Göteborgs stads politiker har i ett strategiskt styrande dokument formulerat mål och strategier för att främja social hållbarhet. Göteborgs stads program för en jämlik stad omfattar samtliga nämnder och styrelser för perioden 2018–2026. Ett av målområdena i programmet handlar om att skapa hållbara och jämlika livsmiljöer. Uppdraget till förvaltningar och bolag, inklusive allmännyttan, är att genom anpassat byggande och renovering tillhandahålla bostäder av olika typer, i olika upplåtelseformer och till olika kostnadsnivåer.
Konsekvenser av bostadsbrist, marknadshyror och utförsäljning av allmännyttan har nyligen belysts i debattartiklar (GP: 4/7, 4/8 och 7/8). Men en annan viktig faktor när det gäller social hållbarhet är de pågående och planerade renoveringarna av det äldre bostadsbeståndet i Göteborg.
För både nya och gamla svenskar med lägre köpkraft är det alltså inkomsten som styr var du kan bo
”Renovräkning” betyder att en hyresvärd renoverar så att hyreshöjningarna tvingar hyresrättsinnehavaren att flytta. Följden blir att människor med lägre inkomster ersätts av nya hyresrättsinnehavare med högre socioekonomisk status – en gentrifieringsprocess som vi redan sett i mer centralt belägna stadsdelar som Haga, Majorna och Kvillebäcken.
Att privata hyresvärdars renoveringsprojekt ger kraftiga hyreshöjningar är inte oväntat, men även när allmännyttiga Familjebostäder ska renovera på Spannlandsgatan i Högsbo är det tal om en genomsnittlig hyreshöjning på 38 procent. Än mer förvånande är att den av kommunfullmäktige tillsatta styrelsen för Robert Dicksons stiftelse beslutat att hyrorna ska höjas radikalt i stiftelsens lägenhetsbestånd. Stiftelsens stadgar fastställdes efter en donation år 1860. Uppdraget är att uppföra byggnader som ”mot billiga villkor skola uthyras till bostäder åt /…/ mindre bemedlade personer”. I den kommande renoveringen med stambyten av stiftelsens tio hus på Carl Grimbergsgatan har man begärt hyreshöjningar på 49 procent. Majoriteten av hyresrättsinnehavarna där är personer med lägre inkomster och som bott på Carl Grimbergsgatan mycket länge.
Stambyte ska inte ge hyreshöjning
Enligt Hyreslagen ska åtgärder som stambyte i sig inte leda till höjd hyra. Men hyresvärdar hävdar ofta att både badrum och kök måste rivas ut och ersättas med nya standardhöjande inventarier och vitvaror. Detta är dock sällan nödvändigt, och en varsam renovering med återbruk borde eftersträvas ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. I vissa fall är byte till snålspolande toalett och energisnålt kylskåp motiverat av miljöskäl.
Frågan är dock om vinsten står i proportion till förlusten av att kassera fungerande utrustning och inredning för att med bruksvärdesprincipens rätt få lov att höja hyrorna. Ekonomin för fastighets-ägare och byggaktörer prioriteras helt klart framför social och ekologisk hållbarhet. Protesterande hyresrättsinnehavare får ofta höra att ”hyresgäster i allmänhet efterfrågar högre standard”. Det är ett argument som varit giltigt en bit in på 1980-talet när det handlade om upprustning av äldre lägenhets- bestånd. Men när en lägenhet har väl fungerande uppvärmning, kök och badrum är det få hyresrättsinnehavare som värderar klinkers och handdukstork högre än att ha råd att bo kvar efter renovering.
En klassfråga
De närmaste åren är det dags för stambyten och – om fastighetsägare får bestämma – omfattande hyreshöjningar i stora lägenhetsbestånd i Göteborg. Hyresgästföreningens analys av mångfald och segregation visar på starka korrelationer, dels mellan låg inkomst och hög grad av mångfald i förortens områden med hyresrätter, dels mellan hög inkomst och låg mångfald i mer centrala delar av staden. För både nya och gamla svenskar med lägre köpkraft är det alltså inkomsten som styr var du kan bo – och det är sällan i de mer centrala bostadsområdena.
Jämlikt, kan man tycka, men Göteborgs stads program för en jämlik stad kan väl knappast vara förenligt med fortsatt gentrifiering?
Charlotta Saldert
Nätverket Carl Grimbergsgatan
Therese Stenberg
föreningen Alla ska kunna bo kvar
Håkan Thörn
professor i sociologi vid Göteborgs universitet
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.