Inför höstens riksdagsval finns 27 riksdagskandidater som vill legalisera cannabis samlade på en särskild lista. Av dessa är tretton liberaler och tolv centerpartister, bland dem ordföranden i respektive ungdomsförbund Luf och Cuf som även sitter i sina partiers ledning. Miljöpartiet har bara en kandidat på listan men desto mer betydelsefull. Det är partiets gruppledare i riksdagen Rasmus Ling.
Dessa riksdagskandidater är nu affischnamn för Cannabiskrysset, en kampanj för legalisering av cannabis och avkriminalisering av all narkotika. Kampanjen drivs av den tidigare EU-parlamentariker för Piratpartiet Christian Engström, numera presstalesperson för cannabisföretaget Aureum Life.
Dominoeffekt i Europa
Det finns därför anledning att ställa frågan vart dessa partier är på väg. I Tyskland har det liberala FDP tillsammans med De Gröna varit drivande i den nya regeringens beslut att legalisera cannabis. Socialdemokraterna som egentligen var emot gav efter.
Med den legalisering som planeras att införas 2023 eller 2024 kommer Tyskland att bryta mot både FN:s narkotikakonventioner och EU:s Schengenavtal. Cannabisindustrin pratar optimistiskt om en dominoeffekt efter Tysklands legalisering och fler länder som legaliserar.
Hur svenska partier och politiker ställer sig till detta har betydelse. Sett till antalet kandidater på Cannabiskryssets lista är Liberalerna och Centerpartiet de mest opålitliga eller sett med cannabisindustrins ögon de mest pålitliga.
Ett dilemma för staten
Cuf och Luf har återkommande kritiserat den nuvarande narkotikapolitiken för att bygga på ideologi och moralism och kräver att den ska utgå från vetenskap och evidens. Men när det kommer till den egna hjärtefrågan legalisering gäller inte kravet. Skälet är att något vetenskapligt stöd för att en legalisering skulle minska cannabisanvändning och skadeverkningar och förbättra folkhälsan inte finns.
Tvärtom, det vi nu vet efter ett antal år av legalisering i ett antal delstater i USA och i Kanada är att konsumtionen av cannabis inte bara ligger på en betydligt högre nivå utan har även ökat mer än i delstater och samhällen som inte legaliserat. Det har jag skrivit om i rapporten ”Legalisering och kommersialisering av cannabis – lärdomar från USA, Kanada och Uruguay”.
Cannabisföretag blir en maktfaktor och efter att legalisering införts fortsätter industrin att kräva ytterligare liberaliseringar.
Samtidigt kvarstår i samhällen som legaliserat en betydande illegal marknad. Två marknader har etablerats vilket lett till ökad konkurrens, sjunkande priser och en växande total marknad. Staten ställs inför ett dilemma. För att konkurrera ut den illegala marknaden behöver skatten och därmed priset sänkas och tillgängligheten öka genom fler butiker, online-försäljning och hemleverans. Samtidigt utvecklar industrin nya produkter, cannabis i ät- och drickbar form för att locka nya konsumenter.
Staten som vill konkurrera ut den illegala marknaden, företagen som vill slippa skatt och öka vinsten, användarna som vill ha ett rikt utbud av billiga och lättillgängliga cannabisprodukter förenas i ett gemensamt intresse av en alltmer tillåtande politik. Cannabisföretag blir en maktfaktor och efter att legalisering införts fortsätter industrin att kräva ytterligare liberaliseringar.
Subventionera cannabis
Medan dessa riksdagskandidater pratar sig varma om hur legalisering kommer att generera skatteintäkter förklarar Cannabiskryssgeneralen, Christian Engström, att priset på legal cannabis måste vara lägre än på den illegala marknaden, över 30 procent lägre. Staten måste subventionera cannabis.
Följden blir dock en ökad konsumtion, fler som använder allt starkare cannabis och fler som använder dagligen. Med ökad konsumtion följer ökade skadeverkningar vilket allt fler studier och rapporter från USA och Kanada visar. Barn som fått i sig pappas och mammas cannabisspetsade godis, läsk och kakor hamnar allt oftare på akuten. Även antalet vuxna som hamnar på akuten och behöver sjukvård på grund av cannabis ökar. Och med ökade skadeverkningar följer ökade kostnader.
För staten hamnar politiken i konflikt mot folkhälsointresset, företagen däremot kan räkna hem vinsterna.
Att dessa riksdagskandidater bortser från forskning, vill bryta mot både FN:s narkotikakonventioner och EU:s Schengenavtal och i stället göra gemensam sak med cannabisindustrin vittnar inte bara om dåligt omdöme, det är också en ansvarslös politik. Att Centerpartiet och Liberalerna som säger sig stå bakom en restriktiv narkotikapolitik blivit en lekstuga för ungdomsförbundens legaliseringsaktivister skadar partiernas trovärdighet.
Staffan Hübinette, författare, debattör och årets förebyggare 2017
LÄS MER:Tunga instanser vill utreda Sveriges drogförbud
LÄS MER:Släpp drömmen om ett narkotikafritt samhälle
LÄS MER:Marijuana legaliserat i Thailand – fångar släpps fria