Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En litterär infrastruktur av bibliotek, tidskrifter, utbildningar liksom den årliga Bokmässan stagar upp det litterära livet. Sedan fem år tillbaka är även Göteborgs Litteraturhus en viktig del av denna infrastruktur, där det förs offentliga litterära samtal nästan varenda dag, skriver debattörerna. Bild: Jonas Lindstedt
En litterär infrastruktur av bibliotek, tidskrifter, utbildningar liksom den årliga Bokmässan stagar upp det litterära livet. Sedan fem år tillbaka är även Göteborgs Litteraturhus en viktig del av denna infrastruktur, där det förs offentliga litterära samtal nästan varenda dag, skriver debattörerna. Bild: Jonas Lindstedt

Olyckligt om Göteborg inte får chansen om att bli UNESCO litteraturstad

Imorgon föreslås kommunstyrelsen riva upp sitt beslut om att Göteborg ska ansöka om att bli utnämnd till en UNESCO Litteraturstad. Vi som kämpat för detta i många år vädjar till kommunstyrelsen att i stället ta chansen att stärka den spännande litterära utveckling som staden nu upplever, skriver bland andra Sofia Gräsberg, verksamhetsledare Göteborgs Litteraturhus.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Göteborg har blivit en litteraturstad. Böcker skrivs, översätts, ges ut, läses och diskuteras. Ett livaktigt litterärt klimat har uppstått. För den som varit med genom åren är detta en häpnadsväckande sak. Orsakerna till denna intressanta utveckling är flera, men en viktig aspekt är myllret underifrån. En rik blandning av verksamheter och samarbeten. Vi är många som läser, skriver och samtalar. Ett antal initiativ har tagits och tas – litterära festivaler av olika slag, läsfrämjande insatser för barn, en mängd bokcirklar, uppläsningar och folkbildande föreläsningar – som stärker varandra.

Litterära samtal

En litterär infrastruktur av bibliotek, tidskrifter, utbildningar liksom den årliga Bokmässan stagar upp det litterära livet. Sedan fem år tillbaka är även Göteborgs Litteraturhus en viktig del av denna infrastruktur, där det förs offentliga litterära samtal nästan varenda dag. För ett år sedan öppnade Världslitteraturhuset, ett bibliotek med fokus på mångspråkighet. Bildning och folkbildning spelar en central roll för framgångarna med den Nordiska modellen, konstaterar New York Times i artikeln ”This is how Scandinavia got great” (2020-03-14). I Göteborg har vi just nu goda möjligheter att stärka och utveckla förutsättningarna för den typen av bred bildning för alla i staden.

Ett kännetecken på Göteborgs litteraturliv är nämligen dess breda förankring. De stora förlagen och mediehusen finns inte här, däremot många små. När den brittiska tidningen The Guardian för en månad sedan rankade de coolaste kvarteren i Europa hamnade Järntorget och Långgatorna överst på listan. Det är brokigheten och blandningen av mindre och större aktörer som gör vår stad intressant.

Ett kännetecken på Göteborgs litteraturliv är nämligen dess breda förankring. De stora förlagen och mediehusen finns inte här, däremot många små.

Nu finns en möjlighet att ytterligare stärka denna utveckling. Sedan några år tillbaka arbetar en rad litteraturorganisationer med att försöka få Göteborg utnämnd till UNESCO City of Literature. Det är en prestigefylld utmärkelse som skulle uppmärksamma Göteborg på världskartan, men också stärka det litterära arbete som pågår runt om i staden. Glädjande nog så fattade Kommunstyrelsen den 13 mars 2019 beslut om att Göteborg skulle lämna in en ansökan till UNESCO. I en stad som just nu brottas med kulturpolitiska problem var detta en positiv utveckling som omedelbart blev riksnyhet. Man tog chansen att för en i sammanhanget blygsam penning flytta fram Göteborgs litteraturpolitiska positioner. Det är viktigt både konstnärligt och turistekonomiskt.

Viktigt ur ett demokratiskt perspektiv

Det gör Göteborg till en attraktivare stad, både att flytta till och investera i. Det är viktigt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv: mer tyngd och kraft åt läsfrämjande arbete för barn och unga. Att många, ännu fler, människor ges tillfällen och plats att diskutera angelägna frågor, personliga och gemensamma, med utgångspunkt i debattböcker, aktuell sakprosa, romaner och poesi, bidrar till att ett brett demokratiskt samtal hålls vid liv. I en tid av fake news, populistiska förenklingar och misstro är sådana seriöst syftande och uppriktiga samtal viktigare än någonsin.

Nu finns dock tecken på att stadens ledning börjat tveka. I måndagens GP vacklar två partier i frågan trots att beslutet om att ansöka redan är fattat. Vi hoppas att kommunstyrelsen fortsatt står bakom den starka initiativkraft som visar sig bland stadens litterära aktörer. Vi finns här till ert förfogande. En gemensam satsning är också ett sätt att växla in det arbete som redan gjorts och få tillgång till de globala nätverk som en utnämning ger, inklusive medel att söka för större gemensamma projekt. Att försitta den möjlighet som yppat sig vore kortsiktigt, fantasilöst och skulle göra alla litteraturintresserade göteborgare – och de är många – mycket besvikna. Vi hoppas att Kommunstyrelsen istället tar chansen att stärka den spännande litterära utveckling som nu gör Göteborg till en allt mer dynamisk stad att leva i och besöka.

Sofia Gräsberg, verksamhetsledare Göteborgs Litteraturhus

Frida Edman, mässansvarig Bokmässan

Grethe Rottböll, ordförande Sveriges Författarförbund

Markus Hallberg, bitr. stiftelserektor för Folkuniversitetet, Region Väst

Troels Degn Johansson, prefekt HDK-Valand, Göteborgs universitet

Kristín Bjarnadóttir, ordförande Författarcentrum Väst

Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN

Karin Dalborg, VD Nätverkstan

Siri Reuterstrand, ordförande Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter

Louise Halvardsson, ordförande Poesiwerken

Sanna Ivarsson, ordförande Göteborgs Poetry Slam