Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det är en oroande utveckling att politiker föreslår lagstiftning som inte är förenlig med grundläggande rättsstatliga principer, skriver debattörerna.
Det är en oroande utveckling att politiker föreslår lagstiftning som inte är förenlig med grundläggande rättsstatliga principer, skriver debattörerna.

Politiker slarvar med våra rättigheter – inför en författningsdomstol

Både regeringen och oppositionen har den sen senaste tiden kommit med förslag och utspel som strider mot grundlagens rättighetsskydd. För att säkra att våra fri- och rättigheter respekteras måste en författningsdomstol införas i Sverige, skriver Peter Hellman.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Förra veckan föreslog Kristdemokraterna kemisk kastrering av våldtäktsmän. Moderaterna följde snabbt efter med att säga att partiet ”ligger nära” Kristdemokraterna i frågan, och föreslog samtidigt även att våldtäktsmän skulle kunna låsas in på obestämd tid. Det är en oroande utveckling att politiker på detta vis föreslår lagstiftning som inte är förenlig med grundlag och grundläggande rättsstatliga principer.

Enligt grundlagen är var och en skyddad mot såväl kroppsstraff som mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Att politiker, till synes utan att reflektera över förenligheten med grundlag, nu föreslår att kemisk kastrering införs borde vara en omöjlighet i varje land som gör anspråk på att vara en demokratisk rättsstat.

Kritik av Lagrådet

Tyvärr är det dock inte bara Kristdemokraternas och Moderaternas förslag som uppvisar brister när det gäller vilka krav man bör ställa på lagstiftning – även om just kroppsstraff eller påtvingade kroppsliga ingrepp var ett av de mer flagranta exemplen. Även regeringen har nämligen gång på gång fått kritik av Lagrådet för dåligt genomtänkta lagstiftningsprodukter. Bara dagarna före Kristdemokraternas utspel har flera av regeringens förslag kritiserats i skarpa ordalag. ”Förslaget kan inte läggas till grund för lagstiftning”, löd del av kritiken från landets mest kunniga jurister.

Att, som både regeringen och oppositionen nu gör, slarva med både kvalitet och förenlighet med grundläggande principer, borde föranleda ett högre tonläge från väljarna och leda till en bred och allvarlig diskussion i valrörelsen kring rättighetsskydd och värdet av rättsstaten och dess principer. Det är nu helt enkelt ännu viktigare än tidigare att skapa ett starkare skydd för såväl demokratiska och rättsstatliga principer som för grundläggande fri- och rättigheter.

Skydda grundläggande fri- och rättigheter

Grundlagen kan i dag ändras genom två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Valet kan dock vara ett extraval och det finns inga krav på kvalificerad majoritet. Det är alltså väldigt lätt att avskaffa de grundlagsfästa fri- och rättigheterna på kort tid.

Frågan om skydd för vårt samhälles grundläggande principer är dock inte ny; vissa av frågorna utreds redan av 2020 års grundlagskommitté, som ska redovisa sina förslag nästa år. Förhoppningsvis kommer då förslag både om krav på högre majoritet för grundlagsändring och om att grundlagen inte ska kunna ändras utan att det hålls ett ordinarie val mellan de två beslut som krävs för ändring. Blir dessa två idéer verklighet skulle skyddet för våra rättigheter stärkas högst väsentligt.

Grundlagskommitténs förslag är dock ännu inte klart och kommer att vara just ett förslag när det kommer. Mot bakgrund av det tankegods Moderaterna och Kristdemokraterna nu kommer med – och att vi inte vet hur riksdagen kommer vara sammansatt efter valet – finns därför skäl att med ihärdighet belysa behovet av att redan i valrörelsen tala mer om de här frågorna. Även att ställa de politiska partierna till svars med avseende på hur de vill värna grundlagen.

Inför en författningsdomstol

Det faktum att regeringen, med justitieministern i spetsen, därtill vid flera tillfällen struntat i Lagrådets synpunkter, sammantaget med att förslag som kommer från presumtiva lagstiftare nu går på kollisionskurs med grundlagens rättighetsskydd, bör också föranleda en seriös diskussion om att införa en författningsdomstol i Sverige.

Innan rättighetsskyddet urholkas behöver därför grundlagen skyddas och en författningsdomstol införas.

En författningsdomstol skulle ha till uppgift att pröva lagars förenlighet med grundlagen och ha makten att åsidosätta lagar som går på kollisionskurs med grundlagsfästa fri- och rättigheter. På så vis skulle våra demokratiska och rättsstatliga rättigheter kunna garanteras – även när populismens vindar blåser. Ett alternativ till författningsdomstol vore att göra Lagrådets avstyrkanden bindande för lagstiftaren, vilket i vart fall skulle stoppa de värsta förslagen i dörren.

Frågorna om grundlagsskydd och stärkt skydd för fri- och rättigheter borde vara valrörelsens viktigaste – särskilt eftersom vi i andra länder och i andra tider sett alltför många exempel på vad som annars kan bli resultatet. Innan rättighetsskyddet urholkas behöver därför grundlagen skyddas och en författningsdomstol införas. Fram tills att det blir verklighet bör de som gör anspråk på att vilja vara lagstiftare redan nu i vart fall ge väljarna löfte om att efter valet faktiskt lyssna på Lagrådet.

Peter Hellman, advokat

LÄS OCKSÅ: Ebba Busch: ”Våldtäktsdömda ska vara kemiskt kastrerade”

LÄS OCKSÅ: Lagrådet säger nej till kronvittnen

LÄS OCKSÅ: Morgan Johansson (S) presenterar straffskärpningar