Vi möter till exempel ensamstående mammor som har arbete men som ändå ställs inför omöjliga val: antingen betala elräkningen eller se till att det finns mjöl, ägg och mjölk till pannkakorna, skriver debattören.
Vi möter till exempel ensamstående mammor som har arbete men som ändå ställs inför omöjliga val: antingen betala elräkningen eller se till att det finns mjöl, ägg och mjölk till pannkakorna, skriver debattören. Bild: ERIK MÅRTENSSON / TT

Politikerna blundar för den ökande fattigdomen vi möter varje dag

Fattigdom är en verklighet även i Sverige och nu när vi gått in i en lågkonjunktur, med hög inflation och dyrare elpriser, breder den ut sig. Civilsamhället och kyrkor försöker göra sitt bästa men behöver att politiken också tar ansvar, genom att till exempel justera upp försörjningsstödet med inflationen, skriver Emil Mattsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I Sverige hade vi på 1900-talet en vision om att staten en gång för alla skulle kunna besegra den materiella fattigdomen. Genom växande industri och smart fördelningspolitik omformades Sverige från ett land som präglades av ineffektiva småjordbruk och smutsiga fattigstugor till ett jämlikt och rikt industrisamhälle.

Experimentet var på många sätt en framgångssaga. Hundra år senare toppar Sverige ofta index över frihet, materiellt välstånd och lycka. Och när EU för några år sedan avsatte miljarder avsedda att arbeta med de allra fattigaste, exempelvis utsatta EU-medborgare, bemödade sig Sverige inte ens om att söka medlen. Sannolikt eftersom det ingår inte i vår självbild att så fattiga människor finns i Sverige.

ANNONS

Det har blivit allt mer uppenbart att det finns en dissonans mellan synen på oss själva och hur verkligheten egentligen ser ut. Nyss gav journalisten Andreas Cervenka ut boken ”Girig-Sverige” där han slår sönder myten om ett land där välståndet är relativt jämnt utspritt. De senaste decennierna har klyftorna ökat dramatisk, framför allt för att vi tagit bort ett stort antal skatter. Det här är något som både hjälporganisationen Oxfam och samarbetsorganisationen OECD kraftigt kritiserat.

Under en högkonjunktur och med rekordlåga räntor har problemen gått att blunda för. Men med rekordhög inflation, stigande räntor och höga elpriser riskerar vi att få ett brutalt uppvaknande.

Betala matkassen eller elräkningen

När Göteborgs stad på sin hemsida kommenterar Agenda 2030, FN:s globala mål, skriver man att ”Hunger och undernäring är ingen stor utmaning i Göteborg”. Sorry, men det är inte Räddningsmissionens bild. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har situationen försämrats radikalt, och inte bara i grupper vi vant oss vid att se som utsatta. Vi möter till exempel ensamstående mammor som har arbete men som ändå ställs inför omöjliga val: antingen betala elräkningen eller se till att det finns mjöl, ägg och mjölk till pannkakorna.

Det offentliga behöver samverka med civilsamhället och kyrkor för att klara den kommande krisen, men inte överlåta ansvaret på oss.

Men det kan bli ännu värre. Frälsningsarmén uppmärksammade nyligen att de drygt 90 000 svenskar som lever på försörjningsstöd har 170 kronor kvar per månad efter att maten är betald. Garantipensionärer har en liknande situation. Det är alltså stora grupper som riskerar att kastas ut i akut fattigdom om kostnaderna ökar ytterligare. Och då har vi inte ens nämnt de allra mest utsatta, alla i Sverige som redan nu lever utanför välfärdssystemen.

ANNONS

Jämlikhet som ekonomiskt mål

De verkliga lösningarna på den nya fattigdomen är långsiktiga och kräver att vi som samhälle arbetar tillsammans. Att stat och kommun driver en offensiv jobb- och bostadspolitik, satsar massivt på skolor i socioekonomiskt utsatta stadsdelar och säkerställer löner som går att leva på. Att vi beslutar om ett skattesystem som inte främjar ojämlikhet och att vi gemensamt sätter målen. Hur vore det till exempel om vi, som Cervenka föreslår, väljer att se jämlikhet som ett ekonomiskt mål, bredvid andra? Hur skulle det kunna hjälpa oss att nå ett samhälle där risken att hamna i fattigdom minskar?

Men just nu har vi en akut situation att ta hand om. Här är några åtgärder vi inom Räddningsmissionen ser skulle kunna göra skillnad:

Justera upp försörjningsstödet med inflationen. Försörjningsstödet ligger kvar på nästan samma nivå trots att kostnaderna de senaste nio månaderna har skenat för mat, bränsle och energi. Som jämförelse kan man konstatera att år 2021 kostade försörjningsstöd Sveriges kommuner 11,6 miljarder medan staten subventionerade villaägare och bostadsrättsinnehavare för över 30 miljarder i ränteavdrag.

Se till att miniminivån i välfärdssystemen går att överleva på. Dagersättningen för asylsökande ligger kvar på 71 kronor per dag och ska räcka till allt utom bostad. Alltså ungefär 2 100 per månad. Enligt Konsumentverket är matkostnaden för en ensamstående vuxen 3 040 kronor per månad.

ANNONS

Samverkan. Det offentliga behöver samverka med civilsamhället och kyrkor för att klara den kommande krisen, men inte överlåta ansvaret på oss. Här behöver det klargöras spelregler för samverkan så att civilsamhället och kyrkor kan arbeta för rättvisa och systemförändring i jämbördigt partnerskap, i stället för att förvandlas till nyttiga idioter.

Fattigdomen och de ökande ekonomiska klyftorna går hand i hand. Tillåts de att växa kommer stora grupper i samhället att hamna i utsatthet, med katastrofala följder för individer, och svåröverblickbara konsekvenser för samhället som helhet. Men utvecklingen går att vända. Låt oss tillsammans göra allt som står i vår makt för att hjälpa de mest utsatta genom krisen och långsiktigt skapa förutsättningar för varje människas värdighet. All fattigdomsbekämpning börjar när vi ser varandra som värdefulla, viktiga, älskade, och börjar agera på det. Det kunde varit du, det kunde varit jag.

Emil Mattsson, direktor Räddningsmissionen

LÄS MER:Ensamstående Sanna måste välja bort frisör och dejter

LÄS MER:Dyr mat får studenten Tim att gå ner i vikt: ”Trött på morötter”

LÄS MER:Inflationen tvingar nya grupper att söka hjälp

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS