Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Domstolen hänvisar till socialtjänstlagen och jämför trädgårdsskötsel med hemtjänst. Det innebär att domstolen gör ett allvarligt fel, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT; Malin Näslund.
Domstolen hänvisar till socialtjänstlagen och jämför trädgårdsskötsel med hemtjänst. Det innebär att domstolen gör ett allvarligt fel, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT; Malin Näslund.

Personer med assistans har rätt till en omskött trädgård

En dom i Göteborg slår fast att trädgårdsskötsel inte kan betraktas som personlig assistans. Det är inte första gången som en domstol missar målet med LSS, skriver Sophie Karlsson, ordförande Intressegruppen för Assistansberättigade.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nyligen kom en dom från kammarrätten i Göteborg där domstolen beslutade att trädgårdsskötsel inte ingår i den personliga assistansen. Den som har behov av personlig assistans har tydligen inte samma rätt som övriga medborgare att ta hand om sin trädgård.

Kammarrätten missar att målet med LSS (Lagen om stöd och service), är att “verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet” för de personer som omfattas av lagen. Det står också att “målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra”. Förarbetena talar bland annat om möjligheten att kunna skapa sig ett liv “så likt andra människors som möjligt” och att det ska “grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda”.

Domstolen hänvisar till socialtjänstlagen och jämför trädgårdsskötsel med hemtjänst. Det innebär att domstolen gör ett allvarligt fel eftersom den lagen har en lägre ambitionsnivå och talar om “skälig levnadsnivå” jämfört med LSS som har målsättningen “goda levnadsvillkor”.

Långtgående rätt

Uppgifter som utförs av hemtjänsten är bara exempel på sådant som kan ingå enligt förarbetena, men LSS ger en mer långtgående rätt. De goda levnadsvillkoren ska sättas i relation med de valmöjligheter som gemene person har att utforma sin vardag. Det gäller att förstå allvaret i vad domstolens avgöranden faktiskt innebär när sådana här beslut fattas – genom detta och dylika avgöranden fråntas assistansberättigade sina möjligheter att vara delaktiga och jämlika i samhället.

För att kunna tolka LSS krävs också förmåga att förstå vad lagstiftningen är avsedd att åstadkomma.

På vilket sätt anser domstolen sig ha bedömt att det är villkor som är jämlika med andra i samhället? Personer i behov av personlig assistans ska ha samma möjlighet att sköta sin trädgård som andra. De begränsningar som funktionsnedsättningen medför ska undanröjas genom personlig assistans. Det är vad som avses med lagstiftningen.

Andra domar

Resonemanget tycks tyvärr även kunna skönjas i andra domar när det gäller rätten till personlig assistans. Domstolar gömmer sig ofta bakom argumentet att de endast tolkar lagen, men för att kunna tolka LSS krävs också förmåga att förstå vad lagstiftningen är avsedd att åstadkomma. Man måste sätta den i sin kontext till hur den påverkar den enskildes liv i vardagen och om personen kan uppnå det som är målet med lagen - delaktighet och jämlikhet - och att det är personen själv som bestämmer vad hen vill göra med stöd av personlig assistans. Där är lagtext och förarbeten tydliga.

Domstolarna uppvisar tyvärr genom dessa resonemang en stor okunskap om hur LSS ska tillämpas. De behöver höja sin kompetens så att det blir möjligt för assistansberättigade att kunna leva som andra och ha samma rätt att, till exempel, ta hand om sin trädgård.

Sophie Karlsson, ordförande Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)

LÄS MER: Fler ska få rätt till personlig assistans

LÄS MER: Socialstyrelsen vill se kompetenslyft för LSS

LÄS MER: Tobias: Finns alltid en rädsla att bli avvisad