Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Förändringar som urholkar demokratin och tar länderna närmare autokratier införs oftast gradvis av en majoritet som vunnit demokratiska val, skriver debattören. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman / TT
Förändringar som urholkar demokratin och tar länderna närmare autokratier införs oftast gradvis av en majoritet som vunnit demokratiska val, skriver debattören. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Polska makthavare lever i en parallell värld

Diskussionen om hur skadlig polarisering är för demokratier är en het fråga bland forskare. En förbisedd effekt av den polska polariseringen är att Lag och rättvisa har skapat sig ett parallellt universum, skriver Katarzyna Jezierska, docent i statsvetenskap.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Mycket har skrivits om den oroande riktning Polen har tagit efter 2015. Sedan partiet Lag och rättvisa vann parlaments- och presidentvalet har de i snabb takt, inte så olikt sin förebild Fidesz i Ungern, infört en rad institutionella förändringar som befäster deras grepp om makten.

De statliga medierna har gjorts om till propagandakanaler, domstolsväsendets självständighet utmanas med politiskt tillsatta domare, civilsamhället har byggts om med hjälp av statliga medel – liberala och vänsterorienterade föreningar möter attacker och brist på stöd, medan organisationer som delar regeringens världsåskådning tar emot stora summor pengar.

”Vi mot dem”-retorik

Det offentliga samtalet präglas av en populistisk ”vi mot dem”-retorik. Alla som kritiserar regeringen eller inte passar in i den heteronormativa, nationalkonservativa bilden av gemenskap målas upp som fiender.

Statsvetare är ganska överens om att demokratier sällan dör över en natt. Förändringar som urholkar demokratin och tar länderna närmare autokratier införs oftast gradvis av en majoritet som vunnit demokratiska val. I Polen pågår processen fortfarande och den odemokratiska vändningen är inte fastställd. Motståndet har hela tiden varit starkt – människor mobiliserar sig regelbundet på gatorna, privata och oberoende medier fortsätter att sända.

Men det finns många tecken på att de som sitter vid makten, och deras väljarbas, mer och mer lever i en parallell värld, där kommunikation med motståndarna både i Polen och utifrån, uteblir. Likt två parallella linjer möts inte dessa grupper eller deras argument i ett extremt polariserat samhälle.

Flera exempel

Fyra korta exempel. Den bortkopplade världsbilden är tydlig i berättelsen om minoriteter i Polen och de omstridda ”hbtq-fria zonerna.” I ett försök att bekänna konservativa värderingar har en rad polska landsting röstat igenom deklarationer som påstås vara för familjen. De blev helt handfallna när EU tolkade dessa deklarationer som högst diskriminerande mot hbtq-personer och hotade att stoppa tilldelningen av medel för dessa regioner.

En annan fråga är aborträtten. Efter ett antal missade försök har Lag och rättvisa, med hjälp av en lydig författningsdomstol, praktiskt taget förbjudit abort i Polen. De massiva gatuprotesterna och opinionsmätningarna tyder på att beslutet saknar stöd bland befolkningen, även i den egna väljarbasen.

Det tredje exemplet är regeringens relation till den katolska kyrkan. Kyrkan har alltid varit stark i Polen, men sedan 2015 har dess privilegier och ställning stärkts ytterligare. Medier och universitet förknippade med kyrkan får skyhöga statliga bidrag, den obligatoriska religionsundervisningen i skolan, som lärs ut av präster och nunnor, utökas. Samtidigt kommer pedofilskandalerna fram och motståndet växer. Apostasi (officiell utgång från den katolska kyrkan) har nått aldrig skådade nivåer.

Ett sista exempel på hur Lag och rättvisa har skapat sig en parallell verklighet är dess relation till den Europeiska unionen. Den uppenbara kollisionskurs som Polens regering har tagit mot EU, som får vissa kommentatorer att prata om en möjlig Polexit, ter sig obegriplig om man tittar på det stöd som polackerna gång på gång uttrycker för EU i opinionsmätningar.

Hur ska vi då förstå denna illiberala agenda som på vissa punkter helt klart går mot den egna befolkningens vilja? Det bör nämnas att Lag och rättvisa fortfarande stöds av en stor andel väljare i Polen, främst på grund av deras populära socioekonomiska program som riktar sig till de mindre välbärgade medborgarna och till flerbarnsfamiljer.

Trots att plånboksröstning är en populär förklaringsmodell bland statsvetare är den starka polariseringen en annan förklaringsfaktor.

Trots att plånboksröstning är en populär förklaringsmodell bland statsvetare – att väljarna riktar sitt stöd till det parti som gynnar dem ekonomiskt – är den starka polariseringen en annan förklaringsfaktor. Lag och rättvisa har drivit på en uppdelning av samhället i två grupper som nästan aldrig möts. De olika skiljelinjerna som kännetecknar alla demokratiska samhällen: höger-vänster, konservativ-liberal, nationalistisk-kosmopolitisk, har smält samman i en enda skiljelinje – för eller emot regeringen – och den har blivit en fråga om identitet för de polska medborgarna.

Genom att demontera kontrollfunktioner i det demokratiska systemet har partiet och dess ledare Jaroslaw Kaczynski avskärmat sig från all form av verklighetskontroll.

Diskussionen om hur skadlig polarisering är för demokratier är en het fråga bland forskare. En förbisedd effekt av den polska polariseringen är att Lag och rättvisa har skapat sig ett parallellt universum genom medierna de kontrollerar, de politiserade domstolarna, och det tama civilsamhället de mobiliserar för sitt budskap.

Genom att demontera kontrollfunktioner i det demokratiska systemet har partiet och dess ledare Jaroslaw Kaczynski avskärmat sig från all form av verklighetskontroll. Och det finns tecken på att regeringen har börjat tro på sin egen propaganda.

Vi får se om en reality check kommer vid valurnan.

Katarzyna Jezierska, docent i statsvetenskap, Högskolan Väst