Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Mer än var tredje barnfamilj i Stockholm är trångbodd enligt SCB. Samtidigt visar undersökningar att trångboddhet kan leda till stress och psykisk ohälsa, skriver Marcus Svanberg.  Bild: Måns Langhjelm, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling
Mer än var tredje barnfamilj i Stockholm är trångbodd enligt SCB. Samtidigt visar undersökningar att trångboddhet kan leda till stress och psykisk ohälsa, skriver Marcus Svanberg. Bild: Måns Langhjelm, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

Per Bolund (MP) måste ta bostadskrisen på allvar

Bostadsminister Per Bolund (MP) har under våren pratat om att genomföra en omfattande skattereform för bostadsmarknaden. Nu måste regeringen ta de mänskliga konsekvenserna av en dysfunktionell bostadsmarknad på allvar – skattereformen kan inte vänta längre, skriver Marcus Svanberg, vd för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

År 2017 nådde Sverige tio miljoner invånare, och redan år 2028 beräknas vi bli elva miljoner. Bostadsexperter har länge varnat för att bostadskrisen blir allt djupare, och enligt Boverket skulle Sverige behöva bygga över en halv miljon nya bostäder fram till 2025 för att täcka behovet. Svaret har varit att bygga mer, men trots den höga byggtakten de senaste åren är murarna till bostadsmarknaden fortsatt höga, och med den sviktande bostadsmarknaden minskar nu byggtakten.

I en Sifoundersökning beställd av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling svarade hela 63 procent av svenskarna att de skulle vilja ha en större eller mindre bostad än i dag. På frågan om varför de inte har flyttat svarade 44 procent antingen att månadskostnaderna skulle bli för höga, att de har svårt att hitta en bostad som motsvarar deras behov eller att reavinstskatten skulle bli för hög.

Unga drabbas värst

I vår nya rapport ”Hem, bitterljuva hem” synliggörs de mänskliga konsekvenserna av en dysfunktionella bostadsmarknad tydligt. Föga förvånande är det 90-talisterna som drabbas hårdast. Situationen är ohållbar oavsett vilken boendeform det gäller. Nybyggnationen av hyresrätter når inte heller denna grupp – hyrorna ligger på sådana nivåer att väldigt få unga har råd med dem.

Andelen 21–24-åringar som bor kvar hos sina föräldrar ökar, främst i de större städerna

Andelen 21–24-åringar som bor kvar hos sina föräldrar ökar, främst i de större städerna. Även om ett andra- eller tredjehandskontrakt möjliggör flytten hemifrån för många unga så är det ofta dyra alternativ som gör det ännu svårare att på sikt kunna skaffa ett eget boende. Det innebär generellt också att man behöver flytta ofta, vilket skapar en otrygghet och rotlöshet.

När det gäller trångbodda småbarnsfamiljer i tätorter har många en bostadsrätt vars värde ökat, men de får ändå inte ihop till den kontantinsats som krävs för att köpa en större bostad. Eller så får småbarnsfamiljerna inte det lånelöfte som behövs på grund av amorteringskrav och skuldkvotstak. Detta trots två inkomster och en stabil ekonomi. Mer än var tredje barnfamilj i Stockholm är trångbodd enligt SCB. Samtidigt visar undersökningar att trångboddhet kan leda till stress och psykisk ohälsa.

Flera restriktioner hindrar flytt

Sist, men absolut inte minst, har vi gruppen äldre med utflyttade barn som sitter fast i för stora bostäder. Trots att värdeökningen på bostaden ofta skulle kunna göra livet som pensionär betydligt drägligare är det många som inte kan flytta. De stora hindren utgörs av den höga flyttskatten, en alltför hög månadskostnad för en ny bostad och bankernas obenägenhet att låna pengar till människor som närmar sig pensionen. En undersökning av Socialstyrelsen från 2016 visar att 15 procent av äldre besväras av ensamhet, och vi vet sedan tidigare att boendet har stor betydelse för människors sociala sammanhang.

Trots att värdeökningen på bostaden ofta skulle kunna göra livet som pensionär betydligt drägligare är det många som inte kan flytta

Det är inte nödvändigtvis amorteringskraven i sig som bromsar bostadsmarknaden, utan snarare en mängd restriktioner som tillsammans skapar inlåsningseffekter. Det är de samlade systemeffekterna av flyttskatt, bolånetak, skuldkvotstak, amorteringskrav och en ickefungerande hyresrättsmarknad som gör bostadskrisen så akut.

Inför blocköverskridande skattereform

Bostadsminister Per Bolund (MP) har vid flera tillfällen återkommit till att regeringen under denna mandatperiod ska genomföra en omfattande skattereform, som bland annat ska bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det kommer att kräva omfattande blocköverskridande samtal, där Länsförsäkringar Fastighetsförmedling efterfrågar följande åtgärder för att skapa en mer rättvis och bättre fungerande bostadsmarknad:

Sänk flyttskatten kraftigt. Med en kraftigt sänkt eller till och med slopad flyttskatt kommer rörligheten på bostadsmarknaden att öka betydligt och frigöra många bostäder som annars inte hade varit tillgängliga.

Trappa ned och fasa ut ränteavdragen. En kontrollerad nedtrappning av ränteavdragen, balanserad med justeringar av andra kreditvillkor, ger en avkylande effekt på priserna i framför allt storstäderna.

Ompröva det skärpta amorteringskravet. Det skärpta amorteringskravet har slagit hårt mot unga och barnfamiljer, grupper som behöver kunna låna för att komma in på bostadsmarknaden.

Sänk trösklarna för unga. Inför ett skattegynnat bosparsystem för unga, så att deras entré på bostadsmarknaden underlättas, och ge möjlighet till statligt garanterade startlån vid ett bostadsköp.

De mänskliga konsekvenserna av den dysfunktionella bostadsmarknaden är ytterst påtagliga. Det handlar bland annat om ensamhet, psykisk ohälsa, missade arbetstillfällen, missade utbildningstillfällen och trångboddhet. De mänskliga konsekvenserna av en dysfunktionell bostadsmarknad borde vara skäl nog för Per Bolund (MP) att få till stånd en blocköverskridande skattereform.

Marcus Svanberg, vd, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling