Replik
13/12 Bygg mer traditionellt vackert - funktionalitet är inte allt
När politiker är inne och styr på detaljnivå blir det sällan bra. Fråga lärare, poliser, läkare. Beslut om fasader, som Attenius är mest intresserad av, kommer sent i projekten och ska politiker in i de besluten är det stor risk att det byggda försenas och fördyras.
Sedan är det detta med ”traditionell arkitektur”. I debatten klumpas arkitekturstilar från flera hundra år ihop och betecknas som önskvärd. Men vad har egentligen landshövdingehusen i Haga gemensamt med Götaplatsens monumentala klassicism? Är Guldheden tillräckligt ”traditionellt” för att räknas?
Öppnar för godtycke
Eftersom det är svårt med en definition öppnar det för godtycke och usla lösningar. Diskussionen om utbyggnaden av konstnärlig fakultet nära Götaplatsen är talade exempel. ”Det får inte bli tråkiga lådor” säger politikerna, men ta en titt på Götaplatsens 20 och 30-talsarkitektur, vad är det om inte just lådformer? Och vad passar egentligen in, vem ska bestämma det? I några av våra mest älskade miljöer, till exempel i Majorna, står höga stenhus granne med låga träbyggnader och monumentala skolor eller gamla industrilokaler.
Här finns en överhängande risk att byggaktörer betraktar Göteborg som ännu krångligare än i dag och drar sig för att investera här. Om färre investerar blir det sämre konkurrens och dyrare – det får hyresgästen betala i slutänden.
Politisk tvångströja
Göteborg är inte bortskämt med arkitektoniska landmärken och med en politisk tvångströja kommer nytänkande arkitekter att hålla sig långt borta. Glöm byggnader som Ralph Erskines Läppstiftet eller Gert Wingårdhs Universeum.
Så vad behövs för att få en stad som fler gillar och som utformas med större arkitektonisk omsorg? Debatten borde handla mer om kvalitet än om utseende och ta fasta på stadsmiljön snarare än enskilda hus. Väldigt mycket av det vi uppfattar som staden händer i själva verket mellan husen och är beroende av vilka verksamheter som finns i byggnaderna.
Debatten borde handla mer om kvalitet än om utseende och ta fasta på stadsmiljön snarare än enskilda hus.
Vi behöver också en debatt och en större förståelse för hur ekonomi och stadsutveckling hänger ihop. Hur ska gemensamma nyttor som parker, lekplatser, badanläggningar, infrastruktur finansieras när det finns stora och ökande behov inom till exempel äldrevård och skola? Och hur ser vi på målkonflikterna mellan parkering och fler bostäder eller trivsamma utemiljöer? Här behövs verkligen de folkvaldas syn på stadskvaliteter. Men de ska framför allt ägna sig åt att skapa så tydliga riktlinjer och regelverk som möjligt, antingen de handlar om barnperspektiv, klimatarbete eller gestaltningskvaliteter.
Gunilla Grahn Hinnfors, ansvarig stadsutveckling Västsvenska Handelskammaren