Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det finns behov av mer kunskap om hur preventivmedelsrådgivningen bör utformas för att vara tillgänglig och relevant för alla grupper i samhället. Här är personcentrerad vård, utformad i tät dialog med personer som är födda utomlands central, vilket i sin tur främjar både jämlikhet, jämställdhet och integration, skriver debattörerna. Bild: OLA TORKELSSON / TT
Det finns behov av mer kunskap om hur preventivmedelsrådgivningen bör utformas för att vara tillgänglig och relevant för alla grupper i samhället. Här är personcentrerad vård, utformad i tät dialog med personer som är födda utomlands central, vilket i sin tur främjar både jämlikhet, jämställdhet och integration, skriver debattörerna. Bild: OLA TORKELSSON / TT

Ovärdig debatt om familjeplanering för utrikesfödda kvinnor

Den senaste tidens debatt om familjeplanering har handlat om att barnafödandet bör begränsas bland utrikesfödda i utsatta områden bland annat i Göteborg, samt om att inte skaffa fler barn än en kan försörja. Är detta en önskvärd debatt? Det kan den vara, det menar vi. Men bara om debatten utgår ifrån människors rätt till självbestämmande och jämlik hälsa och vård, skriver bland andra Elin Larsson, forskare Karolinska institutet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Att fokusera på ”förlegade normer” och minskat barnafödande kan leda till att debatten hamnar väldigt snett. I debatten har tonläget varit fördömande och i nedlåtande ordalag har en bild målats upp att man väljer att skaffa barn för bidragen. Det är inte bara felaktigt, utan också ett ovärdigt sätt att diskutera de här viktiga frågorna på. Diskussionen måste vara saklig, bygga på fakta, inte på fördomar och skapa förståelse för orsakerna till människors agerande. Om man bortser från dessa faktorer är risken att eventuella åtgärder inte är relevanta eller effektiva för de människor som man önskar nå.

Vid den stora FN-konferensen i Kairo 1994 skedde en betydande omsvängning i frågan om familjeplanering då världen gick från att tala om befolkningskontroll till att i stället prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Målgruppens röster saknas

I debatten som förts saknas rättighetsperspektivet och målgruppens röster. Jämlik hälsa och tillgång till vård är centrala aspekter i de mänskliga rättigheterna och där ingår rätten att själv fatta beslut om barnafödande, rätten till information och kunskap om preventivmetoder samt individanpassad preventivmedelsrådgivning. Detta är grundläggande för jämställdhet och för samhällsutvecklingen.

I Sverige är ungefär var tredje kvinna som föder barn, själv född i ett annat land än Sverige. Det är känt att kvinnor födda i låg-och medelinkomstländer och som nu bor i höginkomstländer, exempelvis i norra Europa, i lägre utsträckning använder effektiva preventivmetoder jämfört med kvinnor födda i länderna. Forskningen visar att faktorer som hindrar preventivmedelsanvändning är: brist på information och kunskap om preventivmedel, språkförbistringar, samt en osäkerhet bland vårdgivare om hur de på bästa sätt bör ge preventivmedelsrådgivning.

Vi är därför övertygade om att vi kan stärka människors reproduktiva självbestämmande genom att förbättra preventivmedelsrådgivningen

Det finns många faktorer som avgör hur många barn en familj väljer att ha, såsom normer, upplevda förväntningar från samhället och inte minst tillgång till kunskap. Vi har i en studie nyligen publicerad i BMC Health Service Research visat att fler utrikesfödda kvinnor väljer en effektiv preventivmetod efter förlossning, efter ett systematiskt förbättringsarbete på barnmorskemottagningar som styrs av målgruppens behov och preferenser. Det finns behov av mer kunskap om hur preventivmedelsrådgivningen bör utformas för att vara tillgänglig och relevant för alla grupper i samhället. Här är personcentrerad vård, utformad i tät dialog med personer som är födda utomlands central, vilket i sin tur främjar både jämlikhet, jämställdhet och integration.

Vi är därför övertygade om att vi kan stärka människors reproduktiva självbestämmande genom att förbättra preventivmedelsrådgivningen. Vi anser därför att fokus i diskussionen om familjeplanering bör vara på hur vårdgivare (barnmorskor och obstetriker/gynekologer) tillsammans med målgruppen kan utveckla vården så att utrikesfödda kvinnors och mäns kunskap om, och tillgång till, effektiva preventivmetoder förbättras.

Inleda stor studie

Vi kommer under hösten inleda en stor randomiserad studie i samarbete med Västra Götalandsregionen, Region Jönköping och Region Stockholm där vi ska fortsätta att undersöka hur preventivmedelsrådgivningen bör utformas för att bättre svara mot de behov som finns bland utrikesfödda kvinnor (och män), i nära samverkan med målgruppen.

Resultaten kommer förhoppningsvis bidra till en mer individanpassad vård med ökad jämlikhet och jämställdhet som följd.

Slutligen hoppas vi att diskussionen om familjeplanering (än hellre preventivmedelsrådgivning) i fortsättningen utgår från rätten till jämlik vård och preventivmedelsrådgivning och tar i beaktande den omfattande forskning som finns på området.

Elin Larsson, senior forskare, docent i global hälsa, Karolinska Institutet

Helena Kilander, barnmorska, postdoc, Karolinska Institutet och Hälsohögskolan i Jönköping

Fatumo Osman, docent i omvårdnad, Högskolan Dalarna

Anna Wängborg, barnmorska, doktorand, Karolinska Institutet

Sofia Berglundh, läkare, doktorand, Karolinska Institutet

Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi, Karolinska Institutet, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset

Malin Vikström, samordningsbarnmorska, Vårdsakkunnig gynekologi, Region Stockholm

Ingela Lindh, barnmorska, med dr, enhetschef Göteborg, Västra Götalandsregionen

Marie Klingberg Allvin, barnmorska, professor i reproduktiv hälsa, Karolinska Institutet

Karin Emtell Iwarsson, barnmorska, doktorand, Karolinska Institutet

Khadija Abunnaja, magister i global hälsa, forskningsassistent, Karolinska Institutet

Maja Weinryb, gynekolog/obstetriker, doktorand, Karolinska Institutet