Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Skogsbranschen har rekryteringsproblem. Men att angripa det genom att försöka förenkla världens liberalaste regelverk för arbetskraftsinvandring ytterligare är som att behandla symtom i stället för att bota orsaken till problemen, skriver debattörerna.  Bild: Pressbilder, Fredrik Sandberg/TT
Skogsbranschen har rekryteringsproblem. Men att angripa det genom att försöka förenkla världens liberalaste regelverk för arbetskraftsinvandring ytterligare är som att behandla symtom i stället för att bota orsaken till problemen, skriver debattörerna. Bild: Pressbilder, Fredrik Sandberg/TT

Rimliga anställningsvillkor livsviktigt för skogsbruket

Det är allmänt känt att skogsvården lider av underbudskonkurrens och villkorsdumpning. De som betalar priset är i första hand de utländska säsongsarbetarna, men även de entreprenörer som vill göra lönsamma affärer och bedriva en sund personalpolitik missgynnas, skriver Per-Olof Sjöö och Magnus Lindberg, GS-facket.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Arbetskraftsinvandring, 7/11.

I debattartikeln som publicerades i GP med flera tunga namn inom entreprenadskogsbruket får man intrycket att all utländsk arbetskraft i branschen behandlas väl och får kollektivavtalade villkor. Det är allmänt känt att skogsvården lider av underbudskonkurrens och villkorsdumpning. Något en av undertecknarna till debattartikeln i GP också gett uttryck för nyligen i en intervju i Skogforsks tidning Vision:

”Att göra ett bra jobb, följa kollektivavtalet, utbilda och utveckla personal innebär att gå mot konkurs i dag”, sade Ivo Krsek på ALFA Skogsservice.

Utländsk arbetskraft betalar priset

De som betalar priset är i första hand de utländska säsongsarbetarna, men även de entreprenörer som vill göra lönsamma affärer och bedriva en sund personalpolitik missgynnas. Att det finns vinnare i ekvationen är också väl känt. Det är bara att följa pengarna.

Branschen har rekryteringsproblem, det är helt sant. Men att angripa det genom att försöka förenkla världens liberalaste regelverk för arbetskraftsinvandring ytterligare är som att behandla symtom i stället för att bota orsaken till problemen.

Erbjud vettiga villkor och våga tro på unga människors drivkraft

Det anförs ofta som argument att gymnasieungdomar inte längre tar den typ av jobb som erbjuds i skogsbruket. Egentligen är berättelsen om ungdomens förfall lika gammal som mänskligheten. Att ungdomar blivit lata och ovilliga att hugga i och arbeta påstods redan av Sokrates. Det var inte sant då, det är inte sant nu. Det kommer aldrig vara sant. Kulturer förändras, mänskliga drivkrafter förändras inte. Erbjud vettiga villkor och våga tro på unga människors drivkraft. Det prövas av andra branscher på arbetsmarknaden, mycket framgångsrikt dessutom.

Orimligt med brist på arbetskraft

Det går heller inte att rekrytera arbetslösa till skogsbrukets säsongsarbeten sägs det. Det kan inte vara så, är man arbetslös och vill göra anspråk på exempelvis a-kassa så måste man stå till arbetsmarknadens förfogande och ta de jobb som erbjuds. Det är ett rimligt krav och en del av det samhällskontrakt vi medborgare omfattas av.

Det finns mängder av människor i Sverige som är relativt nyanlända och som vill ut på arbetsmarknaden, det finns ungdomar i både stad och landsbygd som väntar på sitt första jobb

Det finns mängder av människor i Sverige som är relativt nyanlända och som vill ut på arbetsmarknaden, det finns ungdomar i både stad och landsbygd som väntar på sitt första jobb. Det finns 500 miljoner människor i EU och en arbetslöshet på 6,3 procent. Nu lyckas skogsbruket i Sverige inte ens hitta arbetstagare som vill jobba i branschen inom Europa. Är det verkligen rimligt?

När man vill anställa människor så ger man sig ut på en marknad för att handla. Nu säger man att ingen vill sälja längre. Då får man väl höja priset? Eller tror inte skogsbruket på marknadskrafter utan ser hellre att politiska regleringar ska lösa deras problem?

En fungerande arbetsmarknad där företagen kan konkurrera på lika villkor och där arbetstagarna inte heller riskerar underbudskonkurrens kräver:

• Starka kollektivavtal.

• Kontroll på att avtalen följs.

• Sanktioner mot de som bryter mot reglerna.

Vi har kämpat hårt för att åstadkomma detta i de senaste årens avtalsförhandlingar. Tyvärr har möjligheterna att få kontroll på kollektivavtalsefterlevnaden gått oss om intet eftersom det motarbetas av våra motparter på Gröna arbetsgivare. Vad är rättvisan med att medlemmar ska ge eftergifter och villkorsförsämringar för att den lokala fackliga parten ska få insyn och möjligheter att kontrollera kollektivavtals efterlevnad?

Vi finns här den dagen ni vill föra konstruktiva samtal om att rätta till de verkliga problemen. Men vi kommer inte erbjuda något stöd i debatten om rekrytering utomlands så länge byken i skogen inte är ren.

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket

Magnus Lindberg, avtalsansvarig ombudsman för skogsavtalet på GS-facket