Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Radonrisk kvar trots sänkt hyra

DEBATT: Sänkt hyra botar definitivt inte problemet med radon i bostäder. Det som krävs är sanering. Låt oss hoppas att HD:s dom leder till ett saneringstvång, skriver radonexpert Göran Nyman.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under rubriker som ”HD-dom kan bli guld värd för radondrabbade” och ”Hög radonhalt

Göran Nyman, professor emeritus, Fysik, Chalmers tekniska högskola

sänkte hyran” meddelades nyligen att Högsta domstolen fastslagit att radonhalter högre än gällande riktvärden vållar betydande obehag och att hyran därför skall sänkas. Enligt Hyresgästföreningen har en hyresgäst tilldömts en ersättning på nära 100 000 kronor medan andra fått hyressänkning på 15 procent.

Det är ytterst vilseledande att radonproblematiken framställställs som ett ”obehag” som kan lindras med reducerad hyreskostnad. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten förorsakar radonförekomst i inomhusmiljön cirka 500 dödsfall i lungcancer per år i Sverige, vilket är lika många som summan av alla trafikdödade (250) och omkomna på grund av bränder, drunkning och olycksfall på arbetsplatser.

Sanering krävs

Det som krävs är sanering. Förhoppningsvis är intentionen med HD:s dom ett saneringstvång eftersom sänkt hyra definitivt inte botar radonproblem.

Vi får inte lov att låta plånboksfrågor styra vårt inomhusklimat genom att prioritera budget högre än hälsa! För bostäder och arbetsplatser med markradonproblem finns anledning att återkommande göra mätningar. Bilar besiktigas ju regelbundet.

Alla radonisotoper radioaktiva

Vad är radon? Radon är ett gasformigt, smak-, lukt- och färglöst grundämne. Det låter harmlöst men alla radonisotoper är radioaktiva med halveringstider under fyra dagar. Radon bildas ständigt på jorden när långlivade uran- och thoriumisotoper sönderfaller.

Var finns radon? Radon finns naturligt i mark och grundvatten. Beroende på markens genomsläpplighet och husgrundens täthet kan radongas tränga in i byggnader och skapa en ohälsosam inomhusmiljö. Även hus byggda med blåbetong ger ifrån sig radongas till inomhusluften. Blåbetong, tillverkad av uranrik alunskiffer, användes mellan åren 1929 och 1975. Radonhalten inomhus beror på husets konstruktion och ventilationssystem.

Vilka och hur stora risker finns? Riskerna beror på att radon och radondöttrar följer med inandningsluften till luftrör och lungor där den alfastrålning som utsänds vid sönderfallet orsakar skador som kan leda till lungcancer.

Rikt- och gränsvärden. Gränsvärden för radon finns i Boverkets byggregler och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Riktvärden finns i Socialstyrelsens allmänna råd om radon i inomhusluft. Såväl gränsvärden som riktvärden avser årsmedelvärden och således inte överskridanden vid enstaka tillfällen. Riktvärdet för högsta radonhalt är 200 Bq/m3 i bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål.

Göran Nyman

professor emeritus, Fysik, Chalmers tekniska högskola