Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Personcentrerat synsätt måste inpräntas inom alla vårdområden, men även inom färdtjänst och sjuktransporter. Först då kommer Sverige att rankas högre vid mätningar som rör patientdelaktighet inom vården, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Patienter måste få bli delaktiga i vården – på riktigt

De allra flesta vill vara delaktiga i sin egen vård och behandling, men bara drygt hälften anser att de är det. Svensk sjukvård är helt enkelt inte personcentrerad. För att den ska bli det krävs flera förändringar som ökad kontinuitet och förändrade attityder hos personalen, skriver bland andra Håkan Hedman, Njurförbundet, och Lars Ohly, Funktionsrätt Sverige.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Personcentrerad vård (PCV) är ett begrepp som används allt oftare inom vården och bland patientföreträdare. Många menar att man sedan länge redan arbetat personcentrerat utan att i egentlig mening känna till vad begreppet innebär.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vid PCV ses patienten som en person, en människa, som inte bara är delaktig utan en partner i planering av vård, omsorg och behandling. Utgångspunkten är att lyssna på patientens (ofta med närstående) berättelser om bakgrund, behov och resurser. Dokumentationen är grundläggande för den hälsoplan som utarbetas i samverkan med patienten inför den förestående vården. Ett strukturerat personcentrerat arbetssätt innebär att patient och personal (inklusive läkare) är jämbördiga partners med ömsesidig respekt för varandras kunskaper och erfarenheter.

Vill ha mer delaktighet

Vi som är patienter och anhöriga vill vara delaktiga och se mer av PCV. Det vill även svenska folket enligt en helt färsk SOM-undersökning från Göteborgs universitet som presenteras i dag och som utarbetats i samverkan med Centrum för Personcentrerad Vård (GPCC). Tyvärr är det en lång väg dit. Myndigheten för vårdanalys har publicerat rapporter som visar att svenska patienter upplever betydligt sämre delaktighet inom hälso- och sjukvården än vad man gör i andra jämförbara länder. Tidigare i år rapporterade Vårdanalys också (2017:2) att patientens ställning i Sverige till och med försämrats sedan Patientlagen (SFS 2014:821) infördes för drygt två år sedan.

I SOM-undersökningen som besvarats av 1 593 personer framkommer att de allra flesta, cirka 90 procent, anser att det är viktigt att få berätta om sin situation, få information så att de kan vara delaktiga i sin egen vård och behandling. Betydligt färre, mellan cirka 50 till 66 procent, anser att de känner sig delaktiga och att vården lyssnar på dem. En övervägande majoritet vill ta del av sin egen journal och få sina önskemål införda i den. I praktiken visar undersökningen att det är ytterst få, mellan 23 till 35 procent, som anser sig få dessa önskemål uppfyllda. Svensk sjukvård är inte personcentrerad. (Läs hela undersökningen på www.gpcc.gu.se)

Flera förändringar

För att vården ska bli mer personcentrad och för att vi som är patienter ska få det inflytande vi önskar krävs förändringar. Arbetsvillkoren för personal inom hälso- och sjukvård är i stort behov av förbättrade arbetsvillkor så att kontinuiteten säkerställs. Patientlagens intentioner måste förverkligas och den bör stå under tillsyn med möjlighet till sanktioner. Det krävs också en attitydförändring som innebär att vårdpersonalen ser patienten som en person och inte ett objekt. PCV ska vara grundläggande inom alla vård- och omsorgsutbildningar, inklusive läkarutbildningen. Patientjournalen måste göras tillgänglig i alla delar för patienten. I dag undanhålls viktig information, exempelvis provresultat, vilket visar på underskattning av människors förmåga att ta till sig information.

Personcentrerat synsätt måste inpräntas inom alla vårdområden, men även inom färdtjänst och sjuktransporter. Först då kommer Sverige att rankas högre vid mätningar som rör patientdelaktighet inom vården.

Håkan Hedman

förbundsordförande Njurförbundet, ledamot i styrgruppen Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC)

Lars Ohly

ordförande Funktionsrätt Sverige

Lise Lidbäck

förbundsordförande Neuroförbundet

Hans-Inge Persson

anhörigrepresentant, ledamot i brukarrådet för GPCC