Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Christer Hammar och Fredric Skälstad, Almega.
Christer Hammar och Fredric Skälstad, Almega.

Regeringens ansvar att utbildningssatsningar når fram

Yrkesutbildningar för miljarder blir inte av. Samtidigt är behoven av yrkesutbildade personer enormt på arbetsmarknaden. Regeringen måste se till att satsningarna på Yrkesvux når fram, skriver Christer Hammar och Fredric Skälstad, Almega.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik / Näringslivets kompetensbehov, 21/3 och 24/3

Yrkesvux är yrkesinriktade utbildningar på gymnasienivå för vuxna. Satsningen är en del av regeringens Kunskapslyft. Det handlar om utbildningar till yrken som barnskötare, plattsättare, bagare, undersköterska och kock.

Över ett par års tid har miljardbelopp som öronmärkts för Yrkesvux återlämnats. Bara under 2019 handlar det om 530 miljoner kronor – motsvarande drygt 22 000 utbildningsplatser.

Från kompetensbrist till kompetenskris

Samtidigt upplever sju av tio företag att det är svårt att rekrytera nya medarbetare. Särskilt besvärligt är det att hitta personer med yrkeskompetens. På bara några år har näringslivet gått från kompetensbrist till en ren kompetenskris. Detta går ut över företagens konkurrenskraft. I förlängningen drabbas vårt lands tillväxt och välstånd.

Det är bekymmersamt att regeringen år efter år säger att man kommer att använda en viss summa till utbildning, men att pengarna aldrig kommer till användning. Här krävs ett nytt synsätt: det är minst lika viktigt att utbildningarna startar som att anslå resurserna i statsbudgeten till att börja med.

För det första måste regeringen förändra reglerna för statsbidraget för att öka nyttjandegraden – om detta ändå inte lyckas bör Yrkesvux lyftas bort från kommunerna till nationell nivå.

Per-Arne Andersson från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver i sin replik 24/3 att problemet är statsbidragets utformning och att det är svårt att locka nya studenter.

Det är lätt att hålla med om att näringslivet måste göra mer för att fylla de platser som står tomma. Företagen och branschorganisationerna har ett ansvar att rekrytera personer till yrkesutbildningarna. Det är deras kompetensförsörjning som drabbas. De kan till exempel berätta om yrkesroller och framtidsmöjligheter.

Samtidigt visar statistiken att en stor del av Yrkesvux går till specifikt vård/omsorg och barn/fritid – alltså utbildningar som framför allt svarar mot välfärdssektorns behov. Bara ett av tjugo företag använder Yrkesvux för att klara sina kompetensbehov.

Behov av nytänk

Enligt vårt sätt att se finns därför behov av ett nytänk från alla delar av ekosystemet kring Yrkesvux:

För det första måste regeringen förändra reglerna för statsbidraget för att öka nyttjandegraden – om detta ändå inte lyckas bör Yrkesvux lyftas bort från kommunerna till nationell nivå. Det bör ställas tydligare krav på att kommunerna levererar den yrkesutbildning som arbetslivet efterfrågar.

För det andra måste kommunerna bredda utbudet av yrkesvuxutbildningar och släppa in privata utbildningsleverantörer. Runt om i landet finns utbildningsanordnare som på kort varsel kan arrangera yrkesutbildningar av hög kvalitet. Valfrihet och konkurrensutsättning bör vara ledstjärnor för kommunernas vuxenutbildning.

För det tredje måste näringslivet och företagen själva ta ett större ansvar för att fylla platserna inom Yrkesvux. Arbetsgivare med rekryteringsbehov bör arbeta närmare utbildningsanordnarna och inte minst sprida kunskap om de fantastiska möjligheter som finns inom yrkesutbildningen till anställda, ungdomar och andra personer.

Genom dessa förändringar ökar sannolikheten att pengarna som satsas verkligen leder till att fler får en möjlighet att gå en yrkesutbildning.

Christer Hammar

ordförande Almega Utbildningsföretagen

Fredric Skälstad

branschchef Almega utbildningsföretagen