Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det är anmärkningsvärt att författarna, som vill motverka missvisande och vilseledande påståenden i samhällsdebatten, själva lyckas med att bidra med både missvisande och vilseledande påståenden, skriver debattörerna. Bild: 	Vilhelm Stokstad / TT
Det är anmärkningsvärt att författarna, som vill motverka missvisande och vilseledande påståenden i samhällsdebatten, själva lyckas med att bidra med både missvisande och vilseledande påståenden, skriver debattörerna. Bild: Vilhelm Stokstad / TT

Relevant att ta med uteblivna skatteintäkter i utanförskapets kostnader

Vi har beräknat utanförskapets kostnader till 270 miljarder konor årligen. Jesper Strömbäck och Ann-Therese Enarsson kallar våra beräkningar för ”vilseledande” och vi anklagas för att sprida desinformation, men utan att några invändningar i sak presenteras i debattinlägget, skriver Johan Lidefelt och Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

28/4 De som målar upp Sverige som ”förstört” sprider desinformation

Vad vi har förstått är bakgrunden till författarnas etikettering att de anser att medborgarna inte skulle förstå vår analys därför att vi kallar uteblivna inkomster för kostnader. Vi utgår tvärtom från att de flesta inser att en person som går på bidrag i stället för att arbeta försämrar de offentliga finanserna både genom att utgifterna ökar och genom att mindre skattepengar kommer in. Det är det mest rimliga sättet att räkna och vi redovisar det i underlaget.

För ekonomer är det viktigt att redovisa den fulla kostnaden i samband med politiska beslut. Höjer man a-kassan eller inför en familjevecka, räcker det inte att bara se på budgetposten i sig, finansdepartementet är ålagt att även redovisa effekter i form av minskat antal arbetade timmar och lägre skatteintäkter. Det kan så klart upplevas som en svartmålning om man är en anhängare av sådan politik, men det är relevanta fakta att ta hänsyn till.

Om vi lyckas minska utanförskapet med en femtedel så uppstår en vinst för den offentliga sektorn på 54 miljarder kronor. Det kan snarast ses som en hoppfull slutsats. Varför vill debattörerna spela ner och misstänkliggöra det budskapet?

Det är anmärkningsvärt att författarna, som vill motverka missvisande och vilseledande påståenden i samhällsdebatten, själva lyckas med att bidra med både missvisande och vilseledande påståenden.

Johan Lidefelt, nationalekonom, Svenskt Näringsliv

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom Svenskt Näringsliv