I dag, den 11 december, fattar riksdagen beslut om hur nästa års budget för rättsväsendet ska fördelas mellan myndigheterna. Tyvärr pekar det mesta på att det tunnelseende som präglat de senaste årens politiska styrning av rättskedjan gör sig påmint även denna gång. Stora satsningar görs på polisen medan åklagare, domstolar och kriminalvård saknar tillräckliga resurser trots att inflödet av ärenden och mål ökar.
På uppdrag av Jusek har Sifo frågat allmänheten om förtroendet för rättspolitiken och rättsväsendet. Bara en dryg tredjedel, 34 procent, uppger att de har stort förtroende för att våra folkvalda fattar beslut som förbättrar rättsväsendet. Varannan uppger att de har litet förtroende för politikerna i den här frågan.
Bara en dryg tredjedel, 34 procent, uppger att de har stort förtroende för att våra folkvalda fattar beslut som förbättrar rättsväsendet
Samtidigt visar undersökningen att medborgarna känner stort förtroende för rättssäkerheten. Hela 77 procent uppfattar i stor utsträckning Sverige som ett rättssäkert land. Lika stort är förtroendet för att man själv behandlas på ett rättssäkert sätt om man blir anklagad för ett brott.
Oförmåga att enas
Att förtroendet för rättspolitiken är så lågt tror vi beror på de senaste årens oförmåga till politisk enighet. I stället för långsiktighet och bred förankring har jakten på snabba lösningar gett oss ett rättspolitiskt debatthaveri där partierna påminner om glada utropare på bondauktioner i sin iver att övertrumfa varandra med satsningar på fler poliser och hårdare straff. Samtidigt tvingas andra myndigheter i rättskedjan hantera politikens oförmåga att lyfta blicken likt spelarna i en segdragen omgång Svarte Petter. Den som larmar och gör sig till får en extra påse pengar men det sammanhållna och långsiktiga perspektivet på rättskedjan uteblir.
Partierna påminner om glada utropare på bondauktioner i sin iver att övertrumfa varandra med satsningar på fler poliser och hårdare straff
Våra medlemmar, medborgarna och myndigheterna behöver breda överenskommelser och långsiktiga beslut som håller mer än en mandatperiod. Inom kort presenterar därför Jusek ett rättspolitiskt program med förslag för den långsiktiga styrningen av rättsväsendet. Här och nu presenterar vi några av dem:
• Parlamentarisk förankring. Vi vill att regeringen tar initiativ till en parlamentarisk kommitté med uppgift att enas om långsiktiga riktlinjer för rättsväsendet. Inom ramen för en sådan kommitté förväntas samtliga riksdagspartier ta ansvar för och bidra till utvecklingen av rättsväsendet.
En sådan beredning för rättsväsendets utveckling tillsattes i början av 2000-talet och vi anser att det är dags igen. En huvuduppgift bör vara att undersöka möjligheterna att med bibehållen rättssäkerhet öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsendets arbete. Den ansats till parlamentarisk förankring som präglat försvarspolitiken bör rimligen också vara möjlig för rättspolitiken.
• Samarbete inom rättskedjan. Myndigheterna inom rättskedjan, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheterna, Sveriges Domstolar och Kriminalvården är beroende av varandra. För att rättsväsendet ska bli effektivt behövs ett ökat samarbete mellan myndigheterna. Vi föreslår att regeringen i regleringsbreven framåt uppmanar berörda myndigheter att beakta rättskedjeperspektivet inom ramen för den egna verksamheten och att i större utsträckning söka samarbete med de andra myndigheterna.
För att rättsväsendet ska bli effektivt behövs ett ökat samarbete mellan myndigheterna
En sammanhållen syn på rättskedjan bör i större utsträckning också prägla regeringens arbete och kontakter med rättsväsendet. Här bör rekommendationerna från Riksrevisionens granskning av rättskedjan ligga till grund.
• Långsiktig finansiering. I dag saknas en helhetssyn på rättskedjan när anslagen till rättsväsendet fördelas. Stora satsningar på en myndighet behöver föregås av en konsekvensanalys som tar hänsyn till påverkan och behov hos de andra myndigheterna inom rättskedjan. I nuläget är budgetläget så ansträngt inom flera av myndigheterna att inga nya uppdrag bör ges verksamheterna utan att mer resurser tilldelas.
• Hållbar kompetensförsörjning. I dag närmar sig var femte domare pensionsåldern och många åklagare söker sig bort från åklagarväsendet. Vi behöver öppna fler karriärvägar för akademiker inom rättsväsendet så att det blir attraktivt för erfarna medarbetare att stanna kvar samtidigt som vi lockar framtidens kompetens. Lönerna för medarbetare inom rättsväsendet måste vara konkurrenskraftiga nog att locka till sig den bästa kompetensen.
När riksdagen i dag beslutar om resursfördelningen mellan myndigheterna inom rättsväsendet hoppas vi på mer eftertänksamhet och mindre tunnelseende. Det är dags att riksdagspartierna gräver ner stridsyxorna och enas om en långsiktig finansiering och styrning av hela rättskedjan.
Sofia Larsen, ordförande Jusek
Hanna Jönarp, vice ordförande Saco-S Domstol
Emma Berge, ordförande Saco-S Åklagarmyndigheten
Anna Owens, ordförande Saco-S Polismyndigheten