Det blir direkt provocerande att läsa i GP att företrädare för motorsporten insiktslöst viftar bort sjukvårdsmedarbetares invändningar mot en gigantisk motorcrosstävling. Man kanske inte kan begära av motorsportens företrädare att de ska kunna lägga ihop ett plus ett och förstå den risk för ökad belastning av sjukvården som dylika arrangemang innebär? (Tävlingen på bilden har ingenting med textens innehåll att göra)
Det blir direkt provocerande att läsa i GP att företrädare för motorsporten insiktslöst viftar bort sjukvårdsmedarbetares invändningar mot en gigantisk motorcrosstävling. Man kanske inte kan begära av motorsportens företrädare att de ska kunna lägga ihop ett plus ett och förstå den risk för ökad belastning av sjukvården som dylika arrangemang innebär? (Tävlingen på bilden har ingenting med textens innehåll att göra) Bild: Arkivbild: Roger Larsson/Hallandsposten

Provocerande att folk tror att pandemin är över

Coronapandemin är långt ifrån över för sjukvården. En av faktorerna som har gjort att vi har klarat av virustoppen i april och maj var att andra intensivvårdsfall minskade. Därför är det mycket oroväckande och provocerande att människor struntar i restriktionerna och börjar utsätta sig för risker igen - vilket kommer innebära en ökad belastning för intensivvården och dess slutkörda medarbetare, skriver Magnus Snäckestrand, överläkare Intensivvården Sahlgrenska.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Sjukvården gick på knäna in i Coronakrisen. Sverige tillhör föga smickrande bottenskrapet i Europa och världen i antal bemannade intensivvårdsplatser. Genom en massiv kraftsamling och personliga uppoffringar hos medarbetarna inom sjukvården har vi trots ett uselt utgångsläge lyckats ge livräddande intensivvård åt förhoppningsvis alla som behövt det. När man nu vårdslöst talar om att vi är i ”sen pandemifas”, börjar ”öppna upp” och ”normalisera” kan det vara klokt att erinra sig att krisen långt ifrån är över för oss som arbetar inom intensivvården och sjukvården i stort.

Medarbetarna inom anestesi- och intensivvård har av medmänsklighet och hjältemod solidariskt ställt upp genom slitsamt men frivilligt övertidsarbete med svårt sjuka patienter under svåra och improviserade förhållanden i en trång, provisorisk och bristfällig arbetsmiljö med risk för egen hälsa på grund av förhöjd smittorisk av en ny potentiellt dödlig virussjukdom. Så under tiden man nu informerar på ett sätt som allmänheten tolkar som att det är fritt fram att gå ut och roa sig som vanligt och återuppta till sina normala aktiviteter, så fortsätter det tunga arbetet alla dygnets timmar alla dagar i veckan för sjukvården.

ANNONS

Utdragen platåfas

Ur sjukvårdens perspektiv är vi inte alls i ”sen pandemifas”, utan snarare i en lång och utdragen platåfas, som kommer att bestå på en mellan- till lågintensiv nivå till dess ett vaccin sätter stopp. Man gör klokt i att reflektera kring huvudorsakerna som gjort det möjligt för intensivvården att från det dåliga utgångsläget klara av toppen av Covid-fall under april-maj.

– Totalstopp för elektiv kirurgi.

– Omfördelning av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor framförallt från anestesi- och operationsavdelningar till intensivvården.

– Utveckling av snabbtester som minskat tiden för isolering av nya intensivvårdsfall med flera timmar.

– En än så länge oförklarad minskning av andra intensivvårdsfall.

Den sista punkten handlar om att antalet fall som behöver intensivvård av andra skäl minskade dramatiskt under Corona-krisen. Det är rimligt att tro att Sveriges medborgare då insåg allvaret inom sjukvården och utöver att resa mindre och tillämpa social distansering också utsatte sig för mindre personliga risker än vanligt. Man kanske körde bil, motorcykel och cykel lugnare. Utövare av risksporter som bergsklättring, dykning, skärmflygning, motorsport tog det lugnare. Denna minskning av icke-Covid-fall var av avgörande betydelse för intensivvården att klara de snabbt ökande Covid-fallen.

Ytterligare belastning för sjukvården

Det är därför oroande att se att svenskarna nu verkar tro att man inte längre behöver tillämpa några restriktioner. Det innebär inte bara en överhängande risk för att Covid-fallen ökar, utan också att icke-Covid-fallen ökar. Resultatet kan i så fall mycket väl leda till ytterligare belastning för sjukvården.

ANNONS

I flera europeiska länder och amerikanska delstater ses nu dramatiska ökningar av Covid-fall och intensivvården pressas åter till bristningsgränsen som direkt följd av att människor missleds av sina ledare att tro att de kan strunta i Covid-faran.

Det blir direkt provocerande att läsa i GP att företrädare för motorsporten insiktslöst viftar bort sjukvårdsmedarbetares invändningar mot en gigantisk motorcrosstävling. Man kanske inte kan begära av motorsportens företrädare att de ska kunna lägga ihop ett plus ett och förstå den risk för ökad belastning av sjukvården som dylika arrangemang innebär? De har ju trots allt tillstånd av polisen. Men det är principiellt samma försvar skattesmitare använder, att allt är tillåtet som inte är uttryckligen förbjudet.

Rimligen borde någon myndighetsinstans kunna samråda med sjukvårdens företrädare och omedelbart förbjuda dylika högriskarrangemang under detta fortsatt extraordinära läge?

Var finns det sunda förnuftet hos arrangörer, utövare, polisen, kommunen? Rimligen borde någon myndighetsinstans kunna samråda med sjukvårdens företrädare och omedelbart förbjuda dylika högriskarrangemang under detta fortsatt extraordinära läge? Intensivvården behandlar inte bara Covid-patienter, utan utgör sjukvårdens sista försvarslinje när vitala funktioner för överlevnad är omedelbart hotade av flera olika orsaker, där högenergitrauma inom motorsport bara är en.

Ur intensivvårdens perspektiv kunde man önska sig att Folkhälsomyndigheten inte bara fokuserade på Covid-fallen utan också vägde in den totala belastningen på intensivvården i sina rekommendationer till allmänheten och vara tydligare med att krisen fortfarande inte är över.

ANNONS

Trängs inte på stranden

Vi vädjar också direkt till svenskarna att fortsätta visa solidaritet med sina medmänniskor och medarbetare inom sjukvården och har en riktigt lugn och skön sommar. Trängs inte på stranden och krogen, drick inte för mycket, bråka inte med varandra eller polisen. Ta det lugnt i trafiken, utöva inga risksporter, lägg inte om taket.

Annars riskerar belastningen på intensivvården att öka igen. Och tacken till medarbetarna inom anestesi- och intensivvård för att ha ställt upp i ett nationellt nödläge kommer att bli, att alla inte kommer att få den semestervila man behöver och gjort sig så synnerligen förtjänt av. Dessutom har en massiv ”skuld” byggts upp med uteblivna planerade operationer som kommer att behöva betalas igen någon gång under hösten och vintern. Det är tyvärr inte allmänt känt att de medarbetare som har att klara den uppgiften är desamma som nu är slutkörda efter den värsta Corona-krisen. Det finns därför en överhängande risk att dessa nyckelmedarbetare av hänsyn till familj, socialt liv, egen ork och hälsa kommer att söka sig bort från dessa verksamheter, om sjukvårdens ledning och samhället i stort inte visar respekt för deras uppoffringar.

Magnus Snäckestrand, överläkare Intensivvården Sahlgrenska

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS