Patienterna blir förlorare när vår kompetens saknas

Vårdcentralerna behöver både psykologer och psykoterapeuter. Vi kompletterar varandra. När vårdcentraler endast anställer psykologer blir det en förlust för patienterna i Västra Götaland, skriver bland andra Helena Fröjmark, leg psykoterapeut.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Slutreplik, Psykisk ohälsa, 12/3 och 14/3

Den 12 mars publicerades vår artikel ”Fel krav på vårdcentralerna”, för att visa på att de krav som VG-region ställer på vårdcentralerna angående psykologisk/psykoterapeutisk kompetens (och de ersättningsmodeller som stödjer dessa krav) minskar tillgången på specialistutbildade behandlare inom psykoterapi, nämligen leg psykoterapeuter. Syftet med artikeln var att visa på att problemet med VG-regions riktlinjer, som bara ställer krav på en leg psykolog på vårdcentral, är att de tränger ut psykoterapeutkompetensen.

Många vårdcentraler har endast ekonomiska medel att anställa en person som arbetar med psykoterapi (de större vårdcentralerna har ibland några stycken). Om det bara finns krav på en viss kompetens, som psykolog, undanträngs per automatik de som är specialistutbildade i psykoterapi, vilket missgynnar personer som söker behandling för psykisk ohälsa.

ANNONS

Båda behövs

Vi anser givetvis att både psykoterapeuter och psykologer behövs i vården, men att kraven som de ser ut nu innebär att en vårdcentral inte kan välja om de ska anställa en psykolog eller psykoterapeut beroende på vilka uppgifter hen ska utföra, utan man blir styrd att endast anställa psykolog, även om den huvudsakliga arbetsuppgiften i en tjänst är att bedriva psykoterapi.

I ett repliksvar från kliniska psykologers förening pekar Erik Andersson med flera på att vårdcentraler inte klarar sig utan psykologer. De räknar upp ett antal högskolepoäng på kurser inom psykologprogrammet, som visar på en bred psykologisk utbildning, liksom vi också nämnde i vår första artikel. Man pekar på olika områden där psykologers utbildning är till nytta utifrån högskolepoängen de har, till exempel att upptäcka tidiga tecken på demens eller att planera och utvärdera arbetsmetoder.

Psykoterapi det huvudsakliga uppdraget

Vad alla som arbetar med behandling av psykisk ohälsa inom primärvård vet, är att det största uppdraget utifrån de ekonomiska medel man har, inte handlar om att utreda demens eller planera sina arbetsflöden, utan om psykoterapi. I socialstyrelsens riktlinjer för behandling av psykisk ohälsa är det också psykoterapi som rekommenderas för ångest- och depressionstillstånd, traumarelaterad problematik och tvångsproblematik som behandlas inom primärvård.

ANNONS

Förutom att skribenterna i sin uppräkning av poäng anger ett felaktigt antal högskolepoäng för psykoterapeuter, bortser de i sin jämförelse helt ifrån att en psykoterapeut redan har en högskoleutbildning i grunden.

Med detta inte sagt att inte psykologkompetensen behövs. Det som är psykologens unika kompetens (gällande främst viss utredning) utgör dock en ganska liten del av arbetsuppgifterna inom psykisk ohälsa i primärvården. För övriga uppgifter inom vårdcentral har en leg psykoterapeut och en leg psykolog som är vidareutbildad/specialistutbildad inom klinisk psykologi och/eller psykoterapi, relativt likvärdig kompetens.

Fel om poängen

Erik Andersson med flera anger i sin uppräkning av poäng ett felaktigt antal högskolepoäng för psykoterapeuter. Psykoterapeuter har ofta 75 hp inom ämnet psykoterapeutisk metod/klinisk psykologi. En vanlig missuppfattning är att psykoterapeuter endast behandlar och inte bedömer/diagnostiserar. I psykoterapeuternas utbildning ingår kurser i klinisk bedömning/psykiatrisk diagnostik (cirka 10-20 hp från grund- och vidareutbildning) och klinisk bedömning/diagnostisering är givetvis ett återkommande inslag i övriga kliniska kurser och i den kliniska handledningen inom utbildningen (om totalt 135-150 hp efter grundutbildning om minst 160 hp).

Även en psykoterapeut har alltså en gedigen kompetens att diagnostisera och bedöma åtgärder inom området psykisk ohälsa. Tyvärr bortser Erik Andersson m fl också i sin jämförelse av högskolepoäng helt ifrån att en psykoterapeut redan har en högskoleutbildning i grunden.

Dubbla utbildningar

Psykologprogrammet kan man alltså antas till efter gymnasiet. För antagning till psykoterapeutprogrammet krävs att man har en akademisk examen inom ett människovårdande yrke (till exempel fysioterapeut, socionom, sjuksköterska, läkare, psykolog), en grundläggande psykoterapiutbildning på 1,5 – 2 år, samt ytterligare minst två års erfarenhet av psykoterapeutiska arbetsuppgifter. En nyutexaminerad leg psykoterapeut har alltså dubbla yrkeskompetenser och/eller dubbla legitimationer inom hälso- och sjukvårdsområdet och minst sju års erfarenhet av psykoterapeutiska arbetsuppgifter, behandling och bedömning.

ANNONS

Både psykoterapeututbildningen och psykologutbildningen är gedigna utbildningar som rustar för att möta den psykiska ohälsan i dag, med något olika styrkor.

Erik Andersson med flera menar i sitt svar att psykologer har en unik ställning när det gäller kunskaper kring vetenskaplig metod, vetenskapligt arbete och tillämpningen av detta. Vi vill då åter påpeka att en leg psykoterapeut alltid har två akademiska examen. Detta innebär att en psykoterapeut har genomfört två vetenskapliga arbeten på akademisk nivå, ibland två på 15 hp och ibland en mer omfattande sådan. Vetenskaplig metod har psykoterapeuterna med sig från båda sina akademiska examen. Vi tror inte att ens att Erik Andersson med flera har en bild av att detta inte skulle räcka för att utvärdera forskningsresultat på den nivå som krävs av en yrkesverksam behandlare på en vårdcentral.

Båda behövs

Både psykoterapeututbildningen och psykologutbildningen är gedigna utbildningar som rustar för att möta den psykiska ohälsan i dag, med något olika styrkor. I ett samhälle med många roller och aktörer inom området, anser vi att vi tillsammans hjälper patienterna bäst genom att ge dem tillgång till kvalificerad personal inom psykoterapi och psykologisk behandling.

Att skribenterna i slutet av sitt repliksvar ställer sig positiva till utökade riktlinjer gläder oss. Detta ger oss hopp om ett framtida konstruktivt samarbete. Att man nämner kuratorers roll i riktlinjerna i just detta sammanhang är dock förbryllande. Vi påpekar därför ytterligare en gång att en leg psykoterapeut och en kurator har väldigt olika roller och kompetenser, vilket vi egentligen tror skribenterna känner till.

ANNONS

Kuratorn har en viktig roll när det gäller psykosocialt stöd och samordnande sociala insatser (kuratorn kan också ha en grundläggande utbildning i psykoterapi). En leg psykoterapeut är vidareutbildad specialist på psykoterapi och kan ha olika grundutbildning som ger ytterligare mervärde till yrkesutövandet, så som till exempel fysioterapeut, socionom, läkare, psykolog. Låt oss bli tydligare med detta, för patienternas skull och för vårt gemensamma framtida arbete med åtgärder mot den psykiska ohälsan.

Ser gärna ett utökat samarbete

Vi är också helt eniga i att både psykoterapeuter och psykologer fyller en oerhört viktig roll i hälso- och sjukvården. Vi ser gärna ett utökat samarbete och dialog mellan Psykoterapeutföreningen SSR och Psykologförbundet. Psykologförbundet har också många leg psykoterapeuter som medlemmar. Vi önskar att vi kan arbeta tillsammans för ökad kompetens och resurser inom vården vid behandling av psykisk ohälsa.

Vi vill understryka att det är av vikt att riktlinjerna i Krav – och kvalitetsboken utökas med krav på leg psykoterapeut och/eller leg psykolog inom VG-regions vårdcentraler, så som det redan ser ut i de andra landstingen runt om i Sverige.

Anders Klingström

ordförande Psykoterapeutföreningen SSR

leg psykoterapeut PDT samt barn- och ungdomsinriktning, socionom

Helena Fröjmark

leg psykoterapeut KBT-inriktning, fil kand psykologi/beteendevetare, Alingsås KBT (uppdrag inom VG-regionen)

ANNONS

Henrik Kok

leg psykoterapeut KBT-inriktning, leg fysioterapeut, Styrsö vårdcentral

Ann-Sofi Hammerlid

leg psykoterapeut, socionom, Ungas psykiska hälsa, pilotprojekt inom VG-region

Ingela Kihlberg Enskog

leg psykoterapeut, socionom, handledare i psykosocialt arbete

Marie Johansson

vårdcentralschef, Närhälsan Styrsö

Shiva Arianik

leg psykoterapeut KBT-inriktning, socionom, KBT Järntorget, Göteborg (uppdrag inom VG-region)

Ulrika Geinäs Andersson

leg psykoterapeut, beteendevetare, Bollebygds vårdcentral

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS