Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Riksidrottsförbundet inte längre trovärdigt som fördelare av stöd

Att hålla Friskis & Svettis utanför Riksidrottsförbundet undergräver förbundets trovärdighet. Därmed har RF brutit det implicita kontraktet med staten, skriver Tomas Peterson, senior professor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Riksidrottsförbundets stämma avslog den 26 maj Friskis & Svettis ansökan om att bli ett eget specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet (RF). Formellt återremitterades frågan, men med konsekvensen att ärendet kan avgöras först vid nästkommande stämma 2021. RF är i sin fulla rätt att själv besluta om vilka organisationer som ska få bli medlemmar. Huvudargumenten mot inval var att Friskis & Svettis bedriver verksamhet som liknar den som vissa andra specialidrottsförbund bedriver, och att tävlandet, RF-idrottens egen logik, inte ingår i Friskis & Svettis verksamhet. Gymnastikförbundet drev frågan, stämman följde efter. Röstsiffrorna var också entydiga: 136 mot 40. RF-familjen vill inte släppa in Friskis & Svettis.

Målet med detta strategiarbete är att idrottsrörelsen ska vidareutveckla sin verksamhet så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet

Beslutet fattades parallellt med att idrottsrörelsen bedriver ett omfattande utvecklingsarbete under benämningen Strategi 2025. Målet med detta strategiarbete är att idrottsrörelsen ska vidareutveckla sin verksamhet så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Utvecklingsarbetet bottnar i de problem som idrottsrörelsen står inför, både inre och yttre.

Till de yttre hör att RF-idrotten får allt större konkurrens av annan idrottslig verksamhet på ideell eller kommersiell grund. Denna konkurrerande verksamhet gynnas dessutom av samhällsprocesser som individualisering, kommersialisering och digitalisering, samt av ett tvåtredjedelssamhälle där en underklass cementeras utifrån strukturella faktorer som social klass, genus och etnicitet. Interna faktorer är att samhällets stöd till idrottsrörelsen fördelas ojämnt, så att rika föreningar i rika kommuner gynnas, liksom pojkdominerade lagidrotter. Idrottens inre verksamhet tilltalar dessutom snarare de elitsatsande än de breddsatsande. De som startar senare slutar tidigare. Företeelser som selektion, rangordning och utslagning, nivågruppering, tidig specialisering, föräldra- och ledarpress etcetera är skäl till att lämna idrotten i unga år, även om man faktiskt vill stanna kvar.

Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör på ett strukturellt plan hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar

Alla dessa faktorer har lett till att antalet aktiviteter och aktiva inom barn- och ungdomsidrotten har minskat under 2000-talet. Andelen unga som föreningsidrottar är fler i socioekonomiskt starka grupper och lägre i svaga. Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör på ett strukturellt plan hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar (CIF 2019).

Svensk idrottspolitik bygger på en speciell relation mellan det politiska systemet och det civila samhället: principen är att staten ska ange mål för sitt idrottsstöd men inte lägga sig i hur dessa mål nås, i enlighet med ett implicit kontrakt (Norberg 2004, SOU 2008:59). Detta kontrakt bygger på att staten redan på 1930-talet utvecklade ett system där Riksidrottsförbundet blev både mottagare och fördelare av det statliga stödet till sina medlemsförbund. RF fördelar stödet ”i myndighets ställe”.

Med Strategi 2025 säger sig Riksidrottsförbundet vilja utveckla idrottsrörelsen för att bidra till en bra samhällsutveckling. Att släppa in Friskis & Svettis som ett eget medlemsförbund, och ge dess 550 000 medlemmar möjlighet att påverka idrottsrörelsens mål med sikte på 2025, hade varit ett följdriktigt och löftesrikt steg i rätt riktning. Att hålla Friskis & Svettis utanför undergräver däremot trovärdigheten i detta strategiarbete.

Jag vill gå så långt som att hävda att RF i och med detta beslut har brutit det implicita kontraktet med staten

Beslutet att avslå Friskis & Svettis togs i två steg. Först beslutade RF-stämman att ändra på sin definition av begreppet idrott. Enligt den nya definitionen måste ”möjlighet till tävling” finnas i en verksamhet för att denna ska kunna anses vara en idrott. I steg två nekades Friskis & Svettis inträde. Därmed sattes tävlandet före folkhälsoarbetet. Jag vill gå så långt som att hävda att RF i och med detta beslut har brutit det implicita kontraktet med staten. Jag anser därför att de anslagsbeviljande myndigheterna – riksdag och regering, stat, kommuner och landsting – bör ompröva vägarna för att via skattefinansiering stödja verksamhet som utvecklar inkluderande fysisk aktivitet. RF är efter stämmans beslut inte längre trovärdigt i sin roll som fördelare av sådant stöd.

Min bedömning förstärks av att RF aktivt stödjer Gymnastikförbundet, vars artistiska och rytmiska gymnastik står för det största antalet dokumenterade fall av barnmisshandel inom idrottsrörelsen, och fotbollsföreningar som Helsingborgs City FC, som kritiserats för sina metoder med provspel och sortering. Däremot beviljar RF inte bidrag till stora organisationer som Friskis & Svettis och friluftsorganisationerna eller för inkluderande verksamheter hos mindre som idrottsföreningar, exempelvis Visingsö AIS, samt organisationer som KIOSK i Malmö, Aktivitet Förebygger i Ängelholm, Gilla Vatten i Lund och Fotboll för Integration i Växjö.

Ett skäl till att börja en sådan omprövning redan nu är att FN:s konvention om barnets rättigheter blir lag i Sverige från den första januari 2020. Inte minst landets kommuner kan därefter räkna med att idrottslig verksamhet som de ger skattefinansierat stöd kommer att granskas utifrån den nya lagen.

Huvudargumenten mot inval av Friskis & Svettis i Riksidrottsförbundet var att organisationen bedriver verksamhet som liknar den som vissa andra specialidrottsförbund bedriver, och att tävlandet inte ingår i Friskis & Svettis verksamhet, skriver Tomas Peterson.

Tomas Peterson

senior professor vid Malmö universitet och tidigare särskild utredare av statens stöd till idrotten (SOU 2008:59)