Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Förra året kostade den psykiska ohälsan samhället drygt 70 miljarder kronor, skriver Lotta Halvardsson Ekdahl och Magnus Werner. Bild: Privat, Stina Stjernqvist/TT
Förra året kostade den psykiska ohälsan samhället drygt 70 miljarder kronor, skriver Lotta Halvardsson Ekdahl och Magnus Werner. Bild: Privat, Stina Stjernqvist/TT

Regeringens satsning på suicidprevention inte tillräcklig

Lena Hallengren (S) skriver att regeringen ska skjuta till extra medel för att stärka arbetet mot psykisk ohälsa och suicid. Detta är välbehövligt. Men de pengar regeringen nu skjuter till motsvarar ungefär kostnaden för fyra suicid. Vi tror inte att de nu extra anslagna miljonerna kommer att göra någon större skillnad, skriver Lotta Halvardsson Ekdahl, föreläsare, och Magnus Werner, Balans Sörmland.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Suicidprevention, 23/12

Lena Hallengren (S) skriver i GP att psykisk ohälsa är vår tids stora samhällsutmaning och att regeringen därför nu ökar anslagen, bland annat ska anslagen till civilsamhället tredubblas. Vidare skriver Lena Hallengren ”Suicid är ett område där mycket av den viktiga kompetensen finns hos civilsamhället”.

Eftersom vi arbetar inom civilsamhället för att motverka psykisk ohälsa och suicid tror vi att hon har rätt. Däremot förstår vi inte hur de extra anslagna medlen ska räcka till, när hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och svenska ungdomar mår sämst i Norden. Dessutom har vi under de senaste åren sett en ökning av antalet suicid hos personer under 24 år. De nu anslagna medlen är välbehövliga, men motsvarar endast ungefär kostnaden för fyra suicid. Förra året dog 1 574 personer av suicid.

Inte tillräckligt

Vi tror inte att de nu extra anslagna miljonerna kommer att göra någon större skillnad. Förra året kostade den psykiska ohälsan samhället drygt 70 miljarder kronor. Internationella studier pekar på att varje insatt krona mot psykisk ohälsa och förebyggande arbete innebär en vinst rent samhällsekonomiskt.

Allt annat än miljarder kronor insatta i arbetet för ökad psykisk hälsa betraktar vi som signalpolitik utan större värde rent praktiskt

Allt annat än miljarder kronor insatta i arbetet för ökad psykisk hälsa betraktar vi som signalpolitik utan större värde rent praktiskt. För att åstadkomma en förändring vad gäller den psykiska ohälsan behöver man därför lägga till en nolla till de miljoner som regeringen nu anslår till civilsamhället.

Satsa på civilsamhället

Att ge ökade resurser till offentliga aktörer är nödvändigt. Men köerna till psykiatrin kommer aldrig kunna tas bort hur stora resurser som än anslås. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många yrkesutbildade att anställa. Vi finner det därför glädjande att Lena Hallengren belyser vikten av civilsamhällets betydelse i arbetet för en ökande psykisk hälsa. Inom ramen för ideella organisationer och brukarföreningar finns en stor kompetens och stora erfarenheter av psykisk ohälsa.

Köerna till psykiatrin kommer aldrig kunna tas bort hur stora resurser som än anslås

Därför vill vi uppmana socialministern att bjuda in oss till samtal. Vi har tankar om hur civilsamhället kan komplettera offentliga insatser. Eftersom vi arbetar nära människor med psykisk ohälsa har vi specifik kunskap och erfarenhet kring deras behov. Vi kan berätta hur vi gräsrötter önskar att regeringen ska agera i denna fråga. Då syftar vi inte enbart på ökade anslag, utan även hur medlen ska användas.

Lotta Halvardsson Ekdahl, föreläsare inom livshantering hos Le Liv

Magnus Werner, ordförande Balans Sörmland, volontär Suicide Zero