Slutreplik
14/7 Köerna till BUP beror på personalbrist och flaskhalsar
12/7 Privat psykiatri kan lösa BUP-krisen
Det råder inga tvivel om att Gunilla Janssons politiska analys bygger på goda intentioner. Hon gestaltar i sin replik en målsättning: “Att alla barn med psykisk ohälsa ska ha tillgång till snabb och effektiv hjälp från hälso- och sjukvården”. En essentiell målsättning för ett fungerande och välmående samhälle. Dock genomsyras de förslag på sakpolitiska reformer som debattören redogör för av brist på nyansering och i viss mån brist på substans.
I sin replik lyfter debattören vikten av att stärka primärvården för att barn och unga i första hand ska söka sig dit i stället för att söka sig direkt till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). En rimlig målsättning som inte är en problematisering av vår grundtes, det vill säga att regionerna bör få befogenheter att själva avgöra vilken verksamhet de anser har bäst potential.
Underbemanning och utbildningsplatser
Debattören berör även problemet med både underbemanning och kompetensbrist som barn- och ungdomspsykiatrin genomsyras av på ett nationellt plan. En problematik som inte är nyuppkommen. Om detta skrev Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk, och Anki Sandberg, förbundsordförande på Riksförbundet Attention, i en debattartikel för nästan två år sedan.
I sin replik påstår debattören att sambandet mellan den, på ett nationellt plan, låga underbemanningen till offentlig barn- och ungdomspsykiatri ligger i brist på utbildningsplatser. Utökade utbildningsplatser hade ökat kompetensen och bemanningen till BUP på ett nationellt plan och därmed, på sikt, hade problemet med underbemanning eliminerats vilket i nästa led hade minskat vårdköerna.
Debattörens analys skiljer sig från den analys som Åsa Schlyter, verksamhetschef inom barnpsykiatri på PRIMA, förmedlar. Det utgår ifrån att sambandet ligger dels i ett lågt utbud av kompetens, dels i en nationell problematik att behålla personal inom verksamheten.
En stark och fungerande primärvård behövs
Att ge regionerna befogenheter att investera i offentlig psykiatri kan vara en avgörande förutsättning för de regioner som anser att den offentliga psykiatrin har goda grundförutsättningar. Givetvis är bristen på utbildningsplatser problematisk om målsättningen är ökad kompetens och bemanning. Dock finns det ingenting som indikerar på att ökade utbildningsplatser gör att personal i högre utsträckning stannar inom verksamheten. Det är ett substanslöst skensamband.
En fri konkurrens mellan privat och offentlig sektor resulterar i en organisk konkurrens. Det ger psykiatrin incitament att effektivisera sin verksamhet och höja lönerna för allmänläkare, psykologer och psykiatriker vilket i sin tur ger personalen incitament att stanna inom verksamheten.
Debattören har en poäng i att en stark och fungerande primärvård är en nödvändighet för en fungerande psykiatri. Dock står en stark primärvård inte i polemik med vår grundtes. Privat psykiatri kan vara en dellösning på den kris som BUP genomgår idag.
Fredrika Albertsson, ledamot Moderat Skolungdoms rikskommitté
Linus Wiklander, vice ordförande Moderata Ungdomsförbundet Lerum
LÄS MER:Läkare flyr från BUP – samtidigt växer psykiska ohälsan
LÄS MER:Fler vårdplatser krävs för unga med ätstörningar
LÄS MER:VGR har längst kötid till barn- och ungdomspsykiatrin