Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Pisa-uppgång räcker inte – skruva upp insatserna

Äntligen visar resultatet från Pisa-undersökningen på ett glädjande trendbrott. Men trots det håller glappet mellan den kompetens vi utbildar i skolan och den kompetens företagen efterfrågar på att växa till en avgrund. Vi behöver både mer bredd och spets, skriver bland andra Hanna Fager, Volvo Cars.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Just nu efterfrågas 272 ingenjörer, 15 kemister och 287 tekniker i Göteborg enligt en sökning på en vanlig jobbsajt. Platsannonserna talar sitt tydliga språk – västsvenska företag skriker efter kompetens inom matematik, naturvetenskap och teknik. Därför är det glädjande att internationella mätningar som TIMSS och Pisa nu visar bättre siffror. För första gången på länge presterar svenska elever bättre i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I läsförståelse ligger vi nu över OECD-genomsnittet, och det är viktigt eftersom läsförståelsen är grundläggande för annan kunskapsutveckling. Men för att behålla svensk konkurrenskraft måste vi leverera bättre än så.

Flyttar dit kompetensen finns

Tillgång till rätt kompetens är den enskilt viktigaste konkurrensfaktorn för alla kunskapsintensiva företag, i dag agerar de dessutom på en global marknad. Hittar företagen inte kompetens i Göteborg eller Sverige tvingas de flytta dit den finns. Att svenska elever presterat allt sämre i matematik, naturvetenskap och läsförståelse senaste decenniet är fortfarande ett kvarstående faktum. Och även om den negativa trenden nu verkar brytas, ligger svenska elevers kunskaper långt under de nivåer vi hade när TIMSS- och Pisa-undersökningarna startade. Pisa visar dessutom att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat och nu är större än OECD-genomsnittet. Vi är också svaga i spetsen. 54 procent av åttondeklassarna i Singapore når upp till TIMSS avancerade nivå i matematik, i Sverige är andelen endast tre procent. I fysik är gymnasieeleverna till och med sämre än vid förra mätningen.

14 procent av grundskoleeleverna är inte behöriga till vanliga gymnasieprogram. 30 procent lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. Alltför få väljer matematik- och teknikintensiva utbildningar på gymnasium och högskola. Samtidigt kräver kunskapsintensiva företag högre kompetens inom just dessa områden eftersom det är en förutsättning för innovation och konkurrenskraft. Ökad digitalisering och automatisering leder dessutom till ökade krav inom det som tidigare var enkla jobb.

Goda prestationer i Singapore är också resultatet av hårt arbete. Inte minst matematik handlar mer om hårt arbete än talang. Handelskammarens undersökning Mattekollen visar att var tredje svensk tror att det är tvärtom, alltså att det är talang som är avgörande. Ska vi bli bland de bästa räcker inte politiska åtgärder, det krävs också attitydändringar. Utan elever och föräldrar med rätt inställning till matematik når vi aldrig upp till Singapores resultat.

Stimulera intressen

Vi behöver både mer bredd och spets. Fler måste klara kunskapsmålen, ta sig igenom gymnasiet och få grundläggande kompetens. Och fler unga behöver välja matematik- och teknikintensiva högskoleutbildningar. Då är det viktigt att politiker på lokal och nationell nivå jobbar i breda överenskommelser för att långsiktigt stärka skolan. Vi bör även analysera vad som orsakat de positiva förändringarna och vad som återstår att göra. Samtidigt har vi haft en reformtät period i svensk skola och det behövs arbetsro för både rektorer, lärare och elever:

l Satsa på reformer som gör det attraktivt att bli och vara verksam som lärare – vi vill inte se fler rapporter om lärare utan mandat i klassrummet – eller lärare som överöses av administration och inte har tid till kompetensutveckling.

l Våga betala mer för bristkompetenser, till exempel matematik- och kemilärare till högstadiet. Många gånger konkurrerar skolan med en karriär i näringslivet för dessa lärarkategorier. Om vi inte rekryterar de bästa till skolan har vi inte heller någon som kan utbilda de ingenjörer etcetera som vi behöver.

l Stimulera ungas intresse för matematik, teknik och naturvetenskap redan i låga åldrar. Satsa på tidiga insatser så att ingen elev hamnar efter, ge även lärare möjlighet att stimulera den elev som har det lättare. Här har vi mycket att vinna på samarbeten mellan näringsliv och skola.

Utarmar välfärden

Om kommande generationer inte lockas av en framtid i kunskapsintensiva teknikföretag eller rustas för det, är vi illa ute. Det innebär inte bara ett hot mot våra företag, utan riskerar även att utarma vår välfärd som sedan decennier bygger på framstående teknikutveckling och just goda leveranser från kunskapsintensiva bolag. Låt oss tillsammans jobba för att stärka den positiva trenden – med rätt insatser och attityder är framtiden minst lika fantastisk.

Debattörerna:

Hanna Fager
personaldirektör Volvo Cars

Anders Fröberg
vd Borealis AB

Cecilia Hallengren
HR-chef AstraZeneca AB

Johan Trouvé
vd Västsvenska Handelskammaren