna inom humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik i genomsnitt träffar sin lärare åtta timmar per vecka. Vi har även varit i kontakt med enskilda studenter som endast haft tre lärarledda tillfällen på 15 högskolepoäng, motsvarande tio veckors heltidsstudier. Självklart bör det i en universitetsutbildning ingå självstudier, men även kvaliteten på dessa bygger på åtminstone ett minimum av lärarledd tid. Rapporten visar hur antalet timmar sjunkit i år och att Sverige i dag ligger på bottennivå inom EU, efter länder med betydligt sämre ekonomiska förutsättningar.

Fler timmar med läraren

Utbildning bygger på samtal och lärande och är svår att effektivisera i den takt som i dag krävs. Kärnan i en högkvalitativ utbildning är mötet mellan lärare och student. Självklart är det möjligt att effektivisera även utbildning med bättre pedagogik och ny teknik, men när produktiviteten tvingas öka snabbare än vad som är möjligt blir lösningen allt för ofta allt färre lärarledda timmar och att mötet mellan studenten och läraren ges allt mindre utrymme.

Risken är att studenten, om kursinnehållet faktiskt håller den nivå som efterfrågas, får en för hög belastning med undermålig arbetsmiljö och misslyckas med sina studier.

Studenter som tar på sig att studera i dubbel takt, såsom som Moderata studenter föreslår, sätter istället sig själva i riskzonen för att täcka upp för ett systemfel som successivt urholkar högskolan. Risken är att studenten, om kursinnehållet faktiskt håller den nivå som efterfrågas, får en för hög belastning med undermålig arbetsmiljö och misslyckas med sina studier. Studenternas psykosociala arbetsmiljö är redan i dag ett stort problem och ambitiösa studenter är inget undantag. När studenten på detta sätt hamnar i kläm skulle den vara helt utelämnad, eftersom den till synes av egen förskyllan tagit på sig dubbel studietakt, trots att den i själva verket bara försökt anpassa sig.

Högre utgifter för staten

Statens utgifter för varje student skulle inte heller minska om studenterna fick studera på 200 procent, som Moderata studenter anför. Universitetet får i dag pengar från staten dels för antalet poäng studenterna anmäler sig till och dels för hur många poäng de tar. En student som studerar på dubbel fart skulle därför kosta staten dubbelt så mycket som en student som studerar på helfart. Universitetets kostnad skulle alltså vara densamma som om anslaget och innehållet i kurserna istället ökades. Ifall studenten blir klar med sin utbildning tidigare skulle naturligtvis kostnaden för studiemedel minska, men detta vore i de flesta fall schematekniskt svårt att åstadkomma ifall det, som Moderata studenter föreslår, enbart skulle handla om enstaka ambitiösa studenter.

Vi håller med Moderata studenter när de skriver att heltidsstudier i realiteten tyvärr inte alltid är 40 timmar i veckan, men det är inte en lösning att studenter ska skriva upp sig på allt fler poäng. Det är inte någon frihetsreform eller något som i längden skulle gagna varken ambitiösa studenter eller samhället i stort. Risken är snarare att enskilda studenter hamnar i kläm. Istället behöver den lärarledda tiden, kursernas omfattning och resurserna öka. Göteborgs universitets studentkårer anser att en rimlig miniminivå är att alla studenter oavsett ämnesområde får 15 timmars lärarledd undervisning i veckan, och till det målet är lång väg kvar.

Karl Kilbo Edlund, ordförande Göteborgs universitets studentkårer

Julia Nyberg, vice ordförande Göteborgs universitets studentkårer