Resursfördelning. Sverige befinner sig i dag i en högkonjunktur. vi har råd att lägga mer resurser på de allra fattigaste i samhället, skriver Jimmie Trevett, RSMH.
Resursfördelning. Sverige befinner sig i dag i en högkonjunktur. vi har råd att lägga mer resurser på de allra fattigaste i samhället, skriver Jimmie Trevett, RSMH.

Pengar kan förbättra den psykiska hälsan

Sveriges ekonomi går som tåget. Men människor med psykisk ohälsa som inte kan arbeta tillåts inte hänga med. Regeringens tre satsningar i år på personer med sjukersättning är bra men långt ifrån tillräckliga. Fortfarande lever många sjukpensionärer under den relativa fattigdomsgränsen – trots att en lite ökad inkomst skulle ge samhällsekonomiska vinster, skriver Jimmie Trevett, RSMH.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det händer ofta att jag hamnar i samtal med förtvivlade människor. De mår psykiskt dåligt, men största orsaken till förtvivlan är inte diagnoserna de har, utan den ekonomiska stress de lever under. Det kan gå så långt att de vill ta sitt liv.

Nio av tio med psykisk funktionsnedsättning uppger att de har nedsatt arbetsförmåga.

Vi har sämst ekonomi jämfört med andra funktionshindergrupper och många lever på låg sjukpenning, försörjningsstöd eller har insjuknat i unga år vilket i dag ger en sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, på garantinivå, det vill säga 8 152– 9 290 kronor i månaden före skatt.

Knappt förbättrats under 30 år

ANNONS

Gruppens ekonomiska situation har knappt förbättrats de senaste 30 åren – trots att återkommande rapporter har larmat om utvecklingen. Redan 1992 konstaterades i Psykiatriutredningen att personer med psykiska funktionsnedsättningar hade väsentligt sämre levnadsvillkor än andra befolkningsgrupper. Den pressade privatekonomin bekräftas i ytterligare rapporter år 2006 och år 2016.

Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som lever under den relativa fattigdomsgränsen, alltså mindre än 60 procent av medianinkomsten i riket – hade ökat i början av 2000-talet står det i utredningen från 2006. Vissa hade så lite som 7 000 kronor i medelinkomst. Det finns inget som tyder på att andelen fattiga med psykisk ohälsa skulle ha minskat sedan dess.

Regeringen har visserligen genomfört vissa förbättringar under mandatperioden för personer med sjukersättningar, tidigare kallad förtidspension . I år handlar det om skattesänkningar för alla med sjuk- eller aktivitetsersättning, höjt bostadstillägg och höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Rika är de stora vinnarna

Men när tidningen Revansch har granskat hur mycket extra det blir i plånboken tycks förbättringen i år landa på mellan 133 kronor och 807 kronor per månad beroende på vilka stöd du har – på tok för lite med tanke på att socialförsäkringarna inte har följt prisnivåerna eller lönerna i övriga samhället sedan 1990-talet, enligt den statliga utredningen Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Snarare har hyrorna höjts och maten blivit dyrare. Därtill är det många med psykisk ohälsa som nekas sjukersättning och antalet personer som får sjukpenningen indragen har ökat markant.

ANNONS

I utredningen om jämlik hälsa konstateras samtidigt att de absolut rikaste i samhället har fått det bättre. Det är inte de med höga löner som har dragit ifrån mest. Utan de stora vinnarna är de med mycket kapital.

Vi undrar: Är detta rimligt? Är det skäligt att du på grund av din funktionsnedsättning ska plågas i fattigdom medan de som har haft turen att födas med besparingar ska gynnas? Vårt svar är självklart nej.

Sverige befinner sig i dag i en högkonjunktur. Vi har råd att lägga mer resurser på de allra fattigaste i samhället.

Inkomstökning stor effekt

Mycket tyder dessutom på att det skulle löna sig i längden att höja levnadsstandarden för dem med lägst inkomster. Slipper du oroa dig för din ekonomi mår du bättre både psykiskt och fysiskt, du kan ha fritidsintressen och ta del av samhällsaktiviteter. Effekten blir att du behöver mindre vård och mindre stöd från kommunen. Det antyds i utredningen om jämlik hälsa och bekräftas även i en studie som visar att en liten inkomstökning ledde till att antalet personer som vårdades i den psykiatriska slutenvården minskade med hela 30 procent.

Vi kräver att regeringen – oavsett partifärg – väljer att förbättra den ekonomiska situationen för personer med svårare psykisk ohälsa under nästa mandatperiod. Det är en vinst för samhället i det långa loppet. Och det är en rättighet att slippa må sämre psykiskt av ekonomiska skäl. Ingen har valt att leva så.

ANNONS

Jimmie Trevett

förbundsordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

ANNONS