Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det är orimligt att enskilda tvingas betala hundratusentals kronor för kommersiella byggprojekt som den enskilde inte har någon nytta av. Särskilt allvarligt är att kommunen har tagit betalt för fyra fastigheter trots att Bill Persson bara har en, skriver debattörerna. Bild: Magdalena Rosen

Plånboksstorleken får inte avgöra om man kan strida för sin rätt

Möjligheten att försvara sina grundläggande fri- och rättigheter har blivit en fråga om tjockleken på plånboken. Enskilda som påkallar domstolsprövning för att tillvarata sin rätt riskerar att bli ruinerade av höga rättegångskostnader, skriver Alexandra Loyd på Centrum för rättvisa.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I rättegången mellan Bill Persson och Partille kommun om en gatukostnadsfaktura på 793 961 kronor krävde kommunen att Bill Persson skulle betala ytterligare 650 685 kronor, den här gången för kommunens advokater. Kommunen vann i tingsrätten men domstolen underkände advokatnotan eftersom den ansågs orimlig. Nu har kommunen valt att driva fallet vidare enbart för att få mer i rättegångskostnadsersättning från Bill Persson.

Fallet med Bill Persson i Partille är en häpnadsväckande historia om en kommun som först övervältrar kostnader för ett kommersiellt byggprojekt på en pensionär, och som sedan försöker ruinera honom med orimliga advokatkostnader.

Vara med och betala för gator

Partille kommun tvingade för några år sedan Bill Persson att betala 793 961 kronor för nya gator som kommunen och ett privat företag behövde när de exploaterade hans bostadsområde. Trots att kommunen planerade att göra en vinst på 26 miljoner kronor på exploateringen tyckte den att Bill Persson skulle vara med och betala.

Det låter kanske märkligt men det handlar om gamla regler om ”gatukostnader” som knappt används längre, men som ger kommuner en möjlighet att ålägga fastighetsägare att vara med och betala för nya gator i ett område. De få kommuner som använder möjligheten fakturerar sällan mer än 200 000 kronor.

Skälet till att Bill Perssons faktura blev så hög var att han enligt Partille kommun skulle betala för fyra fastigheter fast han bara äger en. Till TV4 Nyheterna (5/6) försvarade kommunen sitt beslut med att Bill Perssons ”tomt är så stor att den blir till fyra tomter när man delar efter moderna tomtstorlekar”. Men Bill Persson vill inte sälja delar av fastigheten, som varit hans hem sedan han var sex år gammal.

Lyckades betala

Kommunens faktura kom några dagar innan julafton och skulle betalas inom en månad, annars blev det hög ränta. Det är få som med kort varsel kan skaka fram ett sådant belopp kontant. Men Bill Persson hade ”turen” att kommunen samtidigt tvångsinlöste en del av hans fastighet för att bygga ett promenadstråk för de nya invånarna i området. Med intrångsersättningen för tvångsinlösen lyckades Bill Persson alltså betala kommunens gatukostnadsfaktura.

Centrum för rättvisa har hjälpt Bill Persson att ta fallet till domstol för att få prövat om kommunens agerande är förenligt med den grundlagsskyddade äganderätten. Det är orimligt att enskilda tvingas betala hundratusentals kronor för kommersiella byggprojekt som den enskilde inte har någon nytta av. Särskilt allvarligt är att kommunen har tagit betalt för fyra fastigheter trots att Bill Persson bara har en. Bill Persson begär att få tillbaka den del av avgiften som avser de tre hypotetiska fastigheterna, totalt 606 564 kronor.

Det är orimligt att enskilda tvingas betala hundratusentals kronor för kommersiella byggprojekt som den enskilde inte har någon nytta av.

Trots att Göteborgs tingsrätt ansåg att det kan ifrågasättas om det är rimligt att ta betalt för fastigheter som inte finns, dömde den i maj till kommunens fördel. Eftersom Bill Persson bland annat kunde betala fakturan med den intrångsersättning han fått hade kommunen inte ”undergrävt hans finansiella situation på ett grundläggande sätt”, resonerade tingsrätten.

Bill Persson har överklagat tingsrättens dom till hovrätten. Det kan inte krävas att det allmänna ödelägger den enskildes ekonomi för att det ska vara fråga om ett otillåtet ingrepp i egendomsskyddet. I sådana fall är äganderätten i Sverige inte mycket värd.

Men kommunen som alltså vann i tingsrätten har också valt att överklaga domen, enbart för att få ytterligare betalning för sina advokater. Kommunen vill att Bill Persson ska bekosta att deras advokater har lagt ner 634 timmar – motsvarande fyra månaders heltidsarbete och 650 685 kronor – på i huvudsak en ”mycket omfattande och ingående utredning och analys av regelverk, praxis och doktrin rörande egendomsskyddet”. Tingsrätten ansåg att det inte var rimligt och satte ner ersättningen till 102 600 kronor – en rekordstor sänkning.

Kommunen borde redan ha utrett

Man kan överhuvudtaget fråga sig varför Partille kommun behövde anlita kommersiella advokater i det här fallet. Frågan i rättegången är om gatukostnadsuttaget är förenligt med Bill Perssons grundlagsskyddade äganderätt. Borde inte kommunen ha utrett den frågan redan innan den skickade fakturan?

När myndigheter försvarar sina beslut i domstol bör möjligheten till ersättning för rättegångskostnader användas med försiktighet så att enskilda som står upp för sina grundläggande fri- och rättigheter inte ruineras.

Den uppmärksammade rättegången om Partille kommuns märkliga fakturor kommer sannolikt att fortsätta i hovrätten och sista ordet är inte sagt. Samtidigt kan man redan nu konstatera att det krävs en mycket tjock plånbok för att kunna försvara sina grundläggande fri- och rättigheter mot felaktiga myndighetsbeslut.

Alexandra Loyd jurist vid Centrum för rättvisa

Alexander Ottosson jurist vid Centrum för rättvisa