För många visar Trumps seger att rasfrågan är lika aktuell som den alltid har varit i USA. Dessutom verkar möjligheterna till förändring små. Rasismen sägs nu vara strukturell, närmast inbyggd i det amerikanska samhället, och det ”post-rasiala” USA ligger långt borta, skriver debattören.
För många visar Trumps seger att rasfrågan är lika aktuell som den alltid har varit i USA. Dessutom verkar möjligheterna till förändring små. Rasismen sägs nu vara strukturell, närmast inbyggd i det amerikanska samhället, och det ”post-rasiala” USA ligger långt borta, skriver debattören. Bild: Darin Oswald

Rasmotsättningarna i USA blir en het valfråga i höstens presidentval

Den senaste veckans händelser i USA med omskakande bilder av polisens övergrepp mot George Floyd i Minneapolis, de många protesterna och de våldsamma upploppen som har spritt sig över hela landet har ånyo satt fokus på den afro-amerikanska befolkningens situation. Rasmotsättningarna mellan svarta och vita, kring vilka Donald Trump har uttryckt sig kontroversiellt, kommer att få en stor betydelse i hösten presidentval, skriver Dag Blanck.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

De första slavarna kom till Jamestown i den engelska kolonien Virginia redan 1619 och blev snabbt en viktig del av både koloniernas och från 1776 USA:s ekonomi. Åtminstone 400.000 slavar importerades till vad som är USA idag, och 1860 fanns fyra miljoner slavar i USA, ungefär 14 procent av befolkningen. I vissa delstater var andelen mycket högre, mellan 40 och 50 procent.

Även om slaveriet avskaffades i och med det amerikanska inbördeskrigets slut 1865, kastar det en fortfarande en lång skugga över det amerikanska samhället. Den svarta befolkningen, främst i sydstaterna, levde under laglig segregering till 1960-talets början och förnekades många rättigheter. Det var inte förrän två lagar antogs 1964 och 1965 som deras medborgerliga och politiska rättigheter bekräftades fullt ut. De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan de svarta och vita amerikanerna är också betydande. Inkomster bland de svarta är ungefär 60 procent av de vitas och arbetslösheten ofta dubbelt så stor bland svarta som bland vita.

ANNONS

Det amerikanska dilemmat

Relationerna mellan de två grupperna har alltid utgjort ett centralt problem i USA och beskrevs av Gunnar Myrdal i en mycket inflytelserik bok från 1944 som ”ett amerikanskt dilemma”. Dilemmat är mycket närvarande i den amerikanska historien och syns tydligt i själva ursprunget till den amerikanska republiken. I den berömda och så centrala självständighetsförklaringen från 1776 proklamerar man att ”alla människor är skapta lika”, samtidigt som många av de amerikanska revolutionärerna, inklusive självständighetsförklaringens författare Thomas Jefferson, själva ägde slavar. Vita huset, en av de mest kända symbolerna för USA, byggdes av slavar.

I den berömda och så centrala självständighetsförklaringen från 1776 proklamerar man att ”alla människor är skapta lika”, samtidigt som många av de amerikanska revolutionärerna, inklusive självständighetsförklaringens författare Thomas Jefferson, själva ägde slavar

Kan det amerikanska dilemmat lösas? Kommer eller ens kan situationen för de svarta amerikanerna att förbättras? Det finns två sätt att se på den frågan, en ljus och en mörk. Gunnar Myrdal och hans forskargrupp gav en detaljerad beskrivning av den diskriminering och rasism som den svarta befolkningen levde med i USA. Trots denna mörka bild, var Myrdal försiktigt optimistisk när det gällde framtiden. Hans dilemma handlade om relationerna mellan de amerikanska idealen (eller trosbekännelsen som han kallade den) och den sociala verkligheten. När skillnaderna mellan idealen och verkligheten blev för stora, menade Myrdal, skulle den inneboende spänningen i dilemmat betyda att det måste lösas upp, och då skulle de amerikanska idealen vinna.

ANNONS

På valnatten 2008 då Barack Obama stod som segrare i presidentvalet menade många att en avgörande vändpunkt hade passerats. Det framstod länge som otänkbart att en svart man skulle kunna bli president i USA, och bilderna från firandet i Grant Park i Chicago med Jesse Jackson och Oprah Winfrey med tårar rinnande längs kinderna blev snabbt symboliska. Betydde Obamas seger att USA hade gått in i en ny fas där rasfrågan spelade mindre roll? Befann sig landet i vad vissa forskare kallade en ”post-rasial” fas?

Framsteg har skett

Obama själv, i ett av sin bästa tal vid 50-årsminnet av medborgarrättsmarschen i Selma, Alabama i mars 2015, betonar att även om många problem kvarstår, har också stora framsteg skett. Han menar att situationen för de svarta amerikanerna har och kan förbättrats, och gör denna kamp till en viktig del av det amerikanska historien och vad det innebär att vara amerikan.

Ett och ett halvt år efter talet i Selma vann Donald Trump presidentvalet, och blev Barack Obamas efterträdare. Trump har en mycket mörkare syn på invandring och minoriteter och hans stöd är starkt koncentrerat till den vita befolkningen. Han har många gånger, även innan han blev politiker, varit inblandad i kontroverser med rasmässiga övertoner. 1989 krävde han till exempel att fem ungdomar (fyra svarta och en latinamerikan) som stod inför rätta i ett mycket uppmärksammat våldtäktsfall av en vit kvinna i Central Park skulle avrättas. Han byggde också mycket av sin kandidatur på att ifrågasätta Obamas legitimitet som president genom att ifrågasätta att denne var född i Afrika istället för USA, något som var uppenbart falskt.

ANNONS

Mörkare syn på rasrelationerna

För många visar Trumps seger att rasfrågan är lika aktuell som den alltid har varit i USA. Dessutom verkar möjligheterna till förändring små. Rasismen sägs nu vara strukturell, närmast inbyggd i det amerikanska samhället, och det ”post-rasiala” USA ligger långt borta. Polisövergreppen i Minneapolis i förra veckan, som påminner om många liknande händelser under de senaste åren, och de fortsatta ekonomiska och sociala klyftorna i USA ger onekligen stöd åt den mörkare synen på rasrelationerna i USA. Å andra sidan visar de våldsamma motreaktionerna bland både svarta och vita på en viktig motkraft i det amerikanska samhället. Det amerikanska dilemmat är långtifrån löst, och vi kan vänta oss att relationerna mellan svarta och vita amerikaner kommer att spela en stor roll i höstens val.

Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS