Likt många andra är jag en stor konsument av true crime i alla dess former. Jag har plöjt dokumentär efter dokumentär på alla streamingtjänster jag haft tillgång till och genren har visat sig vara storslagen för såväl tv som poddar.
Behovet av att konsumera kvinnor som offer verkar uppenbarligen finnas även hos mig, för såvida jag inte vill se en omtuggad dokumentär om Hitlers väg till makten så är i princip de enda kvarstående alternativen ”kvinnan som våldtogs och mördades” eller ”kvinnan som mördades och styckades”.
Offentliggörs i underhållningssyfte
Det skaver i mig ganska ofta när jag konsumerar berättelser om verkliga brott, framförallt för att jag blir ställd av sättet som mördade kvinnor och deras kroppar offentliggörs i underhållningssyfte. ”Rättegångspodden” är en av många true crime-poddar som länge trendat på poddplattformarna. I avsnitten belyser och sammanställer Nils Bergman olika rättegångar som ägt rum i Sverige.
När han under sommaren 2018 gjorde två avsnitt om den 19-åriga Tova Moberg som bara ett år tidigare blivit strypt och mördad av sin före detta pojkvän så väcktes kritik från anhöriga som menade på att avsnitten var en upprepning av traumat. Mellan sponsrade inslag får vi höra ljudfiler från rättegångar och larmsamtal, och i detta fallet blev det tydligt att podden använder Tovas tragiska öde i underhållningssyfte. Mordet kom att bli en kommersiell succé, mot de anhörigas vilja.
LÄS MER:Poddar utan etiska regler hotar den publicistiska friheten
Jag vill diskutera var gränsen mellan att belysa mäns våld mot kvinnor och kvinnovåld som ren och skär underhållning går. True crime-berättelser blir ofta bara en bekräftelse på det vi redan vet: att kvinnor i större utsträckning faller offer för våld i nära relationer, så varför tycker vi om att götta oss i dessa berättelser? Vad fyller detaljerade beskrivningar av en våldförd kvinnokropp för funktion egentligen?
Överskuggar kvinnovåldet
Även fiktiva berättelser överskuggas av kvinnovåldet. I den omtalade tv-serien “You” som trendat på Netflix under åren får vi möta den förföriska boknörden Joe, som drivs av att förfölja kvinnor vars livsöden ofta slutar i att de blir mördade av honom. “You” har, precis som andra filmer och tv-serier, inte uppstått från tomma intet. Vårt frossande har lett till att det nu finns tre hela säsonger av serien och Joe fortsätter att våldföra sig på kvinnor för att det är det vi vill se.
På vilket sätt tar vi avstånd ifrån våldskulturen när vi fortsätter att konsumera kvinnor som våldsoffer?
LÄS MER:True crime-trenden förändrar vår syn på brott
Mäns våld mot kvinnor bör uppmärksammas, men inte användas i underhållningssyfte. På vilket sätt tar vi avstånd ifrån våldskulturen när vi fortsätter att konsumera kvinnor som våldsoffer? Om jag någon gång blir våldtagen och mördad så vill jag inte att någon ska publicera en ljudupptagning av obduktionsundersökningen i sin podcast, jag vill heller inte få mina dagboksanteckningar offentliggjorda eller mina sönderrivna trosor detaljerat beskrivna i en dokumentärfilm.
Alice Adler, journaliststudent
LÄS MER:Incels är bara klassiska kvinnohatare
LÄS MER:Hatet mot kvinnor är hårt i sociala medier
LÄS MER:Tragiskt att den unga societeten måste ta tjack för att ha kul