Personalen betalar priset för vårdföretagens vinster

DEBATT: Kraftigt sänkt arbetstid, lägre löner och otrygga arbetsvillkor. Det blir en allt vanligare verklighet för de anställda i vård- och omsorgsföretag. Det skapar större vinstmarginaler för de privata omsorgsföretagen men de anställda och vårdtagarna betalar priset. Vi vill nu att bemanningen regleras för att säkerställa omsorgens kvalitet och skäliga anställningsvillkor för personalen, skriver Lars-Sture Johansson, Kommunal.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Ett bolag som sticker ut genom sin hårdföra personalpolitik är riskkapitalägda Frösunda omsorg. De kräver av sina anställda att de ska gå ned i arbetstid och därmed lön, för att på så sätt kunna öka ”flexibiliteten” och höja vinstmarginalen. För vårdtagarna innebär det sämre kvalitet i omsorgen, och för de anställda innebär det att möjligheten att försörja sig på sin lön drastiskt försämras. Det kan knappast vara tanken bakom privat vård och omsorg.

Frösunda omsorg driver gruppboenden, äldreboenden, familjehem och personlig assistans över hela landet och etablerar sig i snabb takt på allt fler orter. När de tar över verksamheterna kräver de rutinmässigt av sina anställda att de ska gå ner i arbetstid. Det här är ett tillvägagångssätt som kallas hyvling och det drivs igenom för att företaget ska kunna hålla nere personalkostnaderna och bara kalla in personal när behov uppstår.

ANNONS

Kommunal känner till ett antal fall där personalen fått markant försämrad sysselsättningsgrad, något som naturligtvis också påverkar lönen negativt. I vissa fall har Frösunda velat sänka arbetstiderna för de anställda minskats med så mycket som 40 procent.

Snabba beslut

Ett sådant exempel är ett gruppboende i Halmstad som drivs av Frösunda omsorg. I slutet av oktober 2015 fick sex av Kommunals medlemmar erbjudande om omplacering till nya befattningar där arbetsgivaren ensidigt har omreglerat arbetstiden till 10 – 15 procents lägre sysselsättningsgrad. Redan dagen efter måste personalen tacka ja eller nej till erbjudandet (och nej betyder att de inte har kvar sin tjänst, utan kan sägas upp på grund av arbetsbrist). De nya arbetstiderna och därmed också den nya lägre lönen börjar gälla redan inom en månad.

De anställda får utan att själva kunna påverka sin situation drastiskt försämrad ekonomi med en månads varsel. Det kan innebära akuta problem med att betala mat och hyra. Kanske måste de söka bidrag/försörjningsstöd för att kunna klara sig. Samtliga är kvinnor.

Ett annat exempel är från Frösundas gruppboenden i Borås. Där har bolaget sänkt sysselsättningsgraden för ett 50-tal anställda, med i vissa fall så mycket som 40 procent.

Detta sker trots att Frösunda omsorg när de vunnit upphandlingen i kommunen, förbundit sig att inte göra några stora personalförändringar.

ANNONS

Maximal flexibilitet

Frösunda Omsorg, som ägs av det brittiska riskkapitalbolaget HG Capital genom ett Luxemburgbaserat holdingbolag, kallar detta för ”kundanpassad bemanning.” De vill ha så hög flexibilitet och så låg grundbemanning som möjligt. Samtidigt hävdar de att förfarandet leder till att ”kundernas självbestämmande och delaktighet ökas”.

Ytterligare ett aktuellt exempel på hur Frösunda strävar efter att till varje pris hålla nere sina kostnader är hämtat från Falkenberg. Där har de personliga assistenterna under lång tid önskat att få genomgå en kurs i hjärt- och lungräddning, eftersom många av deras brukare på grund av sina diagnoser löper större risk att drabbas av hjärt- och andningsproblem. Men Frösunda säger nej. Motiveringen: De har inte råd. I stället satsar de resurser på att förbättra ”bemötandet.”

I Falkenberg har bolaget dessutom ändrat anställningsformen för de personliga assistenterna, från tillsvidareanställning till timanställning. Det innebär sämre lön, sämre semesterrätt, lägre arbetstid och därmed lägre lön.

En gåta

I sin värdegrund skriver Frösunda bland annat att de ”bryr sig om människor” och att de ”aktivt söker nya kunskaper som gör skillnad för våra kunder”. Men att erbjuda en kurs som faktiskt skulle kunna innebära skillnad mellan liv och död ingår uppenbarligen inte.

ANNONS

De skriver sammanfattningsvis att deras värdegrund syftar till att ”bygga en sund och hållbar företagskultur som hjälper oss att göra bra saker och ha roligt på jobbet.”

Hur detta går är ihop är en gåta. Otrygg personal som kan bytas ut på kort varsel minskar kontinuiteten och tryggheten även för brukarna. Men att kvaliteten blir sämre kan Frösunda uppenbarligen strunta i, eftersom vinsten för ägarna blir högre.

Uppenbarligen är Frösunda omsorg själva en aning bekymrade över allmänhetens syn på riskkapitalbolag i vård och omsorg. På sin hemsida lägger de ner mycket utrymme på att förklara hur bra det är med komplicerade bolagsbyggen och brittiska riskkapitalinvesterare. Så här skriver de bland annat:

”Våra ägare satsar på att utveckla verksamheten genom att skapa nöjdare kunder och medarbetare, enkelt uttryckt ett företag med hög kvalitet. Ägarna är aktiva, branschkunniga och engagerade och ger Frösunda en ekonomisk trygghet. Våra ägare satsar på utveckling och att höja kvaliteten genom att förbättra verktyg och processer, höja kompetensen och effektivisera.”

Anställda betalar priset

Det här tillvägagångssätten för att skapa större vinstmarginaler, ”effektivisera” med Frösundas språkbruk, riskerar att leda till en situation där anställda inom vården måste ha flera jobb samtidigt, eller söka försörjningsstöd för att klara sin privatekonomi. Det här är ett tydligt tecken på att bemanningen måste regleras för att säkerställa omsorgens kvalitet och skäliga anställningsvillkor för personalen. Vi är kanske inte jätteförvånade över att riskkapitalägda Frösunda Omsorg vill ha det så. Men den stora frågan är om politikerna som fattar besluten vill det. Vi vill det definitivt inte.

ANNONS

Lars-Sture Johansson

förbundsombudsman, Kommunal

ANNONS