Det finns många felaktiga argument som regeringen och vänsterpartiet använt för att motivera detta. Ett av dem är att privat välfärd skulle innebära läckage av skattemedel, skriver debattörerna.
Det finns många felaktiga argument som regeringen och vänsterpartiet använt för att motivera detta. Ett av dem är att privat välfärd skulle innebära läckage av skattemedel, skriver debattörerna.

Prata om det verkliga skatteläckaget

I frågan om vinster i välfärden fokuserar vänsterpartierna i Sverige på ett påstått skatteläckage som inte existerar. Trots att det i stället finns en verklig och stor outnyttjad effektiviseringspotential i kommunsektorn, skriver Andreas Gyllestrand och Anna Gillek, Svenskt Näringsliv.

ANNONS
|

Efter en nästan hel mandatperiods utredande gick regeringens förslag om vinstbegränsning för omröstning i riksdagen. Trots mycket skarp kritik från experter, näringslivet, branschen och inte minst Lagrådet lägger regeringen fram ett förslag som i praktiken skulle innebära slutet för stora delar av den privata välfärden i Sverige och för valfriheten. Det finns många felaktiga argument som regeringen och Vänsterpartiet använt för att motivera detta. Ett av dem är att privat välfärd skulle innebära läckage av skattemedel.

Låg effektivitet – det verkliga läckaget

Det stämmer inte. Det verkliga läckaget av skattemedel finns i stället i form låg effektivitet i Sveriges kommuner. I Göteborg visar beräkningar att detta läckage motsvarar 2,9 miljarder kronor, eller 13 procent av den kommunala välfärden.

ANNONS

Varför är det fel att tala om skatteläckage hos de privata utförarna? Helt enkelt därför att dessa får lika hög eller lägre ersättning jämfört med de kommunala. Det är alltså inte så att de privata aktörerna kostar mer. Däremot visar de flesta undersökningar att de levererar bättre eller lika bra kvalitet på nästan alla områden inom välfärden. Trots detta kan de göra en normal vinst i sin verksamhet. Svenskt Näringsliv har i flera sammanhang visat att vinsterna i branschen är normala i jämförelse med andra tjänsteföretag. Totalt handlar det om promille av välfärdens samlade resurser som utgör vinst.

Däremot brister effektiviteten i kommunsektorn som helhet i Sverige. Svenskt Näringsliv har låtit företaget WSP analysera detta för riket som helhet och för ett antal enskilda kommuner. Metoden går ut på att studera sex områden av den kommunala välfärden: förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, familj- och individomsorg och LSS. För att skapa en relevant jämförelsegrupp har ett antal kommuner som presterar bra på varje område valts ut. Göteborg jämförs sedan på vart och ett av de sex områdena med dessa referensgrupper.

Hög kvalitet och låg kostnad

Referensgrupperna av kommuner är valda utifrån två kriterier. Först skall kommunen uppvisa en hög kvalitet på respektive område och givet detta skall kommunen dessutom ha en låg kostnad. Alla beräkningar bygger på vedertagen officiell statistik och hänsyn har så långt det är möjligt tagits för kommuners olika förutsättningar vad gäller till exempel socioekonomi, geografi, åldersstruktur med mera.

ANNONS

Resultaten visar alltså att om Göteborg blev lika effektiv som referensgruppen i genomsnitt skulle kommunen kunna spara 2,9 miljarder, eller 13 procent av verksamheten. Denna potential handlar inte om att personalen skall springa snabbare eller att saker skulle skötas sämre. Den handlar om att göra saker lika smart, genomtänkt och effektivt som ett antal fullt jämförbara kommuner i dag redan gör. Det är heller inte egentligen något märkligt eller hemlighetsfullt som de effektiva kommunerna gör. Det handlar om saker som tydliga politiska mål, bra budgetstyrning, sektorövergripande arbetssätt och privata aktörer som skapar konkurrens. En bra investering skulle vara en budget för kommunala tjänstemän och politiker i Göteborg att resa till de effektiva kommunerna för att låta sig inspireras.

Pengar som kan sänka skatten

Pengarna som på detta sätt skulle kunna frigöras i Göteborg kan sedan användas för att sänka skatten – i fallet Göteborg med 3,29 kr – eller för att satsa mer på välfärden. Effektiviseringspotentialen ovan motsvarar exempelvis 32 800 ytterligare grundskoleplatser eller 3 600 platser i äldreomsorgen. För att klara utmaningen med en större andel unga och äldre i befolkningen är det också nödvändigt att få mer värde för varje skattekrona. Självklart skall dessa beräkningar ses som en teoretisk potential som tar lång till att förverkliga. Det viktiga är inte om potentialen exakt motsvarar 32 000 grundskoleplatser, det viktiga är att inse att det finns en stor potential och att börja arbeta för att utnyttja den.

ANNONS

Det är obegripligt att vänsterpartierna i Sverige fokuserar så mycket på ett påstått skatteläckage som inte existerar när det i stället finns en verklig och stor outnyttjad effektiviseringspotential i kommunsektorn. Det är hög tid att debatten börjar handla om det verkliga läckaget av skattemedel. Det skulle inte minst alla innevånare i Göteborg tjäna på.

Andreas Gyllestrand

vd Cubsec AB och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté

Anna Gillek

regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

ANNONS