Att etablera stabila förutsättningar för en återhämtning är nu centralt. Finansminister Magdalena Andersson har visserligen talat om stimulansåtgärder i höst men då främst lyft behovet av offentliga investeringar. Det är inte fel – tvärtom kan offentliga investeringar vara viktiga för en återhämtning. Ökat underhåll av och tidigarelagda investeringar i järnväg- väg och cykelinfrastruktur, liksom utbyggda digitala kommunikationer, skapar sysselsättning och tillväxt i närtid och ökar potentiell BNP på sikt.
Men finansministern tycks missa att det är helt centralt för en ekonomisk återhämtning att det sker privata investeringar och att det är avgörande för sådana att förutsättningarna uppfattas vara stabila – då vågar företag investera och växa.
Beslutsfattare skyr ovisshet
För är det något ekonomiska beslutsfattare i näringslivet skyr är det ovisshet. I brist på visshet fattar företagsägare, inköpschefer, investeringsansvariga försiktiga beslut eller skjuter dem på framtiden. Konkret innebär det uppsägningar av medarbetare, uteblivna beställningar från underleverantörer och inställda eller uppskjutna investeringsplaner. Lägre tillväxt och högre arbetslöshet.
Avsaknaden av besked från Magdalena Andersson om vägen framåt, om stödåtgärdernas framtid och det faktum att finansministern nyligen flaggat för att skatterna kan komma att höjas framöver riskerar att skapa just sådan ovisshet.
Tydliga spelregler
Hösten 2020 är en nyckelperiod för vilken ekonomisk upphämtning vi får. Regeringen behöver därför snarast skingra denna ovisshet genom att ge ett antal besked till näringslivet så att spelreglerna blir tydliga och återhämtning underlättas. Det bör inkludera följande:
– Omsättningsstödet bör förlängas.
Det omställningsstöd som riksdagen inom kort kommer att besluta om och som regeringen, till slut, föreslog är viktigt för att undvika konkurser och uppsägningar och behålla produktionskapacitet. Stödet gäller dock bara mars och april 2020. Det upphörde alltså för över en månad sedan. Det som nu återstår är processen för företag att ansöka om och få ersättning från staten för fasta kostnader som man haft dessa månader.
Stödet bör, som i grannländerna Danmark och Norge, vara i åtminstone tre månader. En utökning av stödet med en månad skulle göra stor skillnad, inte minst då stödet är träffsäkert och bara går till företag som har fortsatta stora efterfrågefall i krisen. Detta besked bör regeringen utan dröjsmål lämna.
– Sänkta arbetsgivaravgifter förlängs för särskilt utsatta branscher
De generellt sänkta arbetsgivaravgifterna upphör den 30 juni. Stödet har haft betydelse, men varit dyrt i förhållande till sin låga träffsäkerhet då det också gått till företag och branscher som inte haft några större problem i krisen, såsom dagligvaruhandel eller bank och försäkring. Stödet var också felaktigt utformat eftersom det bara träffade de 30 första anställda för varje företag, vilket fick som effekt att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ett centraliserat företag, med lokala restauranger, som Max Hamburgare blev försumbar medan den för konkurrenten McDonalds, som i huvudsak består av många små franchisetagare blev mycket påtaglig.
Vi har därför föreslagit sänkta arbetsgivaravgifter för i första hand detaljhandel, hotell och restauranger med start från den 1 juli och hela året ut.
Kristdemokraterna vill nu sänka arbetsgivaravgifterna riktat till de branscher som har drabbats hårdast av de restriktioner som Covid-19 medfört. Vi har därför föreslagit sänkta arbetsgivaravgifter för i första hand detaljhandel, hotell och restauranger med start från den 1 juli och hela året ut. Detta för att ge besked för en längre tidsperiod, öka drivkraften att återanställa personal och få uthållighet i återhämtningen för de värst drabbade branscherna.
Regeringen bör snarast lämna ett besked om vad som inträffar med arbetsgivaravgifterna efter den 30 juni som nu endast är två veckor bort.
– Ingen skattehöjning på jobb och företag
För att skapa förutsättningar för företag att våga investera och anställa bör regeringen lämna besked om att skatten på jobb och företag inte höjs under mandatperioden.
Lösningen inte höjda skatter
Sverige har i grunden goda offentliga finanser. Det är viktigt att återhämtningen ges styrka och att inte en åtstramning sker för tidigt. Samtidigt kommer ett behov att förbättra de offentliga finanserna efter krisen finnas. Men lösningen kan då inte vara höjda skatter på jobb och företagande eftersom det skulle riskera att slå mot investeringsvilja och urholka de skattebaser som år efter år upprätthåller välfärden.
Regeringen bör, efter Coronakrisen, istället göra en ordentlig översyn av de omfattande utgifter staten har, och inte minst noga gå igenom varje ny och i det arbetet prioritera välfärd, situationen för utsatta och jobb och tillväxt framför annat.
Det går förstås inte att lämna alla besked gällande den ekonomiska krisens fortsatta hantering nu. Det är svårbedömt exakt hur den utvecklas framöver, liksom dess påverkan på offentliga finanser. Möjliga åtgärder behöver analyseras ytterligare och omfattande och detaljerade återhämtningsprogram presenteras i budgeten.
Men regeringen bör inte bidra till onödig och ökad osäkerhet utan måste snarast lämna de besked som är möjliga att lämna. Det är viktigt för att en återhämtning ska påbörjas.
Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna
Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson Kristdemokraterna